Syftet med denna uppsats har varit att belysa nÄgra ensemblemusikers syn pÄ och uppfattning om det sociala samspelet i en musikensemble.Vi beskriver ensemblemusikernas syn pÄ det sociala samspelet med utgÄngspunkt i Ätta musikers egna berÀttelser utifrÄn de kvalitativa intervjuer vi utfört med dem. Musikerna var alla vid studiens utförande studerande vid en folkhögskola i Mellansverige.Den teoretiska utgÄngspunkten kan nÀrmast knytas till ett sociokulturellt perspektiv, dÄ en grundtanke hos oss Àr att mÀnniskan formas och pÄverkas av den sociala kontext den befinner sig i. DÀrför var ett grundantagande inför studien att det sociala samspelet i musikensemblen Àr minst lika viktigt som det musikaliska.Sammanfattande kan sÀgas att samtliga intervjudeltagare - utöver de rent speltekniska fÀrdigheterna - har nÀmnt de sociala relationerna som helt avgörande för hur samspelet i gruppen skall fungera. I studien vÀxte fyra begrepp fram som utgjorde överordnade kategorier för hur vi sedan diskuterade vÄra resultat. Dessa fyra begrepp var individens personlighet, gruppmedlemmarnas erfarenheter, de omstÀndigheter som gruppen befinner sig i samt de vÀrderingar som finns inom gruppen..

Detta examensarbete handlar om miljö för samspel. Studien riktar sig mot hur pedagogen formar den fysiska och den sociala miljön i förskolan. Syftet Àr att studera om hur miljön i förskolan kan skapas för att underlÀtta samspelet mellan barn. Fokus kommer att lÀggas pÄ pedagogernas syn pÄ miljöer i förskolan och vad som kan bidra till bra kvalitet i barns samspel. Undersökningen tar Àven upp hur pedagogerna ser pÄ förÀldrarnas roll och inflytande i förskolemiljön.

Uppdraget som lÄg till grund för detta examensarbete var att utveckla Vattenfall Science Centers utstÀllning och verksamhet. Uppdraget formulerades i ett syfte att studera hur sciencecentret som koncept kan utvecklas genom att pröva hur ett sociokulturellt perspektiv pÄlÀrande yttrar sig i skapandet av en interaktiv installation. MÄlet med arbetet Àr att föreslÄ hurett science center kan formas och utvecklas för att skapa förutsÀttningar för lÀrande.Arbetet delades upp i tre delar. Första delen bestÄr av en studie av litteratur med syfteatt fÄ en övergripande bild av den forskning som berör lÀrande pÄ museer. MÄlet var att belysaviktiga aspekter för lÀrande pÄ museer.

Syftet med vÄrt examensarbete har varit att undersöka hur elever uppfattar begreppet energi i Ärskurs 5. Teorierna vi valde att utgÄ frÄn grundar sig pÄ ett konstruktivistiskt- och sociokulturellt perspektiv. Inom den tidigare forskningen presenteras fyra olika undersökningar, varav tvÄ Àr genomförda med Àldre elever/studenter och tvÄ Àr genomförda med yngre elever. Vi har valt att anvÀnda undersökningar som Àr genomförda med Àldre elever/studenter eftersom vi inte hittat mycket genomförd forskning i Ärskurs 5. I vÄr metod valde vi att anvÀnda oss av enkÀter och intervjuer.

Syftet med denna studie ?r att genom kvalitativa intervjuer unders?ka tolv l?rares vetskap om vad barn och ungdomar m?ter f?r sexuellt inneh?ll p? internet och sociala medier samt l?rarnas undervisning och utbildning kopplat till kunskapsomr?det Sexualitet, samtycke och relationer. I denna studie ing?r nio grundskoll?rare i samh?llskunskap f?r ?rskurs 4-6 och tre ?vriga grundskoll?rare f?r ?rskurs 4-6. Dessa l?rare har mellan ?tta m?nader och 40 ?rs arbetslivserfarenhet inom l?raryrket.

