Sök:

Sökresultat:

3663 Uppsatser om Goda möten - Sida 13 av 245

PÄ personlig frekvens - En studie av svenska B2C-företags instÀllning till RFID inom lojalitetsprogram

Kundrelationerna i svenska B2C-företag Àr inte lika goda som de var för 60 Är sedan och de Àr inte lika goda som företagen skulle önska att de var. ForskningsfrÄgan och syftet med uppsatsen var dÀrför att förklara vad som pÄverkar svenska B2C-företags beslut att utnyttja Radio Frequency Identification (RFID) som identifieringsteknik för att personliggöra kundrelationer inom sina lojalitetsprogram. Studien utfördes som en fallstudie dÄ vi undersökte hur tvÄ stora svenska B2C-företag, IKEA Family och ICA, arbetade med lojalitetsprogram, identifieringstekniker och hur de stÀllde sig till alternativa identifieringstekniker gestaltat genom RFID. Studien utfördes med deduktiv ansats genom inledande teoriinsamling och dÀrefter genom intervjuer med en intervjuperson pÄ vardera företag. De slutsatser som sedermera kunde dras var att tillrÀcklig kunskap saknas kring RFID och dess potential, att det Àr en ekonomisk frÄga och en stor investering för företag som inte brukar vara först att ta till sig ny teknik som dessutom inte Àr standardiserad samt att det skulle kunna krÀnka kundernas integritet och dÀrmed ha motsatt effekt till lojalitetsprogrammens syfte..

Munhygien- och kostvanor hos gymnasieelever i Prishtina, Kosovo

Kosovo saknar ett fungerande tandvÄrdssystem och det ges inga förebyggande ÄtgÀrder vilket pÄverkar munhÀlsan. För att upprÀtthÄlla en god munhÀlsa krÀvs en god munhygien och goda kostvanor. Idag finns det mÄnga barn och ungdomar som kommer frÄn Kosovo till Sverige, och dÀrför Àr det intressant att ta reda pÄ om hur ungdomarnas munhygien-, kost- och tandvÄrdsvanor ser ut i Kosovo. Syfte med studien var att undersöka munhygien- och kostvanor samt tandvÄrdsvanor hos 16-19 Äringar i Prishtina, Kosovo. Material och metod: Studien Àr en kvantitativ empirisk studie som utfördes med en enkÀt som innehöll 17 frÄgor med fasta svarsalternativ.

Om du glömmer stor bokstav och punkt, det Àr inte godkÀnt. : En studie av nÄgra sfi-elevers tankar kring betyget godkÀnt vid skriven text

Syftet med min uppsats Àr att undersöka hur lÀrare ser pÄ behovet av utbildning i svenska som andrasprÄk samt undersöka vilka faktorer som pÄverkar sprÄkinlÀrningen. Jag har valt att intervjua tvÄ verksamma lÀrare med lÄng erfarenhet av andrasprÄksundervisning. Mina informanter Àr överens om att trygghet Àr grunden för sprÄkutveckling i ett undervisningsperspektiv. De betonar att i ett klassrum dÀr det finns goda möjligheter för interaktion, aktiv produktion av muntlig och skriftligt sprÄk i meningsfulla sammanhang, dÀr skapas förutsÀttningar. Det ligger helt i linje med aktuell forskning.Enligt forskningen Àr lÀrarnas utbildning en pÄverkansfaktor nÀr det gÀller elevernas resultat.

Att ta steget in i Upplevelseekonomin : Upplevelseplan för Öckerö Resort

Upplevelseplan för Öckerö Resort lyder underrubriken pĂ„ denna uppsats. Öckerö Resort Ă€r ett kommande resort nĂ€ra Göteborg som förhoppningsvis inom kort ska öppna portarna för gĂ€sterna. Tanken bakom namnet upplevelseplan ligger i fokuset pĂ„ upplevelser, dĂ€rav upplevelseplan och inte marknadsplan eller affĂ€rsplan. Tre huvudteman kommer vara fundamentet i denna uppsats, som ocksĂ„ kommer att genomsyra alla olika delar i uppsatsen. Storytelling, VĂ€rdskap och Upplevelseekonomi ska i slutet mynna ut i konkreta förslag pĂ„ hur Öckerö Resort kan jobba för att tillfredsstĂ€lla kunden. Upplevelseekonomi vĂ€xer i vĂ„rt samhĂ€lle.

