Denna studie syftar till att undersöka hur barn talar om naturvetenskapliga fenomen och vad som framstÄr som centralt i barnens tal om naturvetenskapliga fenomen. Studiens syfte Àr ocksÄ att undersöka vilken syn pÄ kunskap och lÀrande som kommer till uttryck nÀr barnen talar om sitt lÀrande. VÄr studie Àr kvalitativ vilket innebÀr att vi har anvÀnt kvalitativa intervjuer nÀr vi samlat in studiens empiri. Eftersom vi valt att framförallt analysera vÄrt material ur ett sociokulturellt perspektiv presenterar vi det i vÄr litteraturgenomgÄng. I vÄr litteraturgenomgÄng lyfter vi Àven fram barns perspektiv vilket ocksÄ utgör en grund i studien. Begreppen metaforer, antropomorfism, animism och artificialism lyfts ocksÄ fram i litteraturgenomgÄngen för att sedan utgöra en grund i analysdelen. I vÄr studie kan vi dra flera slutsatser.

The aim of this thesis is to examine Social science teachers infor-mation seeking in their professional role.The focus in this study has been on what sources the teachers use for information seeking, examine and analyze their information practices and how they state their reasons for using different in-formation sources, and finally how these teachers experience con-ditions related to information seeking and how these conditions in-fluence their information seeking.This study is based on four semi structured qualitative interviews. The empirical material from the interviews has been compared to earlier relevant research and analyzed with a theoretical frame-work, which includes conceptions from a sociocultural perspec-tive, a matrix over different kinds of information sources devel-oped by Höglund och Persson and McKenzie?s model of infor-mation practices.The results of this study are:- These teachers use both formal and informal sources and external and internal sources. Digital sources are important and these have consequently been added to Höglund och Persson?s original matrix from 1985.- Information practices tend to overlap each other, for example ac-tive seeking (more specific and prepared information seeking) and active scanning (less specific), which are the two most common information practices among the teachers.

VÄrt samhÀlle Àr till stor del genomsyrat av skriftsprÄket. I vardagen möter vi stÀndigt det skrivna sprÄket, det finns dock mÄnga mÀnniskor som har svÄrigheter att lÀsa och skriva. Forskning kring lÀs- och skrivsvÄrigheter kÀnns dÀrför som ett stÀndigt aktuellt Àmne. Ur ett didaktiskt perspektiv pÄgÄr utveckling för hur skolan skall kunna hjÀlpa dessa barn pÄ bÀsta sÀtt. Skolan har ett mÄl som innebÀr att skapa en skola för alla.

Syftet med denna studie Àr att beskriva, analysera samt diskutera kommunikation och interaktion i den förskoledidaktiska verksamheten utifrÄn ett sociokulturellt lÀrande med utgÄngspunkt i lek. Under vÄra besök pÄ förskolan sÄ valde vi att anvÀnda oss av videoobservationer men Àven ta hjÀlp av fÀltanteckningar. Denna metod hjÀlper oss att fÄ en djupare syn pÄ kommunikationen samt interaktionen mellan barn-barn men ocksÄ mellan pedagog-barn. Under tiden vi utförde dessa observationer sÄ utförde vi detta genom att vara icke ? deltagande för att inte kunna pÄverka deltagarna.

SyfteSyftet med min undersökning Àr att undersöka och diskutera hur idrottslÀrare arbetar med digitala hjÀlpmedel och om de anser att deras elevers lÀrande pÄverkas om lÀraren anvÀnder sig av digitala hjÀlpmedel i undervisningen.FrÄgestÀllningarHur arbetar idrottslÀrare med digitala hjÀlpmedel i sin undervisning?Hur anser idrottslÀrare att deras elevers lÀrande pÄverkas om man fÄr in digitala hjÀlpmedel i Àmnet idrott och hÀlsa?Hur kan digitala hjÀlpmedel vara ett verktyg i bedömningen?MetodDen metod som anvÀndes för studien att nÄ syftet och för att kunna fÄ svar pÄ frÄgestÀllningarna var kvalitativa intervjuer. Det Àr tre idrottslÀrare som intervjuas frÄn olika skolor.ResultatUndersökningen visar att de intervjuade lÀrarna anser digitala hjÀlpmedel Àr ett bra verktyg inom Àmnet idrott och hÀlsa. LÀrarna ser mÄnga vinningar med digitala hjÀlpmedel inom sin undervisning. Dels för att bedöma elevers kunskaper samt för att det Àr ett bra redskap för att det blir visuellt tydligare för eleverna.

