Kronisk obstruktiv lungsjukdom är en lungsjukdom som vanligtvis orsakas av tobaksrökning. Sjukdomen har en stor inverkan på det dagliga livet och kan i många fall verka handikappande på grund av symtom i form av bland annat dyspné, fatigue, depression och avmagring. Syftet med studien var att finna omvårdnadsåtgärder vid KOL. Studien genomfördes som en systematisk litteraturöversikt och resulterade i 20 funna studier. Resultatet visar att omvårdnadsåtgärder som att stödja personer med KOL, skapa trygghet, utbilda och ge rådgivning samt komplementära behandlingar i form av yoga, thai chi qigong och akupressur har goda effekter vid KOL.

Ökning av multiresistenta bakterier som MRSA och ESBL kan ses i Sverige. För att förebygga att dessa mikroorganismer sprids är det viktigt att basala hygienrutiner följs samt att personalen har kunskap om MRSA och ESBL. Studiens syfte var att se vilken kunskap det fanns hos läkare och sjuksköterskor inom primärvården, gällande MRSA och ESBL, samt att undersöka följsamhet hos personalen gällande hygienrutiner. En tvärsnittsstudie gjordes där tre vårdcentraler valdes ut. 45 enkäter delades ut totalt. Fyra personer valde att inte delta. Skiftande kunskaper kunde ses gällande smittspridning, mikrobiologiska egenskaper och behandling av bärarskap av MRSA och ESBL. Kunskaper om hygienförebyggande åtgärder var goda och deltagarna svarade att engångsförkläde ska användas vid patientnära vård samt att noggrann handhygien ska utföras för att minska smittspridningen.

Vad händer om de ständiga förbättringarna tar slut?Förmågan att ständigt utvecklas och förändras har i vårt samhälle och inom den svenska industrin blivit en allt viktigare konkurrensfördel för att skapa framgångsrika organisationer. Marknadsförändringar förekommer numera i en alltmer progressiv takt och det framstår att organisationer med ett gott kreativt klimat förmår att skapa goda förutsättningar för att hantera omvärldens föränderlighet. Kärnan för industriella organisationer är ytterst att upprätthålla en accepterad produktionstakt och samtidigt skapa ett kreativt klimat som ger goda förutsättningar för att utveckling kan frodas. Det råder en enighet om att organisationer med ett gott kreativt klimat som ger medarbetare stöd, möjlighet och utrymme att omsätta idéer till verklig nytta, skapar goda förutsättningar för organisationers utvecklingsförmåga.

Demenssjukdomar är idag en av våra mest förekommande folksjukdomar. Detta har lett till att det har blivit allt mer uppmärksammat hur viktigt ett gott bemötande i vården av demenssjuka är, då det kan vara avgörande för deras välmående. Mot denna bakgrund vill vi belysa hur vårdpersonal ser på ett gott möte med personer med demenssjukdom. I studien fokuserar vi i korthet på medicinska aspekter av demenssjukdomen och vi redogör för tidigare forskning kring hur ett gott bemötande kan te sig. Studiens vägledande frågeställningar uppehåller sig kring hur man åstadkommer ett gott möte och vilka problem man kan stöta på under vägen.

I början av 2003 inledde de svarta bönderna i Darfur i Sudan ett väpnat uppror mot den sudanesiska regeringsmakten. Detta på grund av att de har känt sig diskriminerande och negativt särbehandlade. Regeringen svarar snabbt genom att träna upp och sätta in den så kallande Janjaweed-gerillan som med regeringens stöd börjar bedriva etnisk resning och folkmord i Darfur.Sudan har sedan urminnes tider präglats av konflikter mellan araber och svarta, och denna konflikt är inget undantag. Det mänskliga lidandet i Darfur slår hela tiden nya rekord, men trots det står omvärlden bredvid och tittar på. FN har försökt att få till åtgärder men lamslås av veto i säkerhetsrådet.

