Studiens syfte har varit att undersöka hur fritidspedagoger sÀger sig arbeta med avkoppling och lugna platser i fritidshemmets inomhusmiljöer samt vad som pÄverkar detta arbete. Metoden för studien var kvalitativ och sju fritidspedagoger i norra Sverige har intervjuats. Med hjÀlp av ett sociokulturellt perspektiv har resultaten analyserat gÀllande hur detta kan pÄverka barnens lÀrande. NÄgra av de viktigaste resultaten Àr, trots buller, trÄnga lokaler och stora barngrupper, att det arbete som görs med avkoppling och lugna platser visar pÄ möjligheter till bland annat situerat, distribuerat och medierat lÀrande. LÀrande som bÄde handlar om att skapa tillsammans med andra och att lÀra kÀnna sina individuella behov i en social kontext.

 Syftet med studien var att undersöka vilka uppfattningar elever i Ärskurs 5 har om lÀrarens och sin egen höglÀsning i skolan, det vill sÀga hur de uppfattar höglÀsning och de villkor som omger höglÀsningsaktiviteten samt vad de lÀr sig.I studien medverkade tolv elever frÄn tvÄ olika skolor, dÀr sex elever frÄn varje klass intervjuades, tre flickor och tre pojkar.Studiens resultat visar att elever har olika uppfattningar om lÀrarens och sin egen höglÀsning i skolan. MÄnga tycker att höglÀsning Àr roligt, men det Àr Àven förknippat med en oro för att lÀsa fel inför klasskamraterna. Eleverna i studien sÀger att de kÀnner en nervositet i samband med höglÀsningen, vilken kan vara beroende av de villkor som omger höglÀsningstillfÀllet, till exempel gruppen, texten och vanan de har av att sjÀlva lÀsa högt. Flera uttrycker att de inte lÀr sig nÄgot av att lÀsa högt utöver att bli bÀttre höglÀsare, men kan dÀremot berÀtta vad de tycker att de lÀr sig genom att lyssna till lÀrarens höglÀsning. Eleverna uppfattar lÀraren som en modell, samt att denna ger dem stöttning i deras eget lÀsande och lÀrande.  .

Syftet med vÄr studie har varit att ta reda pÄ hur pedagogerna arbetar med pedagogisk dokumentation i verksamheten med inriktning pÄ Reggio Emilia pedagogiken. Kortfattat handlar pedagogisk dokumentation om att pedagoger tar tillvara pÄ barns tankar och nyfikenhet för att kunna anvÀnda sig av dem i verksamheten. Pedagogen bör vara medforskande och genuint intresserad av att lyssna och se barnen. För att ta reda pÄ syftet har vi anvÀnt oss av metoden kvalitativa intervjuer och vi har utgÄtt frÄn det sociokulturella perspektivet. I de kvalitativa intervjuerna valde vi att intervjua pedagoger som alla har Reggio Emilia utbildning samt arbetar pÄ förskolor med inriktning pÄ Reggio Emilia pedagogiken.

Syftet med studien har varit att undersöka hur lÀrare för olika Äldersgrupper arbetar för att frÀmja ett lustfyllt lÀrande som barnen/eleverna Àr motiverade att delta i, som ett led i att förstÄ varför barnen/elevernas lustfyllda lÀrande och motivation minskar efterhand som de blir Àldre. Vad Àr det lÀrarna upplever pÄverkar barnen/elevernas lustfyllda lÀrande och motivation? För att svara pÄ de frÄgorna har en undersökning gjorts av lÀrarnas definition av lustfyllt lÀrande och motivation, lÀrarnas arbetssÀtt i förhÄllande till ett sociokulturellt perspektiv (lek, lÀroböcker, barn-/elevantal i gruppen, tid, förÀldrasamverkan) respektive ett biologiskt perspektiv (intrÀdet i puberteten) samt lÀrarnas erfarenheter av vad deras barn/elever upplever lustfyllt och motiverande. Fyra lÀrare har intervjuats, en lÀrare pÄ en smÄbarnsavdelning, en lÀrare i en förskoleklass, en lÀrare i skolÄr tre samt en lÀrare verksam i bÄde skolÄr ett, tvÄ och sex. Undersökningen visar att flera faktorer pÄverkar barnen/elevernas minskade lustfyllda lÀrande och motivation i takt med att de blir Àldre men att anvÀndandet av lÀroböcker samt i vilken utstrÀckning och pÄ vilket sÀtt leken anvÀnds som ett redskap för lÀrandet Àr de faktorer som har tydligast pÄverkan..

