Studien har sin grund i mitt intresse för musik, rörelse och sÄng. SÄngsamling Àr den situation dÄ dessa olika element möts. Detta arbete skapades ocksÄ utifrÄn min nyfikenhet för att veta hur pedagoger uttrycker att de arbetar med sÄngsamlingar, vad de ser för positiva och negativa egenskaper samt hur pedagogerna anser att barnen pÄverkas. För att fÄ reda pÄ detta valde jag att Äka ut till förskolor och intervjua pedagoger om hur de ser pÄ deras sÄngsamlingar. Sedan mejlade jag ett par förskoleklasser intervjufrÄgorna och fick svar pÄ dessa via mejl.

Syftet med arbetet Àr att belysa möjligheter och metoder för ett Àmnesövergripande arbetssÀtt mellan bild och slöjd genom nutida konst-och hantverksfenomen sÄsom gatukonst och graffitiarterna, samt att undersöka pedagogernas uppfattningar om de sÀtt genom vilka de arbetar med dessa konst- och hantverksfenomen i undervisning och i sina kurser. UtgÄngspunkten Àr att studien ska besvara hur lÀrarna arbetar Àmnesintegrerat mellan Bild och Slöjd och hur pedagogerna förhÄller sig till gatukonst och graffitiarterna i sin undervisning och i sin verksamhet. FrÄgan om hur dessa konstformer kan motiveras som undervisningsinnehÄll ska ocksÄ fÄ svar. Kvalitativa intervjuer har gjorts med informanter med skilda erfarenheter av omrÄdet, men de Àr alla lÀrare, lÀrarutbildare eller workshopsledare. Resultatet Àr belyst ur ett sociokulturellt perspektiv och med Foucaults teorier om makt och diskurs.

De senaste Ären har det uppkommit ett ökat behov av inhemskt virke inom SCA. Detta framförallt pÄ grund av ökad virkesefterfrÄgan frÄn de egna industrierna. Eftersom inte SCA Skogs eget skogsinnehav pÄ 2.6 milj ha rÀcker till för försörjningen av industrierna har man anstÀllt fler virkesköpare som har i uppdrag att köpa rÄvara frÄn privata markÀgare. För att sÀtta fokus pÄ hur SCAs arbete fungerar mot sina virkesleverantörer/kunder har jag gjort en enkÀtstudie pÄ detta. Studien Àr uppdelad i tre delar; litteraturstudie, enkÀtundersökning av kundnöjdhet och en excel-modell för uppföljning av kundnöjdheten baserad pÄ enkÀten.

 Syftet med studien var att genom intervjuer och observationer undersöka pedagogers delaktighet i den fria leken i förskola och förskoleklass. De frÄgestÀllningar som lÄg till grund var, Vad innebÀr vuxnas delaktighet i barnens fria lek? PÄ vilket sÀtt kommer den vuxnes delaktighet till uttryck i den fria leken? Detta för att vi ville veta om vuxna deltar och pÄ vilket sÀtt de deltar i barnens lek. VÄr studie Àr kvalitativ och i metoden Àr vi inspirerade av fenomenografi och sociokulturellt perspektiv. Studien grundar sig pÄ sju intervjuer med pedagoger i förskola och förskoleklass och pÄ observationer, en i förskola och en i förskoleklass.I resultatet kom vi fram till att vuxnas uttryck av delaktighet har visat sig pÄ flera olika sÀtt.

The purpose of this paper is to examine preschool educators conceptions on gender pedagogy. Based on preschool teachers own words, we want to get an insight into the use of gender in the curriculum in preschool classes. We also examine the conditions and setbacks of conducting a gender-sensitive educational way of working the curriculum.In order to examine our research question, we choose the method of qualitative interview, and previous research in the theory of gender pedagogy from a sociocultural perspective, in which social interaction is very important. We have interviewed five educators in preschool classes, all with similar educational backgrounds.In the results and analyses section the educators' definition of gender pedagogy is presented and how they take part in gender educational theories strategies. The result of the survey show that the importance of the educator?s own approach to and further education in, the subject matter, makes it possible to really understand the gender norms.