Torka ?r en av de st?rsta begr?nsande faktorerna f?r jordbruksproduktion globalt och med klimatf?r?ndringarna f?rv?ntas b?de f?rekomst och intensitet av torka ?ka. Detta utg?r ett v?xande hot mot livsmedelss?kerhet samtidigt som ?kade krav st?lls p? livsmedelsproduktionen i takt med jordens v?xande befolkning. Den vanliga b?nan (Phaseolus vulgaris) ?r en vidspridd n?ringsk?lla med m?nga olika varianter, som rankas som den mest konsumerade b?nan.

SAMMANFATTNING Syftet med min studie har varit att ta reda på hur arbetslösa ungdomar resonerar kring Arbetsförmedlingen, samt hur de upplever mötet med myndigheten. Utifrån detta har min ambition varit att söka efter möj¬liga orsaker till deras åsikter och upplevelser vilket jag har försökt att klargöra i uppsatsens analys genom att binda samman resultatet med ut¬valda teorier. De teorier jag valt att använda mig av är: socialisation, identitet, attityd samt rollteori. Jag har även använt mig av tidigare forskning och Arbetsförmedlingens uppdrag för att relatera till resultaten och teorierna. Mitt ämnesval väcktes av att det enligt tidigare studier riktas mycket negativ kritik mot Arbets¬förmedlingen och att många ungdomar verkar ha fel förväntningar på vad de gör.

Uppsatsen bygger på några teoretiska perspektiv om samtalets betydelse för lärande och framställs här som betydelsefullt såväl för lärande som för utveckling och etablering av demokrati. Sammanfattningsvis handlar det om att individer med hjälp av samtal görs delaktiga i en lärandeprocess. Uppsatsens teoretiska avsnitt tar utgångspunkt i några texter författade av Roger Säljö (2000), Olga Dysthe (1996), Douglas Barnes (1975/1978) och Tomas Englund (2000 samt 2004). För att ytterligare belysa samtalets betydelse för lärande har vi valt att lyfta fram några texter från Johan Liljestrand (2002), Kent Larsson (2004) samt Fritjof Sahlström (2001). Mot denna bakgrund har vi formulerat fyra didaktiska frågeställningar där svaren var och en på sitt sätt kan belysa samtal i undervisning.

Syftet med detta examensarbete är att ta reda på vilken kunskap lärare har om undervisning i läsförståelse, hur lärare på lågstadiet beskriver sin undervisning men även hur läsundervisningen förändras efter att eleven knäckt läskoden och kommit igång med sin läsning. Det empiriska materialet består av insamlad data genom intervjuer med sex lågstadielärare. Studien är kvalitativ med en fenomenografisk metodansats men även inspirerad av fenomenolgin.Resultaten visar att lärarna har svårt att definiera och beskriva vad läsförståelse är. I lärarnas  yrkesspråk saknas många ord och begrepp för att tala om läsning och läsförståelse . Att döma av hur lärarna beskriver sin undervisning har de ingen tydlig struktur för arbetet med läsförståelse, även om de nämner ett antal olika arbetssätt, och det tycks inte finnas någon väl genomtänkt progression för elevens läsförståelseutveckling.

Syftet med denna studie är att utröna hur väl skolan, med avseende på ämnet matematik, lyckas leva upp till tre specifika jämställdhetsmål som formulerats i skolans läroplan Lpf 94. Data har samlats in i två steg, undersökningen bygger på enkäter som delats ut till elever i årskurs tre på gymnasiets naturvetenskapliga program och på intervjuer där fyra flickor med goda betyg i matematik och fysik fått beskriva sin relation till ämnet matematik samt berätta om varför de inte tänkt studera matematikintensiva utbildningar på universitetsnivå. Resultatet i min studie tyder på att jämförelsevis få flickor ämnar studera matematikintensiva utbildningar. Resultatet visar också att flickor med betygsmässigt goda förutsättningar tycker att det är oklart vilka matematikintensiva utbildningar som står dem till buds. Mina slutsatser är att skolan inte lyckas leva upp till läroplanens jämställdhetsmål i särskilt hög grad och att skolpersonal i form av studievägledare och lärare bör arbeta mer aktivt med att vägleda elever och ge dem information..