Syftet med den hÀr studien har varit att skapa en vidare förstÄelse av flersprÄkig undervisning genom att undersöka hur lÀrarna i studien uppfattar elevers lÀrande i matematik samt hur de undervisar flersprÄkiga elever inom Àmnet matematik.   LÀrande och undervisning i matematik hör tÀtt samman med sprÄket. I studien har jag tagit ett sociokulturellt perspektiv dÀr jag ser lÀrare och elevers kulturella bakgrunder samt sprÄk som resurser för lÀrandet i matematikundervisningen.   I studien har jag utgÄtt frÄn Sydafrikanska lÀrares perspektiv. Fem lÀrare i en skola i en förort till Kapstaden intervjuades och observerades. Jag anvÀnde mig av etnografiska metoder dÀr jag kunde se samspelet mellan lÀrare och elever. Studien Àr kvalitativ, det empiriska materialet inhÀmtades genom semi-strukturerade intervjuer, dokument och observationer som genomfördes med hjÀlp av fÀltanteckningar och visuell etnografi.   Resultatet visade att lÀrarna i studien sÄg elevernas flersprÄkighet som en resurs för individen och samhÀllet.

Syftet med föreliggande forskningsstudie var att undersöka hur förskolor arbetar med taloch sprÄkutveckling för att aktivt hjÀlpa barn som tenderar att ha svÄrigheter med tal ?och kommunikation. Jag har tagit upp Àmnet sett ur ett sociokulturellt perspektiv för attvisa pÄ att kommunikation och samspel har en historisk utgÄngspunkt som barn föds in ioch mÄste anpassa sig till. Jag har Àven tagit upp alternativa kommunikativa metodersom ett delsyfte att pÄpeka deras viktiga uppgift i förskolan, vilket Àr att frÀmja barnssprÄkliga utveckling. TillvÀgagÄngssÀttet har varit en kvalitativ halvstrukturerad metodmed fokus pÄ intervjuer.

BAKGRUND:En mĂ„ltid Ă€r en situation pĂ„ förskolan dĂ€r barnen sitter tillsammans med en pedagog. Vi Ă€rintresserade av att veta om och hur dessa tillfĂ€llen utnyttjas medvetet av pedagogen.LĂ€roplanen för förskolan (Skolverket 2006) beskriver att omsorg, fostran och lĂ€rande skaknytas samman och vi undersöker hur det sker vid mĂ„ltiden. Forskning som belyser lĂ€rande iomsorgssituationer presenteras. Studien utgĂ„r frĂ„n ett sociokulturellt perspektiv som ilĂ€randet betonar samspelet och kommunikationen med andra.SYFTE:VĂ„rt syfte med undersökningen Ă€r att ta reda pĂ„ hur pedagoger uppfattar barns lĂ€rande kringmĂ„ltiden.METOD:Kvalitativ metod genom intervju har anvĂ€nts för att besvara syftet. Åtta pedagoger frĂ„n fyraolika förskolor har intervjuats.RESULTAT:Alla pedagoger i undersökningen uttryckte att det sker ett lĂ€rande för barnen vid mĂ„ltiden.Bordsskick var en viktig del av lĂ€randet och pedagogen stöttade och uppmuntrade barnen attlita pĂ„ sin egen förmĂ„ga vid mĂ„ltiden.

Detta examensarbete handlar om förebilders och idolers pÄverkan nÀr det gÀller val av instrument och musik, med fokus pÄ elgitarren, samt vilka andra drivkrafter som pÄverkar detta. Syftet med arbetet Àr att fÄ kunskap om olika drivkrafter som pÄverkar viljan att spela ett instrument. Teoretisk utgÄngspunkt för studien Àr den sociokulturella teorin. Tidigare forskning inom omrÄdet behandlar exempelvis sociala normer, förebilders pÄverkan pÄ mÀnniskor samt ramfaktorer inom undervisning. Jag har anvÀnt mig av den kvalitativa forskningsintervjun som metod, och mina informanter Àr elgitarrister med varierande Älder och musikalisk bakgrund.

Syftet med den hÀr studien Àr att utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv och diskursbetydelse belysa hur pedagoger uppfattar skolsvÄrigheter och de pÄverkande faktorer i arbetet med ÄtgÀrdsprogram samt att undersöka om de vidtagna ÄtgÀrderna leder till inkludering av elever i behov av sÀrskilt stöd. I undersökningen ingÄr pedagoger frÄn tre olika skolor som har behörighet att undervisa i de tidiga skolÄren. Vi har gjort en kvalitativ undersökning som innehÄller litteraturgenomgÄng, intervjuer och dokumentanalys. Studien Àr baserad pÄ tio öppna intervjuer och analys av 48 ÄtgÀrdsprogram som har upprÀttats av de tio pedagogerna. I intervjuerna har vi utgÄtt frÄn tre frÄgeomrÄden; SkolsvÄrigheter, Betydelsefulla faktorer och Inkludering. VÄr hypotes handlade om att pedagoger tenderar att beskriva skolsvÄrigheter utifrÄn den förförstÄelse de har och den kultur som rÄder i skolan samt att sÀttet att beskriva svÄrigheter prÀglar de vidtagna ÄtgÀrderna. Resultatet visar att hypotesen hÄller men visar ytterligare ett perspektiv pÄ skolsvÄrigheter.

