Självmordsbombningar som strategiskt vapen har blivit allt vanligare vilket har gjort att betydelsen av mediernas rapportering om dessa har ökat. Uppsatsens syfte är därmed att undersöka och problematisera de könsstereotyper som omgärdar manliga respektive kvinnliga självmordsbombare, samt att förstå vad dessa bottnar i och kan leda till. För att göra detta narrativanalyseras fyra svenska dagspresstidningars rapportering om olika självmordsattacker i tre olika fall: de utförda av de tamilska tigrarna på Sri Lanka, samt självmordsattackerna i Moskvas respektive Londons tunnelbanesystem. De huvudsakliga observationer som uppsatsen utmynnar i, är att kvinnliga självmordsbombare oftare än män, definieras utefter sitt kön, samtidigt som tidningarna ibland gör avsteg från könsstereotypen om ?den irrationella kvinnan? och den rationella mannen?.

Detta fördjupningsarbete har vi skrivit som ett examensarbete på polisutbildningen i Umeå. Syftet har varit att belysa skillnader i utbildningen i självskydd mellan polisutbildningen i Umeå och polishögskolan i Bodö, Norge. Vi anser oss själva inneha en hel del kunskap och erfarenhet om självskyddet på polisutbildningen i Umeå, då vi snart har genomfört fyra terminer på polisutbildningen. Vi har utgått från intervjuer med två ansvariga lärare på respektive skola samt sex elever (tre kvinnliga och tre manliga) på respektive skola. Vi har dessutom tagit del av de båda skolornas studieplaner samt kurslitteratur i ämnet.

Flygbolag måste idag följa en mängd olika lagar och regler för att få bedriva sin verksamhet. Samtidigt är de verksamma i en väldigt dynamisk bransch där efterfrågan kan variera kraftigt beroende på händelser utanför företagets kontroll. De måste därmed både ha en stabil organisation samt en förmåga att förändra sig för att kunna vara konkurrenskraftiga. Organisations-strukturer beskrivs ofta som mer eller mindre stabila respektive flexibla. Uppfattningen är dock att en högre flexibilitet medför ett avkall på stabiliteten.

Vi hade en föreställning om att det ibland kan vara svårt att som ledare i en arbetsgrupp skapa tillit samt effektivitet. Detta fångade vårt intresse och gjorde att vi närmare ville studera två arbetsledare och deras respektive arbetsgrupper gällande effektivitet, tillit samt ledarskap. Vårt syfte med undersökningen var att undersöka vilka ledarskapsfaktorer som kan inverka för att stärka tilliten och effektiviteten i en arbetsgrupp. För att besvara syftet med undersökningen togs följande problemformulering fram:Vilka ledarskapsfaktorer kan stärka tilliten och effektiviteten i en arbetsgrupp?Utifrån uppsatsens syfte och problemformulering genomfördes två kvalitativa intervjuer med de två utvalda arbetsledarna, samt att en kvantitativ enkätundersökning genomfördes i de två arbetsledarnas respektive arbetsgrupper.Vårt resultat visar i huvudsak att det är anpassning efter situation och kontext, förmågan att frångå personliga intressen och istället se till det kollektiva intresset, flexibilitet och uppmärksamhet på arbetsgruppens behov och önskemål, samt stöd genom tillgänglighet som är de ledarskapsfaktorer som kan stärka tilliten och effektiviteten i en arbetsgrupp..

Syftet med denna uppsats är att genom intervjuer med medarbetare i två olika organisationer undersöka om, och i sådana fall hur, olika delar i en organisation kan påverka arbetsgivare och arbetstagares förhållningssätt till frågor rörande alkohol och arbetet med drog- och alkoholpolicyn. Vidare har syftet varit att se vilken roll denna policy spelar i arbetet med dessa frågor.De frågeställningar vi har för avsikt att besvara är följande:? Hur förhåller sig medlemmar i organisationen till problem rörande alkohol?? Finns likheter eller skillnader mellan hur medlemmar förhåller sig till en organisations alkoholpolicy respektive hur de agerar i praktiken?? Vad är det som påverkar dessa förhållningssätt?De resultat vi har fått fram pekar på tydliga tendenser till att alkohol- och drogpolicyn inte används som ett verktyg i frågor rörande alkohol och droger i de undersökta organisationerna. Trots detta stämmer medarbetares tillvägagångssätt många gånger överens med det som står i respektive organisations policy. Detta beror till största del på dokumentens vaga utformning.