 UtifrÄn tvÄ pedagogiska metoder Verkstadsarbetet och Datorn som pedagogiskt verktyg Àr syftet med studien att söka svar pÄ frÄgorna om hur elevers sprÄklÀrande synliggörs samt vilka förutsÀttningar som ges för elevers sprÄklÀrande. Studien Àr en fallstudie med etnografisk ansats. Vid datainsamlingen anvÀndes triangulering och de datainsamlingstekniker som anvÀndes var deltagande observationer, informella samtal med bÄde elever och lÀrare samt en fokusgruppintervju med lÀrare. Resultatet visar att elevernas sprÄklÀrande synliggörs genom olika typer av samtal, i analoga lÀspraktiker, i analoga skrivpraktiker, i digitala lÀspraktiker och i digitala skrivpraktiker. Studien visar vidare att ett stort antal förutsÀttningar, inom olika omrÄden, ges för elevers sprÄklÀrande.

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka vad fem olika idrottslÀrare pÄ gymnasienivÄ har för syn pÄ skolÀmnet Idrott och hÀlsa samt vilka förutsÀttningar de har för att kunna förmedla kursinnehÄllet till eleverna. De kvalitativa metoderna intervju och observation anvÀnds i studien. LÀrarna i studien Àr alla behöriga idrottslÀrare som arbetar pÄ gymnasieskolor. Ett annat omrÄde för fokus Àr hur lÀrarna leder kunskapsutvecklingen hos eleverna och vilka kunskaper de prioriterar att hinna lÀra ut. Idrott och hÀlsa Àr ett Àmne vars identitet inte Àr helt faststÀlld och kunskapsinnehÄllet Àr inte sÄ tydliggjort.

Syftet med denna undersökning var att se hur lÀrplattan anvÀndes i förskolan. Hur tÀnker pedagoger kring anvÀndandet och fungerar det pÄ liknande sÀtt mellan olika förskolor i samma företag? LÀrplattan benÀmns som ett pedagogiskt verktyg men Àr det ett pedagogiskt verktyg med en planerad anvÀndning utifrÄn de didaktiska frÄgorna och med ett mÄl och ett syfte eller Àr det i grunden ett administrativt verktyg som pedagogerna anvÀnder sporadiskt i verksamheten? För att fÄ reda pÄ dessa frÄgor genomfördes en kvalitativ undersökning med 5 individuella intervjuer och en gruppintervju med 3 pedagoger i förskolor inom samma företag och som ligger i samma kommundel. FörutsÀttningarna Àr pÄ sÄ sÀtt lika mellan förskolorna men hur mycket spelar den privata kunskapen varje pedagog besitter in? PÄverkar det pedagogernas tankar och vÀrderingar nÀr det finns en uttalad pedagogik med utomhusverksamhet? Resultatet visar pÄ starka vÀrderingar kring barns anvÀndning av lÀrplattan och en bristande planering utifrÄn de didaktiska frÄgorna.

Syftet med vÄrt examensarbete var att fÄ en förstÄelse för hur lÀrandet kan stimuleras i en sko-la för alla. Studien hade ett lÀrarperspektiv pÄ elevers lÀrande och vi hade tre frÄgestÀllningar som stöd för att uppnÄ studiens syfte: Hur gör lÀrarna för att stimulera elevers lÀrande? Vad utgÄr lÀrarna frÄn nÀr de planerar sina lektioner? KÀnner lÀrarna sig tillrÀckliga nÀr det gÀller att stimulera elevers lÀrande? För att fÄ en förstÄelse för detta gjorde vi kvalitativa intervjuer med sex lÀrare med elever i Är 1-3. Intervjuerna utfördes pÄ tre skolor i LuleÄ kommun. Ex- empel pÄ vad lÀrarna gör för att stimulera eleverna i lÀrandet Àr att de har varierad undervisning, de reflekterar och utvÀrderar tillsammans med eleverna samt att de ger uppgifter pÄ en lÀmplig nivÄ.

Syftet med denna studie har varit att undersöka bildlÀrarens funktion pÄ gymnasiet, samt hur rektorer pÄ gymnasieskolan och verksamma inom bildlÀrarutbildningar i Sverige betraktar detta uppdrag. Detta med anledning av reformen Gymnasie 11 (Gy11) dÀr estetisk verksamhet Àr borttagen som ett obligatoriskt och gymnasiegemensamt Àmne. Inledningsvis ges en kort hÀnvisning till ett politiskt beslut om avveckling av estetisk verksamhet. DÀrefter följer litteraturöversikt med tidigare forskning. Inom detta kapitel diskuteras begreppet estetik vilken förankras i vad estetik kan innebÀra; som metod, lÀrande, kunskap och estetisk verksamhet.

Syftet med detta examensarbete Ă€r att utreda hur lĂ€rare ser pĂ„ problematiken kring internetmobbning pĂ„ de skolor dĂ€r de Ă€r verksamma. Denna studie granskar hur lĂ€rare upptĂ€cker, förebygger och hanterar internetmobbning. Även frĂ„gan kring flickors och pojkars eventuella skillnader betrĂ€ffande internetmobbning har berörts. Dessa frĂ„gor och svaren till dessa har tolkats ur ett sociokulturellt perspektiv. För att fĂ„ svar pĂ„ dessa frĂ„gor har en kvalitativ intervjustudie genomförts dĂ€r fem olika lĂ€rare har intervjuats utifrĂ„n en semi-strukturerad intervjumall.