Det ?vergripande syftet med denna studie ?r att med utg?ngspunkt i den fenomenografiska ansatsen unders?ka nio f?rskoll?rares uppfattningar av fenomenet tydligg?rande pedagogik som inkluderingsverktyg i l?rmilj?n utomhus. Studien placerar sig i kontaktytan mellan forskning om inkludering, tillg?ngliga l?rmilj?er utomhus och den praktiska till?mpningen av tydligg?rande pedagogik. Genom att studera f?rskoll?rares uppfattningar av fenomenet och hur f?rskoll?rare anser sig agera i sv?ra situationer som uppst?r i denna milj? har slutsatser kunnat dras kring hur och om tydligg?rande pedagogik anv?nds som ett inkluderingsverktyg.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka matematiklÀrares uppfattningar om vilka styrkor och svÄrigheter elever inom autismspektrumtillstÄnd (AST) uppvisar betrÀffande problemlös-ning i matematik i Äk 6-9 och hur lÀrarna anser att undervisning kan bedrivas för att eleverna ska nÄ mÄlen inom omrÄdet i Äk 9.Teori: Studien utgÄr frÄn ett sociokulturellt perspektiv, dÀr kommunikativa processer Àr cen-trala i mÀnskligt lÀrande och utveckling (SÀljö, 2000). I det sociokulturella perspektivet Àr lÀrande en aspekt av all mÀnsklig verksamhet; i varje samtal, handling eller hÀndelse finns en möjlighet att erhÄlla nÄgonting som man kan anvÀnda sig av i framtiden. LÀrande blir i den meningen sÄledes vad individ och kollektiv tar med sig frÄn sociala situationer, genom inter-aktion mellan mÀnniskor och vad man brukar i framtiden. Initialt verkar kunskap i samspel mÀnniskor emellan och blir dÀrefter en del av den enskilde individen och hans eller hennes tÀnkande alternativt handling (ibid.).Metod: Studien utgÄr frÄn en kvalitativ forskningsansats, dÀr halvstrukturerade intervjuer har anvÀnts som datainsamlingsmetod. Intentionen med den metod som valts Àr att kunna beskri-va lÀrares egna uppfattningar om förutsÀttningar för lÀrande betrÀffande problemlösning i ma-tematik för elever med diagnos inom AST.

Hösten 2006 lades det fram en motion om litterÀr kanon i skolan. Den föreslog upprÀttandet av en lista pÄ böcker som alla elever i svenska skolor skall lÀsa. De idag gÀllande styrdokumenten för skolan överlÄter bokvalet pÄ lÀrarna. Vi intervjuade tre svensklÀrare i grundskolans senare Är för att fÄ veta hur de förhöll sig till kanon och pÄ vilka premisser de vÀljer böcker till sina elever idag. Resultaten analyserade vi utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande.

Carlsson, Jenni & Jönsson, Sandra (2014). Barns kommunikation och sprÄkutveckling i en mÄngkulturell förskola. Malmö: LÀrarutbildning Malmö högskola. Syftet med denna undersökning Àr att belysa barns förutsÀttningar och möjligheter till kommunikation i en mÄngkulturell förskola. Undersökningen utgÄr frÄn följande frÄgestÀllningar: Hur kommunicerar barn med varandra i en mÄngkulturell förskola? Hur uppfattar förskollÀrarna sin kommunikation med barn i en mÄngkulturell förskola? Och hur uppfattar förskollÀrarna sitt arbete med att frÀmja barns sprÄkutveckling i en mÄngkulturell förskola? Undersökningen Àr gjord pÄ en mÄngkulturell förskola dÀr observationer Àr gjorda pÄ tvÄ barn i en barngrupp under nÄgra tillfÀllen och intervjuer med fem förskollÀrare.