Skolans styrdokument stÀller krav pÄ att lÀrare och elever ska anvÀnda digitala medier i undervisningen och digital kompetens ses som en nyckelkomponent för ett livslÄngt lÀrande. Syftet Àr att analysera interaktionen mellan lÀrare och elever under problemlösningssituationer i matematikundervisningen med smart-board som medierande artefakt. Studien har ett sociokulturellt perspektiv.Empirin Àr insamlad genom video-observationer och studien Àr öppen och kvalitativ. Empirin bestÄr av fyra filmade och transkriberade sekvenser som innefattar fyra olika elever och hur de arbetar med problemlösning med smart-boarden som medierande artefakt. Empirin Àr analyserad utifrÄn EMA-modellen, som bygger pÄ idéer frÄn John Deweys pragmatiska filosofi.Resultatet visar att interaktionen styrs av lÀraren eftersom att det Àr lÀraren som styr över talutrymmet, men Àven vilka elever som ska vara delaktiga i interaktionen.

Bakgrunden till denna studie grundade sig i problematiken om föreningsidrottens svÄrighet att hÄlla kvar barn i föreningen under en lÀngre tid samt hur barn pÄ sin fritid blir mer och mer stillasittande. Syftet med denna undersökning Àr sÄledes att studera hur lÀrandemiljöer för fotbollsspelande barn kan skapas inom ramen för en trÀningsverksamhet vars inriktning Àr att ta hÀnsyn till varje barns utveckling. UtifrÄn ett sociokulturellt perspektiv och teorin förhandling av mening som grund vill vi studera interaktionen mellan trÀnare och barn, och interaktionen mellan barn. Ansatsen var fÀltforskning, och utifrÄn detta genomfördes observationer och fÀltanteckningar. En kvalitativ metod anvÀndes tillsammans med en interaktionsanalys ianalysarbetet.

Abstract Lilje, Ramune & Nilsson, Jeanette (2008). Musik, sprÄk och lÀrande. Intervjustudie av förskollÀrares syn pÄ musik som metod för sprÄkutveckling. LÀrarutbildningen: Malmö högskola. Examensarbetet handlar om hur förskollÀrarna pÄ musik- och sprÄkprofilerade förskolor resonerar kring musikens relation till sprÄk. FörskollÀrarnas arbetsplatser ligger pÄ tre mindre orter utanför Malmö. Syftet med examensarbetet Àr att belysa hur förskollÀrarna resonerar kring musik samt vilken betydelse musiken har för barns sprÄkutveckling.

Studiens syfte har varit att, utifrÄn ett lÀrarperspektiv, bidra till ökad kunskap om hur IKT anvÀnds i textilslöjden och hur förutsÀttningarna för detta ser ut. Avsikten var frÀmst att ta reda pÄ hur lÀrare anvÀnder sig av de resurser som finns pÄ skolorna och i sina klassrum men Àven vad de skulle önskat att de hade tillgÄng till. Studien gjordes pÄ nÄgra mellan- och högstadieskolor runt om i Sverige och datamaterialet insamlades genom kvalitativa intervjuer med fyra stycken verksamma textillÀrare. Fokus i intervjuerna var att finna positiva och/eller negativa aspekter med digitala verktyg i textilslöjden, hur lÀrares undervisning förÀndras, samt om slöjdens arbetsprocess förÀndras vid arbete med digitala verktyg. Resultatet visade att de intervjuade lÀrarna anvÀnde sig av IKT olika mycket men har mÄnga liknande tankar kring att det Àr tidssparande, inspirerande och utvecklande för eleverna att arbeta med i olika sammanhang.

Ungdomar lever inom en social kontext vilken direkt samt indirekt pÄverkar deras stÀllningstaganden gentemot cannabis. För att motverka att bruket ska öka i framtiden bör man se över vilka risk- samt skyddsfaktorer som pÄverkar deras attityder samt bruk av drogen. Idag rÄder en oro över att legaliseringsdebatten runt om i vÀrlden kan resultera i en negativ följd i form av allt mer liberala attityder bland den yngre generationen. Syftet med denna studie Àr dÀrav att undersöka relationen mellan ungdomars attityder, eventuella bruk och de risk- samt skyddsfaktorer vilka finns i deras sociala omvÀrld. Resultatet frÄn föreliggande studie visar att ungdomarna i den berörda kommunen har en restriktiv instÀllning gentemot cannabis dock visas en liberalare attityd bland de som testat substansen.

Syftet med vÄrt arbete Àr att finna likheter och skillnader, mellan en muntlig och en skriftlig dialog med fokus pÄ anvÀndandet av naturvetenskapliga resonemang. Vi har observerat tvÄ grupper om fyra elever i varje, nÀr de försöker lösa en naturvetenskaplig uppgift. I den ena gruppen har eleverna suttit framför varsin dator och fört en skriftlig dialog via ett nÀtbaserad diskussionsforum. I den andra gruppen har eleverna fört en ?vanlig? muntlig dialog, vilken videofilmats.