Är lärares bemötande likvärdigt fördelat mellan flickor och pojkar? Ges flickor och pojkar lika stor mängd utrymme i undervisningen under matematiklektioner? För att studera interaktionen mellan lärare och elever under matematiklektioner har jag använt mig av en kvantitativ forskningsmetod där data samlats in under femton klassrumsobservationer i tre klasser i årskurs 2. Interaktionen mellan tre grundskolelärare och deras elever har studerats ur ett genusperspektiv, utifrån kategorierna talutrymme, antal frågor, och antal frågor som besvarats med, respektive utan, handuppräckning samt hur ofta flickorna, respektive pojkarna, tilldelas beröm och tillsägelser. Syftet med studien var att undersöka om lärarens bemötande av eleverna påverkas av elevernas könstillhörighet.Resultaten från studien visar att i de undersökta klasserna dominerar pojkarna som grupp vad gäller talutrymme, antalet besvarade frågor och uppmärksamhet från läraren, både vad gäller beröm och tillsägelser. Resultaten tyder på att flickor och pojkar ges olika utrymme i undervisningen under matematiklektionerna, vilket i förlängningen tyder på att flickor och pojkar fostras in i olika könsroller i enlighet med rådande genussystem..

Syftet med studien har varit att undersöka effekten av könsintegrerad respektive könssegregerad idrottsundervisning ur ett genusperspektiv samt vad som egentligen är att föredra, enligt pedagogerna. Med effekten åsyftas parametrar såsom betyg, klassrumsklimat och den generella attityden gentemot de båda undervisningsformerna. Studien bygger på fyra frågeställningar för att kunna besvara detta. Undersökningen vill belysa hur den allmänna uppfattningen råder på skolorna om könsintegrerad respektive könssegregerad idrottsundervisning. Fortsättningsvis behandlas även påverkan på klassrumsklimatet samt betygen. Studien har genomförts med hjälp utav semistrukturerade forskningsintervjuer med ett fastställt intervjuschema.

Under sommaren förekommer många tävlingar utomhus på gräsbanor inom många olika hästsporter. Flera faktorer, till exempel fukthalten i en gräsbana, påverkar banans dämpande egenskaper, vilka i sin tur påverkar skadefrekvensen. En häst ben utsätts för stora belastningar när den springer fort eller hoppar högt och då är det viktigt att underlaget har bra stötdämpande egenskaper för att minska risken för skador. Syftet med denna studie är att med hjälp av litteraturstudier beskriva faktorer som påverkar stötdämpningsegenskaper i gräsbanor och att i praktiken testa några olika metoder att mäta en gräsbanas kondition samt hur den påverkas av regn/bevattning. De metoder som användes var fallhejare, Going-stick, penetrometer och markfuktmätare. I de praktiska försöken uppmättes tre stycken rutor på vardera 2x5 m, som märktes upp tydligt på Flyinges grästävlingsbana.

Syftet med detta examensarbete är att genom idéanalys få en bild av hur meningserbjudandet avseende medborgarfostran i fyra läroböcker idag ser ut för yrkes- respektive studieförberedande gymnasieprogram som läser 50 respektive 100 poäng samhällskunskap. Detta görs genom att undersöka vilka av Englunds tre medborgerliga utbildningskonceptioner som återfinns. Varje konception innebär olika sorters medborgarfostran och därmed också olika meningserbjudanden. Huvudfrågeställningen för uppsatsen är: Vilka tänkbara meningserbjudanden när det gäller medborgarfostran kan utläsas av innehållet i de nämnda läroböckerna utkomna i samband med GY11 för studie- respektive yrkesförberedande program? Metoden för att undersöka dessa fyra böcker, två från vardera inriktningen, är en idéanalys i vilken Englunds tre utbildningskonceptioner används.

Orica Miningsservices är ett företag som tillverkar sprängämnen till civil förbrukning. I deras produktutbud finns ett sätt att initiera en sprängning utan att använda elektriska sprängkapslar.  De använder en plastslang som är belagd med ett tunt sprängämnesskikt runt kanten på insidan, och sprängämnen kallas HMX.De finns idag ett analogt detekteringssystem som är baserat på optisk detektering. En lasergivare skickar ljuset igenom plastslangen och den detekteras med en fotocell. För ett säkert mätresultat används två lasergivare med respektive fotodetektorer, de mäter horisontellt respektive vertikalt. Deras resultatvärden summeras i en OP-förstärkare.