Pedagogiskt ledarskap: en studie om vilka kompetenser en
pedagog behöver för att skapa goda förutsÀttningar för dagens
elever

Syftet med vÄrt arbete var att undersöka vilka kompetenser en pedagog ska besitta för att skapa goda förutsÀttningar för dagens elever. Vi valde att titta pÄ hur lÀrarens ledarstil pÄverkar gruppen, om lÀrarna ger goda förutsÀttningar för eleverna samt hur lÀrare och elever beskriver en god pedagog med fokus pÄ lÀrarens kompetenser och de kompetenser som efterfrÄgas bland eleverna. I studien valde vi att intervjua sex lÀrare och dela ut 146 enkÀter till elever frÄn sex olika klasser i grundskolans senare Är till gymnasiet. Vi har Àven tittat pÄ dessa elevenkÀter ur ett genusperspektiv. Av studien framgÄr att de lÀrare vi intervjuat stÀrker det kollektiva beteendet hos eleverna genom grupparbeten, tydliga mÄl, fasta ramar, disciplin och ordning.

Svenska som andrasprÄk A och Svenska som andrasprÄk 1 -  samma kurs med olika namn?         : En jÀmförelse av kursplanerna inom LÀroplan för frivilliga skolformer 94 och LÀroplan för gymnasieskolan 2011.        

Syftet med min uppsats Àr att undersöka hur lÀrare ser pÄ behovet av utbildning i svenska som andrasprÄk samt undersöka vilka faktorer som pÄverkar sprÄkinlÀrningen. Jag har valt att intervjua tvÄ verksamma lÀrare med lÄng erfarenhet av andrasprÄksundervisning. Mina informanter Àr överens om att trygghet Àr grunden för sprÄkutveckling i ett undervisningsperspektiv. De betonar att i ett klassrum dÀr det finns goda möjligheter för interaktion, aktiv produktion av muntlig och skriftligt sprÄk i meningsfulla sammanhang, dÀr skapas förutsÀttningar. Det ligger helt i linje med aktuell forskning.Enligt forskningen Àr lÀrarnas utbildning en pÄverkansfaktor nÀr det gÀller elevernas resultat.

Medierna och "förortens goda krafter" : En kritisk diskursanalys av medierepresentationer i rapporteringen om Rinkeby och Rinkebyakademien

I denna uppsats undersöks hur förorten representeras i sju artiklar om Rinkeby och specialskolan Rinkebyakademien, publicerade pÄ nyhetsplats i tre av Sveriges största dagstidningar. Sex av artiklarna Àr frÄn 2010 och en Àr frÄn 2012. Genom tillÀmpning av Stuart Halls representationsteori och Norman Faircloughs kritiska diskursanalys, uttolkar vi betydelsen av de antaganden om vÀrlden som förekommer i artiklarna. DÀrefter analyserar vi antagandena i förhÄllande till den sociala kontext som Àr det svenska samhÀllet. En kontext i vilken förorten Àr socialt underordnad andra delar av staden i en oförhandlad maktrelation.

Upplevelsen av den goda vÄrdrelationen mellan vÄrdare och personer med demens - En litteraturstudie

Demenssjukdomen tillhör en av vÄra stora folksjukdomar och Àr ett samlingsnamn pÄ sjukdomar som i första hand angriper centrala nervsystemet. Symtom som minnesförlust, agnosi, apraxi och dysfasi Àr övergripande för demenssjukdomar. VÄrdrelationen mellan vÄrdare och personer med demens Àr dÀrför komplicerad. Denna studie syftade till att belysa vad som kÀnnetecknar en god vÄrdrelation mellan vÄrdare och personer med demenssjukdom pÄ vÄrdboende. Metoden som anvÀnts var en litteraturstudie dÀr kvalitativa studier sammanstÀllts.

Humanperspektivet ? hur synligt, hur efterfrÄgat? : En studie i hur HR- avdelningens synliggörande sker genom dess relationer till andra aktörer i organisationen

Sammanfattning Studier visar att det i mÄnga fall rÄder bristande kÀnnedom om det arbete HR- avdelningen utför i organisationen. I en studie ses en stor andel av respondenterna frÄn organisationernas övriga avdelningar uppge att de inte ser hur HR- arbete bidrar till företagets framgÄng och 40 procent av de intervjuade HR- cheferna svarade att de ansÄg att HR- arbetet inte utfördes i linje med den övriga verksamheten. SÄledes Àr det av intresse att studera hur representanter frÄn HR- avdelningen upplever möjligheten att synliggöra sitt arbete i organisationen, samt de strategier HR- avdelningen anvÀnder i arbetet med detta synliggörande.För att förstÄ HR- avdelningens möjligheter att synliggöra sitt arbete i organisationer anvÀnds teorier om socialt kapital. Tidigare forskning menar att HR- avdelningen frÀmjas av dess relationer till andra aktörer. Detta till följd av att goda relationer möjliggör effektivt samarbete och informationsutbyte som i sin tur leder till leder till ökat handlingsutrymme.

MÀnniskors upplevelser av det goda mötet med vÄrdpersonal

MÀnniskor förutsÀtter att möten med vÄrdpersonal Àr goda och trygga. Flera studier beskriver negativa upplevelser av bemötande. Syftet med denna litteraturstudie var dÀrför att beskriva vad mÀnniskor upplever betydelsefullt i mötet med vÄrdpersonal. Studien baserades pÄ 16 vetenskapliga artiklar och analyserades med hjÀlp av en kvalitativ innehÄllsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i fyra kategorier: Att bli behandlad som en unik individ: Att fÄ information och kÀnna delaktighet: Att fÄ stöd genom god kommunikation och relation: Att bemötas med kompetens och personlig omsorg.

Interaktion mellan de yngsta barnen och lÀrare i förskolan- i ett emotionellt perspektiv

Syftet med undersökningen Àr att utifrÄn lÀrares beskrivningar belysa interaktion mellan de yngsta barnen och lÀrare i förskolan i ett emotionellt perspektiv.Det lilla barnet Àr beroende av en relation för att komma igÄng med sin emotionella ut-veckling. Det specialpedagogiska perspektivet kan bli aktuellt om barnet inte fÄr sitt be-hov tillfredstÀllt genom en nÀra och trygg kontakt med en vuxen.Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om anknytning inom det psykodynamiska perspektivet samt interaktionistiska perspektivet. Kunskaper i utvecklingspsykologi och de vuxnas förhÄllningssÀtt anses viktigt i arbetet med förskolans yngsta barn. En stor ut-maning Àr att möta varje barn utifrÄn dennes förutsÀttningar och behov.Den kvalitativa intervjun med semistrukturerade frÄgor har valts som metod och mÄl-gruppen bestÄr av Ätta lÀrare i förskolan frÄn tvÄ kommuner. Resultatet visar att nÀrhet och trygghet Àr begrepp som dominerar betrÀffande barnens behov och lÀrares förhÄll-ningssÀtt.

Relationers betydelse för elevens motivation och inlÀrning/The influence of relatioships on the pupilŽs motivation and learning

Hur elever i Är fem upplever relationers betydelse för sin motivation och inlÀrning. Ur ett elevperspektiv undersöker vi hur betydelsefullt det Àr med goda relationer till sÄvÀl pedagoger som kamrater..

FörutsÀttningar och hinder för lÀrande

Globalisering och ökad konkurrens stÀller idag allt högre krav pÄ företag. För att kunna möta dessa krav mÄste företagen vara flexibla, inte minst vad det gÀller personalstyrkan. MÄnga företag vÀljer dÀrmed att hyra in tillfÀllig arbetskraft. För att kunna utvecklas Àr företagen Àven beroende av att öka arbetstagarnas kompetens. Det har tidigare konstaterats att det nu Àven för bemanningsföretag börjar bli allt viktigare att kunna erbjuda sÄ vÀl goda anstÀllningsvillkor som kompetensutveckling för sin uthyrda personal.

Livskunskap i samklang med svenskÀmnet

 In ?goda influenser utifra?n? (positive effects from abroad) the purpose is to explore how ideas about feminism and nationality is created within the commentarys on Newsmill (swedish websight for debate). The questions which is directed on the basis of my purpose is drafted to enable my enquiry. On intersectional premisses, and with the help of a textanalysis, i will dress the data which i collected from one field of commentarys. The analysis is divided into themes in which and everyone i tend to immerse on that particular theme..

Arabiska vÄren : Framsta?llningen av revolutionen i Mellano?stern/Nordafrika i mainstreammedia

?Arabiska vÄren ? framstÀllningen av revolutionen i Mellanöstern/Nordafrika i mainstreammedia? Àr titeln pÄ denna studie som har syftet att studera hur mainstreamkanalerna Al Jazeera och BBC rapporterat kring revolutionerna i Tunisien och Syrien för att pÄ sÄ sÀtt kunna uttala om den ?Arabiska vÄrens? framstÀllning. Syftet har ocksÄ varit att jÀmföra mediekanalernas konstruktion av revolutionerna med varandra för att belysa eventuella likheter och skillnader i rapporteringarna.Med utgÄngspunkt av tidigare forskning kring identitetsteori, diskursanalys som teori, andrafiering och postkolonialism har mediekanalernas rapporteringar analyserat med hjÀlp av den kritisk diskursanalytiska metoden.Resultaten och slutsatserna som kan tas i denna studie Àr kortfattat att Al Jazeera konstruerar diskursen om revolutionen genom att underminera postkoloniala strukturer. Al Jazeera tar en stÀllning mot vÀst och dess intressen, samt aktörer förknippade med vÀst dÀr de vÀstallierade andrafieras som ?De onda Andra?.

<- FöregÄende sida 13 NÀsta sida ->