Syftet med studien Àr att undersöka vilka strategier elever anvÀnder sig av nÀr de skriver vid datorn, samt hur de resonerar kring anvÀndandet av dessa. Tanken Àr att detta ska mynna ut i en diskussion kring vilket material vi anvÀnder i skolan, och om anpassade ordbehandligsprogram skulle ge elever bÀttre hjÀlp och stöd i sitt lÀrande. Metod: Jag har gjort deltagande observationer av tioÄringar. Mina analyser av dessa observationer Àr gjorda utifrÄn ett fenomenografiskt och sociokulturellt perspektiv. Resultat: Jag mÀrkte snabbt att det fanns tvÄ olika grupper av anvÀndare bland de elever jag observerade; de som lÀrde om datorn och de som lÀrde vid datorn.

Syftet med denna studie var att synliggöra barns och pedagogers upplevelser av konfliktsituationer och skÀll. Ett problem som vi kunde se var att det idag saknas utbildning inom konflikthantering bland pedagoger, vilket i sin tur mÄnga gÄnger leder till att pedagogerna skÀller pÄ barnen istÀllet för att reda ut deras konflikter pÄ ett konstruktivt sÀtt. Vi ville med hjÀlp av samtal med barnen och teckningar som barnen skapade synliggöra barnens upplevelser och uppfattningar om konflikter och av att fÄ skÀll. Genom en enkÀtundersökning har pedagogerna fÄtt möjligheten att uttrycka sina tankar kring arbetet med konflikthantering i sitt yrke. Vi utgick frÄn det danska SkÊldud-projektet i och med att det fanns relativt lite forskning kring barns perspektiv pÄ Àmnet.

Ända sedan parallellskolsystemet ersattes av en gemensam grundskola har det funnits ett behov av differentiering, det vill sĂ€ga att undervisning och material utformas för att möta elevers olikheter och tillgodose deras olika förutsĂ€ttningar för lĂ€rande. En form av differentiering som Ă€r vida omdiskuterat i dagens skola Ă€r nivĂ„gruppering. Vi har gjort en komparativ enkĂ€tundersökning med syftet att fĂ„nga elevers instĂ€llning till nivĂ„gruppering som studieform samt om deras uppfattning skiljer sig Ă„t mellan de olika nivĂ„grupperna. Vi har Ă€ven undersökt om eleverna tror att deras kunskapsutveckling pĂ„verkas av nivĂ„grupperingen samt om eleverna Ă€r intresserade av nivĂ„gruppering i andra Ă€mnen Ă€n matematik. Undersökningen har gjorts pĂ„ en skola i centrala Malmö dĂ€r elever frĂ„n Ă„rskurs 9 har deltagit i studien och dĂ€r eleverna pĂ„ skolan Ă€r nivĂ„grupperade i matematik. VĂ„ra resultat och nivĂ„gruppering som begrepp har tolkats utifrĂ„n Vygotskijs teori om den nĂ€rmsta utvecklingszonen och ur ett sociokulturellt perspektiv. Av resultaten framkommer det att mer Ă€n 85 procent av eleverna pĂ„ skolan Ă€r positiva till nivĂ„gruppering utan nĂ„gra större skillnader mellan grupperna. De frĂ€msta orsakerna till att eleverna Ă€r positiva Ă€r att de delas in i mindre grupper, dĂ€r de fĂ„r mer individuell tid med lĂ€raren, samt att undervisningen anpassas efter elevernas kunskapsnivĂ„.

Syfte: Syftet med föreliggande studie Ă€r att studera hur pedagoger i gymnasiesĂ€rskolan anpassar klassrumsmiljön för sina elever samt pedagogernas uppfattningar om kritiska situationer och hur de anser att man kan bemöta dessa.Teori: De teoretiska utgĂ„ngspunkterna för studien Ă€r sociokulturellt perspektiv pĂ„ lĂ€rande samt relationellt och kategoriskt perspektiv.Metod: Studien Ă€r inspirerad av etnografisk forskningsansats och Critical Incident Technique (CIT). TvĂ„ gymnasiesĂ€rskolor i Sverige har besökts dĂ€r intervjuer och enkĂ€ter har genomförts med verksamma pedagoger. Även deltagande observationer har utförts i och kring klassrum pĂ„ de bĂ„da skolorna. Resultat: Resultatet visar att de observerade klassrumsmiljöerna bĂ„de Ă€r anpassade och inte för de elever som vistas dĂ€r. En del klassrum Ă€r röriga och en del Ă€r mer avskalade.