?Undersökning syftar mot att visa att det finns informella lÀroprocesser inom den kreativa praktiken graffiti och vilken roll de spelar nÀr en utövare kommer in pÄ en konsthögskola.Min frÄgestÀllning Àr, vilket inflytande denna informella lÀroprocess har haft för mina informanter, i deras val av utbildningsomrÄde? För detta stÀller jag ocksÄ frÄgan, vilka moment som varit sÀrskilt viktiga för mina informanter i den kreativa processen? Det ges en kortfattad beskrivning av graffitins historia. Undersökningsdelen Àr baserad pÄ intervjuer med tre informanter som sjÀlva mÄlar graffiti.Deras svar Àr sedan tolkade utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv med hjÀlp av Roger SÀljö och Lev S Vygotskij texter LÀrande i praktiken och Fantasi och kreativitet i barndomen. I slutdiskussionen berörs lÀtt den kriminella aspekten av graffiti och kampen om det offentliga rummet.Den gestaltande delen i examensarbetet utgörs av en graffitimÄlning som gjordes utifrÄn en skiss som var daterad 1993. Gestaltningen fÄr utgöra en symbol för en graffitimÄlares resa frÄn tÄg och vÀggar in pÄ en konsthögskola.MÄlningen gjordes i Vita havet pÄ Konstfack..

Den hÀr undersökningen, har studerat vilken forskning som ligger bakom Bornholmsmodellen och hur den kan omsÀttas frÄn teori till praktik. Uppsatsens frÄgestÀllning Àr: ? Hur arbetar man med Bornholmsmodellen i tre förskoleklasser? Undersökningen utgÄr frÄn tidigare forskning om fonologisk medvetenhet eftersom det Àr den som Bornholmsmodellen har till syfte att utveckla genom att öka barns förstÄelse för sprÄkets formsida och pÄ sÄ vis till stor del förebygga lÀs- och skrivsvÄrigheter. Vidare anvÀnds Vygotskij och SÀljös teori om sociokulturellt lÀrande och tÀnkande och sprÄk. Undersökningen Àr genomförd med en kvalitativ undersökningsmetod innehÄllande tre ostrukturerade observationer i tre skÄnska förskoleklasser. Resultatet i undersökningen visar att Bornholmsmodellen underlÀttar för barns fonologiska utveckling genom att pÄ ett lustfyllt, strukturerat och medvetet sÀtt leka med sprÄket. UtifrÄn de genomförda observationerna visar resultatet inte att barnen Àr fonologiskt medvetna i dagslÀget.

Denna studie behandlar problematiken gÀllande invandrarelevers lÀrandeprocess till flersprÄkighet. Vidare behandlas problematiken kring digitala hjÀlpmedel för elever i skolan med fokus pÄ flersprÄkighet. Tidigare forskning visar pÄ brister i skolans digitala hjÀlpmedels behandling, hÀr ser man ocksÄ att kompetens och instÀllning Àr frÄnvarande i stora delar av undervisningen i dagens skola. Vidare kommer ocksÄ instÀllning och syn pÄ digitala hjÀlpmedel att tas upp för att förstÄ problematiken kring varför det finns brister i undervisning dÀr digitala hjÀlpmedel skulle kunna förbÀttra lÀrandeprocessen för elever.UtifrÄn det interkulturellt och sociokulturellt perspektiv har syftet varit att undersöka vari denna problematik har sitt ursprung, vilka förslag pÄ lösningar som ges, samt vilka konsekvenser denna problematik ger upphov till.Hur ser skolan, förÀldrar och elever pÄ digitala hjÀlpmedel och hur kan man i och utanför skolan utveckla ett bÀttre samspel för att frÀmja lÀrandet. Ett samarbete mellan skolan och hemmet skulle underlÀtta för undervisningen och pÄ sÄ sÀtt ge ett större lÀrande för bÄde elever och lÀrare nÀr det handlar om digitala hjÀlpmedel. .

Arbetet handlar om barns tidiga möte med skriftsprÄket i förskolan, ur ett sociokulturellt perspektiv. Den aspekt som belyses Àr funktionell anvÀndning av skrift i förskolebarns rollek inomhus. För detta har det skriftsprÄkliga innehÄllet i barns lek, lekmiljöer och material för skriftsprÄksanvÀndning samt pedagogers roll i leken behandlats. Syftet Àr att undersöka om aspekten av att erfara lÀs- och skrivsituationer Àr ett lÀrandeomrÄde som ges pedagogiskt utrymme i förskolans rollek. För detta syfte har en kvalitativ undersökningsmetod valts dÀr sex semistrukturerade intervjuer har genomförts med pedagoger pÄ sex olika förskolor.