Det satsas allt mer på mobiltelefontjänster idag och snabbt växande är sådana tjänster som involverar SMS. Högskolans Bibliotek på Campus Borlänge har ett intresse av att kunna erbjuda sina låntagare en påminnelsetjänst för försenade eller reserverade böcker.Vi fick i uppgift att under vårt examensarbete ta fram en prototyp av en SMS-tjänst åt biblioteket. Den skall påminna låntagare om att en bok är försenad och/eller att en reserverad bok har inkommit. Denna tjänst skall hjälpa biblioteket att nå ut med informationen till låntagaren via ett SMS till mobiltelefonen.Denna rapport är en undersökning av vilka delkomponenter i David Siegels modell som anses lämpade respektive inte lämpade för utveckling av ny funktionalitet som innefattar SMS till en befintlig webbplats. En förklaring finns varför vissa är lämpade och andra inte.I rapporten förklaras också att SMS-funktionen är en IT-tjänst, närmare bestämt en SMS-tjänst.

Studiens syfte är att ta reda på de arbetssökandes respektive coachens förväntningar, och även vilken roll de arbetssökande tillskriver coacherna på Arbets- och Integrationscenter (AIC) i Malmö. Examensarbetet är skrivet utifrån den kvalitativa metoden och är en intervjustudie med sammanlagt åtta intervjuer då sju intervjuer med arbetssökande och en intervju med en coach. Den tidigare forskningen behandlar den sökandes förväntningar på vägledningen. I Kristina Johanssons uppsats som handlar om vägledningen ur ett sökande perspektiv studerar hon den sökandes förväntningar samt hur förväntningarna på vägledningen uppnåtts eller ej. I Anders Lovéns avhandling handlar om elevers förväntningar och möten med vägledare i grundskolan.

Astma som är en av de stora folksjukdomarna i Sverige, behandlas idag med moderna läkemedel. Målet är att patientens livskvalitet förbättras. Detta kräver en riktig och tidig diagnos. En torrluftsprovokation kan vara ett bra undersökningsalternativ vid utredning av astma.Patienten andas torrluft med snabba och djupa andetag i ca 4 minuter. Målet är att ballongen skall tömmas fullständigt.

Syfte: Syftet med denna studie var att ta reda på vad man kan förvänta sig för refraktionsfel av barn genom att undersöka en åldersgrupp från nio till elva år med Mohindra närretinoskopi. Resultaten skulle sedan jämföras med fem andra studier gjorda inom området. Syftet var vidare att fördjupa sig inom emmetropisering och refraktionsutveckling.Metod: 77 barn från tre skolor i Vadstena kommun i åldrarna 9 till 11 år undersöktes under april 2009 med Mohindra närretinoskopi. De sfäriska ekvivalenta refraktionsmedelvärdena togs fram och jämfördes med likvärdiga resultat från fem andra studier genomförda i olika länder.Resultat: De sfäriska ekvivalenta medelvärdena var för 9-, 10- och 11-åringar +1.29 D, +0.97 D respektive +1.22 D för pojkarna och +1.00 D, +1.22 D respektive +0.92 D för flickorna i Vadstena. I de asiatiska studierna var medelvärdena mot mer myopi medan den svenska och chilenska studien liknade medelvärdena från studien i Vadstena.Slutsats: Resultatet av denna undersökning visar att refraktionsutvecklingen tenderar att gå mot mer negativa värden med ökande ålder, dock är det långt ifrån alla barn som blir myopa när de börjar skolan.

Den här kandidatuppsatsen handlar om vilka skillnader som finns i medierapporteringen om fotbollsmatcher i Sveriges högsta division för män respektive kvinnor, Allsvenskan och Damallsvenskan, och hur den maskulinitetsnorm som omgärdar idrotten tar sig uttryck i Sveriges två största kvällstidningars referat om matcherna.De frågeställningar som besvaras i denna uppsats är:Vad finns det för skillnader mellan matchreferaten av herr- respektive damallsvenskan i Sveriges två största kvällstidningar under säsongen 2011 när det gäller placering, utrymme, reporterroll och val av bild, rubrik och bildtext?Hur manifesterades maskulinitetsnormen i artiklarna om damernas respektive herrarnas matcher?Undersökningen är av kvalitativ karaktär, då syftet är att belägga och förstå den maskulinitetsnorm som omgärdar svensk fotboll och kvällstidningarnas rapportering om den. Resultatet av undersökningen visar att det finns stora skillnader mellan rapporteringen om Allsvenskan och Damallsvenskan ? bland annat att liknande företeelser bedöms olika, och att olika företeelser framhävs, beroende på om de förekommer i ett referat av en herr- eller en dammatch.För att förstå och tolka undersökningens resultat, och delvis också för att utforma undersökningen, används framförallt de teorier som Nathalie Koivula presenterar i doktorsavhandlingen Gender in sport. Även Håkan Larssons teorier om Queer idrott och Kim Elvin-Nowak och Helené Thomssons teorier ur Att göra kön har en essentiell roll i denna uppsats.