En kvalitativt inriktad fallstudie som syftar till att undersöka hur samverkan sker samt belysa pedagogers syn pÄ samverkan i övergÄng mellan förskola och förskoleklass. Tidigare forskning visar pÄ att skilda traditioner, lokalernas placering och olika lÀroplaner utgör en komplexitet kring samverkan. Förskoleklassen beskrivs ofta som ett grÀnsland mellan tvÄ traditioner, och omges av en osÀkerhet kring tillhörighet. Det stÀller krav pÄ samverkan och problematiken berör om pedagoger har samverkansformer i tillfredstÀllande utstrÀckning. Studien visar att pedagogerna upplever samverkan som viktig, men en uppgivenhet uttrycks över fÄ tillfÀllen till möten och avsaknad av tid till att sÀtta sig in i varandras verksamheter.

Vi har i detta arbete undersökt hur pedagogiska utredningar utförs pÄ tvÄ skolor i tvÄ kommuner. Syftet Àr att, ur ett specialpedagogiskt och sociokulturellt perspektiv, beskriva hur de pedagogiska utredningarna genomförs samt belysa hur skolornas specialpedagoger arbetar med pedagogisk utredning kopplat till styrdokument, aktuell forskning, litteratur samt teoretiska perspektiv. Vi belyser pedagogisk utredning pÄ organisations-, grupp- och individnivÄ. I vÄr undersökning utgÄr vi ifrÄn fyra teman; motiv till pedagogisk utredning, genomförande av pedagogisk utredning, möjligheter och hinder samt vilka konsekvenser pedagogisk utredning fÄr för eleven. Till grund för den empiriska undersökningen ligger fyra intervjuer med specialpedagoger som arbetar pÄ tvÄ skolor och dokumentanalys av Ätta pedagogiska utredningar. Vi kan i vÄr undersökning se att de pedagogiska utredningarna skiljer sig Ät i utformning och innehÄll.

In order to be a good teacher according to preferences from outside the school area, there are many different voices to listen to. The different roles that are assigned for teachers are colliding with the latest research from the pedagogical institutions and therefore the role as a teacher of today is in a complex state of mind. Somewhere, between the traditional role of teaching and the moderating ideal image, reality is revealed in the ambivalent role of the teacher of today. In this pedagogical essay on advanced level we are focusing on obstacles that are hindering the moderating teacher?s role, to be fully developed in the classroom.

The purpose with this study is to inquire how a number of active preschool teachers use music in their daily work with children. It also looks at the meaning they think music can have to the whole group of children, especially in terms of solidarity and interaction in the group. In order to study this I chose to use questionnaires as the method. These questionnaires consisted of open questions to enable longer answers from de participants in an effort to hear their thoughts and get their point of view. The result of this study shows that all of the participants seem to have good experiences from musical activities with the preschool children.

Studiens syfte Àr att studera hur lek anvÀnds som pedagogiskt verktyg i förskolan och i de tidiga skolÄren. Uppsatsen behandlar forskares syn pÄ lek och lÀrande och lek som pedagogiskt verktyg. Den belyser ocksÄ integrationen förskola-skola, dÀr förskoleklassen ses som en brobyggare mellan de olika pedagogiska förhÄllningssÀtten. För att fÄ svar pÄ syftet anvÀnds bÄde observation och frÄgeformulÀr som metod i den empiriska studien. I studien medverkar pedagoger verksamma i förskola, förskoleklass och skolÄr 1.

Uppsatsen ger en retorisk analys av tidningsdebatten Ranelidfejden 2003. Fejden startade med skribenten Linda Skugges recension i Expressen av Björn Ranelids bok Kvinnan Àr det första könet. Inom kort publicerades artiklar i Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet som ifrÄgasatte Skugges kompetens som kritiker. Uppsatsen undersöker dessa artiklar och hur de argumenterar för att upprÀtthÄlla respektive bryta mot de normer som finns kring traditionell litteraturkritik. Detta görs genom att utgÄ frÄn Kenneth Burkes dramatistiska analys inklusive ett genusperspektiv.