Studiens övergripande syfte Àr att jÀmföra och analysera elevers uppfattningar av tvÄ arbetsÀtt i matematikundervisningen. ArbetsÀtten Àr: enskilt rÀknande i lÀrobok och problemlösning i grupp. Detta undersöks med hjÀlp av intervjuer av tio elever i skolÄr 5. Elevernas uppfattningar av arbetsÀtten analyseras utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv kompletterat med forskning om elevers uppfattningar av matematik. I resultatet framgÄ att mÄnga av eleverna har en uppfattning om matematik som rÀkning, göra mÄnga tal och att det Àr viktigt att det blir rÀtt, vilket överensstÀmmer med tidigare forskning.

Vi som blivande förskollÀrare upplever att pedagoger i förskolan har en betydelsefull roll i att stödja barn i deras sociala utveckling och samspel. Barn i förskolan behöver fÄ ta del av olika redskap som skapar en förstÄelse och hjÀlper dem med de sociala spelreglerna. Med redskap menar vi att barnen fÄr lÀra sig uttrycka sig och ta hÀnsyn till andra samt reda ut situationer sjÀlva. Syftet med studien Àr att fÄ förstÄelse för hur pedagoger arbetar med de sociala situationerna för att stödja barns samspel. Ett sociokulturellt perspektiv kommer genomsyra vÄr studie och synliggöra hur den sociala utvecklingen pÄverkas av andra och omgivningen.

Syftet med vÄr studie Àr att undersöka hur elever i skolÄr 2 upplever lÀslÀxan, det vill sÀga lÀsning som hemuppgift. Inledningsvis redogör vi för olika teoretiska utgÄngspunkter utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv. HÀr betonar vi sÀrskilt sprÄkets och kommunikationens betydelse. DÀrefter belyser vi den aktuella forskningen som tar upp Àmnet om hur barn lÀr sig lÀsa. LÀsinlÀrning, förförstÄelse, minne och motivation Àr centrala begrepp inom detta omrÄde.GenomgÄende i litteratur- och forskningsavsnitten försöker vi kontinuerligt att kritiskt granska texterna.

Bakgrund: S?ker v?rd ?r en grundpelare som ska genomsyra v?rden. Den utg?r grunden f?r sjuksk?terskans omv?rdnad och s?kerst?lls genom k?rnkompetenserna. S?ker v?rd ?r dessutom en etisk och juridisk skyldighet.

En skola för alla Àr ett begrepp som Àr vÀl kÀnt inom skolans vÀrld. Salamancadeklarationen, FNs barnkonvention och styrdokumenten pÄvisar vikten av att skolan ska vara en plats dÀr alla barn vistas pÄ lika villkor och fÄr en likvÀrdig utbildning, oavsett förutsÀttningar och behov. Syftet med undersökningen Àr att studera hur pedagoger arbetar för att uppnÄ visionen om En skola för alla. Studien utgÄr ifrÄn ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande som tar stöd i pedagogernas tolkningar av lÀroplanen för grundskolan, Lgr 11 (Skolverket, 2011). Med hjÀlp av semistrukturerade surveyintervjuer har syfte och frÄgestÀllningar besvarats samt vidare bearbetats och diskuterats.

Arbetes utgÄngspunkt har varit att fÄ mer kunskap om vad som gynnar respektive missgynnar elevers lÀrande i matematik. Syftet har varit att i ett samtal ta del av SUM-elevers, elever i sÀrskilda utbildningsbehov i matematik, tankar om deras matematikundervisning. För att samla in empirisk data har sex intervjuer med elever frÄn Ärskurs nio genomförts, men Àven en kortare klassrumsobservation har gjorts före intervjuerna. Teorin bygger pÄ socialkonstruktivism, ett sociokulturellt perspektiv och matematisk forskning.Resultatet pekar bland annat pÄ att eleverna behöver mer tid till att repetera och fördjupa kunskaperna, att undervisningen bör varieras, att lÀraren Àr mycket viktig samt kamratstödets vikt för elevernas lÀrande. Det framkommer ocksÄ att sjÀlvkÀnslan stÀrks av att eleverna har förkunskaper om det kunskapsomrÄde som klassen ska arbeta med och hur lÀrarens positiva förvÀntningar pÄ elevens matematikinlÀrning underlÀttar.