I denna litteraturstudie har synen pÄ konflikthantering och speciellt elevledd konflikthantering belysts ur ett sociokulturellt perspektiv. I forskningen som undersökts belyses flera metoder som baseras pÄ peer mediation, nÄgot vars pedagogiska implikationer lyser med sin frÄnvaro i den svenska skoldebatten. Denna systematiska litteraturstudie belyser internationell forskning kring elevledd konflikhantering och diskuterar sedan detta i relation till det svenska skolsystemet. Efter nÀrmare granskning av internationell forskning kring peer mediation framkommer bÄde risker och positiva resultat. Speciellt i elevers förhÄllningssÀtt och lÄngsiktiga strategier till konflikthantering ser vi nÄgot som potentiellt kan gynnas av peer mediation..

Studien behandlar projektledares uppfattningar av lÀrande i projektarbete. Valet av yrkesgrupp projektledare, beror pÄ att projektledare ofta tilldelas nya projekt vilka de snabbt Àr tvungna att sÀtta sig in i. För att ett projekt ska fungera och lÀrande ska uppstÄ Àr det ett mÄste att alla deltagare har goda relationer och ett bra samspel. Syftet med studien Àr att nÄ en ökad förstÄelse av projektledares uppfattningar av lÀrande inom projektarbete. Fenomenografiska ansatsen valdes dÄ variation Àr viktigt för att fÄnga sÄ olika uppfattningar som möjligt.

The outset of this thesis is to raise questions on how we design for the mobile context and the capabilities of smartphones. Not only the presentation but also the use of input and interaction between a service and a user.This work evolves around sign up forms and answers the question: How does the sign up process affect the holistic perspective of a digital service regarding usability and user experience? This thesis consists of a case studies, and design experiments conducted on Twitter, Instagram and Randos sign up processes to explore if and how the usability, and the user experience could be affected and im- proved.This concluded some important aspects to be considered when designing sign up forms for a digital service.The usability, and the user experience is not only affected by user interaction, and the choice of input method but it?s also affected by which data the service is requesting, and more important; if that data is motivated to request by the service..

Bakgrund: V?ld i n?ra relationer definieras som fysiskt, psykiskt och sexuellt v?ld eller stalkning fr?n en n?rst?ende person. Konsekvenserna ?r omfattande, varierande och individuella. V?ld i n?ra relationer kan drabba alla, men i majoriteten av fallen uts?tts kvinnor av m?n, d?r 30 % av v?rldens kvinnor n?gon g?ng har upplevt v?ld fr?n sin partner. Akutmottagningen kan vara viktig f?r identifiering av v?ld i n?ra relationer.

I denna studie fokuserar vi pÄ hur lÀrare kan öka inlÀrningen för elever med ett andrasprÄk. Studien Àr huvudsakligen indelad i tvÄ delar, dÀr den innehÄllsliga och metodlogiska delen ingÄr. OmfÄnget pÄ studien Àr tolv artiklar med olika typer av inriktning och resultat. UtgÄngspunkten Àr det sociokulturella perspektivet med sÀrskild teoretisk förankring i Vygotskij och Hundeide. I resultatet kan vi se att det finns flera metoder som har en positiv inverkan pