Syftet med undersökningen är att studera ungdomars intressen och inställning till samhället, och dess institutioner, samt etiska ställningstaganden, rörande droger, brott och om att få respekt, i förhållande till i vilken miljö ungdomarna spenderar sin fria tid. Undersökningsfrågorna kretsar kring om något mönster kan ses, och hur det i så fall ser ut, när det gäller social inställning och intressen bland fritidsgårdsaktiva ungdomar i jämförelse med föreningsidrottade, i en mindre stad i jämförelse med en större, bland barn till föräldrar med låg respektive hög yrkeskvalifikationsnivå, separat respektive sammanboende, med etnisk svensk eller annan bakgrund samt vilket av dessa eventuella mönster som syns vara tydligast. Teoribakgrunden består av definitioner av de centrala begreppen social, prosocial, antisocial, yrkeskvalifikationsnivå,habitus, fält och olika former av kapital, samt teorier och tidigare forskning kring ungdomars attitydsbildning, stadier av moraliskt resonerande, samt fritidsgården och utveckling av antisocialt beteende. Studien har genomförts i form av intervjuer med användande av enkät under ledning. Urvalsgrupperna har bestått av sammanlagt 77 ungdomar, mellan 15 och 19 år, på två fritidsgårdar i södra Sverige (undersökningsgrupper) samt i idrottsföreningar på respektive orter (kontrollgrupper). När det gäller huvudanalysperspektiven syns föräldrarnas yrkeskvalifikationsnivå, efter en kvantitativ analys, ha störst samband med inställningen till polisen och mopedfortkörning i Lillstad (där arbetarbarnen har en närmast antisocial inställning). I övrigt visar fritidsgårdsaktivitet i jämförelse med föreningsidrottande på tydligast mönster med störst skillnader avseende inställning till polisen i Storstad samt för båda orterna när det gäller inställning till skolan och studieinsats samt intresset för musicerande. Ungdomarna på denna studies fritidsgårdar har en generellt prosocial inställning. I Storstad är inställningen överlag mer prosocial bland de fritidsgårdsaktiva än de lokala föreningsidrottarna i kontrollgruppen. Enda gemensamma undantaget är inställningen till polisen..

Syfte: Syftet med denna studie var att ta reda på vad man kan förvänta sig för refraktionsfel av barn genom att undersöka en åldersgrupp från nio till elva år med Mohindra närretinoskopi. Resultaten skulle sedan jämföras med fem andra studier gjorda inom området. Syftet var vidare att fördjupa sig inom emmetropisering och refraktionsutveckling.Metod: 77 barn från tre skolor i Vadstena kommun i åldrarna 9 till 11 år undersöktes under april 2009 med Mohindra närretinoskopi. De sfäriska ekvivalenta refraktionsmedelvärdena togs fram och jämfördes med likvärdiga resultat från fem andra studier genomförda i olika länder.Resultat: De sfäriska ekvivalenta medelvärdena var för 9-, 10- och 11-åringar +1.29 D, +0.97 D respektive +1.22 D för pojkarna och +1.00 D, +1.22 D respektive +0.92 D för flickorna i Vadstena. I de asiatiska studierna var medelvärdena mot mer myopi medan den svenska och chilenska studien liknade medelvärdena från studien i Vadstena.Slutsats: Resultatet av denna undersökning visar att refraktionsutvecklingen tenderar att gå mot mer negativa värden med ökande ålder, dock är det långt ifrån alla barn som blir myopa när de börjar skolan.

I detta arbete har jag haft för avsikt att belysa, analysera och skapa förståelse för bilden av fordonseleven så som den framträder via fordonseleverna själva, men även via elever vid samhällsprogrammet. Teoretiskt utgår studien från den hermeneutiska forskningsmetoden där tolkningen är det centrala. Det empiriska materialet består av skriftliga brev som 15 samhällselever och 16 fordonselever skrivit. Vid analysen av det empiriska materialet utkristalliserade sig olika teman som presenteras utifrån hur samhällseleverna respektive fordonseleverna upplever och beskriver fordonseleven. Inom ramen för studien konstateras att bilden av fordonseleven varierar beroende från vilket perspektiv den belyses.

I denna uppsats undersöks tre dagstidningars bruk av gammalstavning och nystavning efter 1906 års stavningsreform. Undersökningen sträcker sig från 1906 till 1926 och omfattar alltså en period på 20 år. De tidningar som ingår i undersökningen är Aftonbladet, Nya Dagligt Al- lehanda samt Social-Demokraten. Aftonbladet betraktades på denna tid som en liberal tidning. Nya Dagligt Allehanda hade en konservativ politisk hållning och Social-Demokraten var som namnet antyder en socialdemokratisk tidning med Hjalmar Branting som redaktör.Stavningsreformen 1906 rörde stavningen av v- respektive t-ljudet.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vad lärare och ungdomar anser vara det viktigaste respektive det mest användbara inom svenskämnet, samt om och i så fall hur dessa uppfattningar skiljer sig från varandra.Metoden är kvalitativ, och undersökningen har genomförts via intervjuer. Informantgruppen består av fem ungdomar mellan 19-22 år samt fem svensklärare.Resultaten av vår studie visar att lärarnas uppfattning av vad svenskämnet innebär varierar mellan olika lärare. Det som anses vara viktigast inom ämnet för såväl lärarna som ungdomarna är skriftspråklig och muntlig kompetens. Det är även dessa kompetenser som de båda informantgrupperna anser vara de mest användbara.Den största skillnaden mellan lärarnas och ungdomarnas uppfattningar är att lärarnas utsagor är av mer generell art medan ungdomarnas är mer specifika, då ungdomarna utgår från sina egna upplevelser.Undersökningen visar även att samtliga ungdomar har upplevt brister i de kompetenser som svenskämnet förväntas ge, men att detta inte skett i någon större omfattning. De upplevda bristerna är situationsspecifika, vilket gör det svårt för skolan att åtgärda dessa..

Personer med autismspektrumtillstånd har en nedsatt social förmåga och tidigare forskning har visat att dessa personer har ett annorlunda sätt att se på och tolka information uttryckt i ansikten jämfört med normalt utvecklade individer. Vi har i vår studie mätt förekomst av autistiska personlighetsdrag mätt med Autism-Spectrum Quotient (Baron-Cohen, Wheelwright, Skinner, Martin & Clubley, 2001) och minnesförmåga för ansiktsemotioner genom ett two-alternative forced choice test där bilder på ansiktsemotioner uttryckta i höger- respektive vänsterhalvprofil och uttryckta företrädelsevis i övre respektive nedre delen av ansiktet presenterades för de 71 försöksdeltagarna. Vi har kunnat visa ett negativt linjärt samband (r = -.30, n = 71, p = .013) mellan autistiska personlighetsdrag och minnesförmåga för ansiktsemotioner, där ett större antal autistiska personlighetsdrag var korrelerade med en sämre minnesförmåga. Vi fann också generellt en försämrad minnesprestation för de emotioner som främst uttrycks i övre delen jämfört med nedre delen av ansiktet (Wilks lambda = .494, F (1, 69) = 70.713, p < .0005, effektstorlek = .51), men däremot ingen signifikant skillnad för om emotionerna presenterades i höger eller vänster halvprofil. Inte heller framkom någon interaktionseffekt mellan autistiska personlighetsdrag, halvprofil och var i ansiktet emotionen främst uttrycks..

Syfte: Att utifrån utvalda scenarios identifiera vilka möjliga effekter som användandet av OLAP kan leda till. Genom en diskussion om nyttan med OLAP, efter att ha presenterat de scenarios som uppkom efter fallstudien, ge läsaren en ökad förståelse över hur olika brancher kan dra nytta av OLAP i deras respektive områden och visa hur kraftfullt OLAP kan vara för organisationer och verksamheter.Forskningsfråga: Vilka möjliga effekter kan OLAP tillföra i en verksamhet?Metod: En kvalitativ metod kallad fallstudie antogs till denna studie då ett antal scenarios arbetades fram. Datainsamlingen skedde med hjälp av en kvalitativ metod.Teori: Kapitlet inleds med en förklaring till OLAP och dess komponenter. Här förklaras OLAP, datalager, data mining, datakvalité, datalagrets datastruktur, stjärnschema, samt snöflingeschema.Resultat: Ett antal scenarios arbetades fram med utgångspunkt från existerande verksamheter och samhällssektorer.

Syftet med studien var att jämföra några pedagogers uppfattningar om sitt arbetssätt och om barns lärande och utveckling i åldersblandade respektive åldersindelade barngrupper i förskolan. Studien är kvalitativ och intervjuer genomfördes i fokusgrupper med pedagoger som arbetar på tre olika förskolor med olika ålderssammansättningar. Materialet analyserades utifrån en fenomenografiskt inspirerad analysmetod. Resultatet visade att uppfattningar om sitt arbetssätt var att pedagogrollen uppfattas som komplex oavsett hur verksamheten organiseras, att barnens ålder och utvecklingsnivå skapar möjligheter för det egna arbetssättet samt att yttre ramar uppfattas som hinder för arbetet med barnen. Pedagogernas uppfattningar om barns lärande och utveckling var att barn lär av att vara tillsammans samt att gruppsammansättningen utgör möjligheter för barnens lärande.

En ny värld har skapats med Internets möjligheter till marknadsföring med sociala medier i centrum. Det har satt marknadsföraren på okänd mark då sociala medier introducerar helt nya prövningar då konsumenten själv kan styra över det publicerade materialet som ett företag väljer att lägga ut. Kommunikationens tillvägagångssätt mellan en kund och ett företag har förändrats, och därmed även beteendemönstret för respektive part. Detta leder till många frågetecken som; hur går företaget tillväga? Behåller vi ett traditionellt angreppssätt? Aggressivt eller passivt? Viralt eller direkt?Studien tar an ett kvalitativt angreppssätt där två aktuella aktörer på marknaden har valts ut och därefter intervjuats.

Studien handlar om att utveckla en förståelse för ?Lagen om valfrihet? ur biståndshandläggarens respektive brukarens perspektiv. För att besvara syftet har vi valt att använda oss av en kvalitativ metod i form av intervjuer. Personliga intervjuer har gjorts med fyra biståndshandläggare inom äldreomsorgen i en medelstor kommun i Södermanland, samt fyra brukare där samtliga har serviceinsatser från olika utförare. Utförarna är de företag som har en verksamhet inom hemtjänst för äldre.

Syfte: Syftet med denna uppsats är en analysera och kartlägga skillnaden mellan utvalda svenska hedgefonder utifrån de prestationsmått författarna ställt upp. I och med detta syfte ge en helhetsbild av de enskilda fonderna samt jämföra deras utveckling under angiven tidsperiod. Vidare ämnar vi undersöka de förvaltningsarvoden som utgår för respektive fond samt Alphas betydelse för en hedgefondförvaltare.Metod: Skribenterna har undersökt den svenska hedgefondsmarknaden under en treårsperiod (2003-04-28 till 2006-04-28) där författarna valt ut åtta hedgefonder som varit verksamma under perioden. För att säkerställa undersökningen har undertecknade använt teoretiska modeller såsom Sharpekvoten och Jensens Alpha, för att se till hedgefondernas riskjusterade avkastning samt den överavkastning som förvaltarna till respektive hedgefond presterat.Slutsats: Resultatet av studien visar att samtliga undersökta hedgefonder levererat en positiv absolut avkastning under tidsperioden. Således kan inte några generella slutsatser dras som att alla svenska nationella hedgefonder presterat en positiv avkastning.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva, analysera samt diskutera möjligheter till förbättringar av ekonomistyrningen i kommunal- respektive fristående förskola inriktade mot barn med särskilda behov.Metod:Studien har genomförts med en fallstudie där datainsamlingen skett genom semistrukturerade intervjuer. Som forskningsmetod har vi använt oss av en iterativ process. Teoretiska perspektiv: Det teoretiska perspektiv som används i studien behandlar ekonomiska styrinstrument för fristående och kommunal verksamhet. Främst har teorier kring budget, balanserat styrkort och ansvarsenheter behandlats. Empiri:Den empiri som samlats in från studieobjekten, Uroxen ochHabiliteket, har varit information från ledningen rörande de ekonomiska styrinstrument som används i förskolan.

Uppsatsen 'Förtätning' inom stadsplanering bygger på en empirisk artikelstudie och behandlar hur begreppet 'förtätning' togs upp i dagstidningarna: Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Göteborg-Posten, Sydsvenska Dagbladet och Upsala Nya Tidning, under perioden 1 januari 2007 till 20 april 2008. Fokus har legat på vad skribenterna kan ha menat när de använt begreppet inom stadsplanering, vilka argument som togs upp för respektive emot 'förtätning' samt vilken uppfattning tidningsläsarna kan ha fått om 'förtätning'. Stöd och inspiration hämtades från diskursanalys. När begreppet 'förtätning' användes inom stadsplaneringssammanhang gav studien att skribenterna generellt syftade på någon typ av nybyggnation inom befintlig bebyggelse. En mångfald av varianter av 'förtätning' förekom beroende på i vilket sammanhang, i vilken kontext, begreppet förekom. De argument som framfördes är exempel på kontext som kan ha påverkat betydelsen av begreppet 'förtätning'. Mängden argument varierade mycket mellan de fem tidningarna, också den relativa fördelningen mellan antal argument för respektive emot 'förtätning' var olika mellan tidningarna.

B-ESR är en ospecifik inflammatorisk markör vilken fungerar som en indikator på förekomst av kroniska infektioner samt maligna tillstånd. Metoden för analys av B-ESR som används i idag är modifierad enligt Westergrens metod, vilken bygger på att fyra delar blod späds med en del isoton citratlösning i ett vacutainerrör (100×9mm). Provröret blandas noga, placeras vertikalt i rumstemperatur varefter hastigheten för sedimentation av erytrocyterna mäts i mm efter 60 min. Analysen är tidskrävande och många yttre faktorer kan inverka vilka kan leda till felaktiga analysresultat.Syftet med denna studie var att jämföra instrumentet ESR-100 (Westergren) med Alifax Roller 20 PN som använder en mikrokapilläraggregationsmetod. Genom registrering av den optiska densiteten i relation till koncentrationen av erytrocytaggregat som finns närvarande vid analystillfället konstruerar instrumentet en sedimentationskurva för varje prov.

Abstract Syftet har varit att studera attityder hos bi- och homosexuella ungdomar, gällande deras uppfattningar om att vara öppen med sin sexuella läggning inom olika yrken. De metoder som används har varit en enkätundersökning, som besvarats av bi- och homosexuella ungdomar i åldern 15-20 år och litteraturstudier. Resultatet visar tydligt att ungdomarna tror att det finns yrken som det är enklare respektive svårare att vara öppen med sin läggning inom. Det är olika yrken som upplevs vara svårare respektive enklare beroende på om man är kvinna eller man. Bland de yrken som förkom mest som enklare att vara öppen inom som bisexuell kvinna eller lesbisk var inom mansdominerade yrken som snickare och inom industri.