SammanfattningDen här studien behandlar frågor om hur man som pedagog kan anpassa undervisningen för barn/elever med diagnosen autism. Syftet med det här arbetet är att ta reda på hur undervisningen för elever med autism kan se ut. Undersökningen är gjord med hjälp av tre pedagogers intervjusvar, två av dem är gjorda med hjälp av kvalitativa metodansatser. Jag valde att göra intervjuer på grund av att det verkade vara det lämpligaste sättet att få svar på min frågeställning. Undersökningen är utförd i två kommuner där ett mindre antal personer blivit intervjuade.

Bakgrund: I de kunskapsintensiva företagen av idag krävs en ny utformning av belöningssystem. Eftersom de mänskliga resurserna utgör en viktig del i konkurrenskraften är det också alla medarbetare i företaget som ska beröras av ett belöningssystem. Utmaningen ligger i att företagets övergripande målsättning med belöningssystemet måste fogas samman med medarbetarnas uppfattning om vad som motiverar för att det ska få avsedd effekt. Syfte: Syftet med uppsatsen är att analysera utformningen av belöningssystem i en komplex projektorienterad miljö, med hänsyn tagen till såväl företagsledningens önskemål om beteenden och prestationer att premiera som till vilka belöningar sommotiverar medarbetarna. Genomförande: Intervjuer har genomförts med 7 chefer och 8 medarbetare på ABB Power Systems.

I dagens samhälle behöver organisationer hitta nya sätt att konkurrera på, speciellt i tider då världen präglas av ekonomisk kris. Värdskap är då ett sätt att uttrycka sig både fysiskt och verbalt, och kan hjälpa verksamheter att knyta långsiktiga kundrelationer och skapa lojalitet. För att gott värdskap ska kunna avspegla sig i en hel organisation är vikten av förståelse för just ordet värdskap väsentlig. Fokus i denna uppsats ligger på vad som anses vara ett gott värdskap och på hur en verksamhets värdskap påverkar kundupplevelsen. Ett fristående hotell och ett hotell i en hotellgrupp har intervjuats.

Bakgrund: Lek är något som barn har gjort i alla tider och lek anses vara någonting somär positivt. Leken bidrar till barns välbefinnande och det bidrar tillen utveckling hos barnen. Vi som pedagoger i förskola och i förskoleklassmöter barn i deras lek varje dag och det är viktigt att leken får stort utrymmei verksamheterna. I bakgrunden redogörs litteratur och aktuellforskning som handlar om barns lek och låtsaslek.Syfte: Syftet med vår undersökning är att få en uppfattning om pedagogernas synpå vad som är av betydelse för barns lek och barnens syn på sin lek.Metod: Detta är en kvalitativ studie där intervju har använts som metod. Dethar gjorts intervjuer med tolv barn och sju pedagoger i olika förskoloroch förskoleklasser.Resultat: Vårt resultat visar att pedagoger och barn i studien har samma uppfattningarom lek och de olika lekarna.

Sveriges marknad blir allt mer heterogen utifrån ett etniskt och kulturellt perspektiv. Detta innebär att olika behov och konsumtionsmönster går att urskilja. Ett sätt att studera marknaden är utifrån ett kulturellt perspektiv med utgångspunkt att kulturella variabler påverkar individers och gruppers köpbeteenden. Vårt syfte med uppsatsen är att undersöka om Föreningssparbanken kan skapa och upprätthålla goda kundrelationer med svenskar med utländsk bakgrund genom att anställa personer med annan etnisk bakgrund än svensk. Under arbetets gång har det framkommit att kunder med annan etnisk bakgrund tenderar att identifiera sig med personer av samma ursprung.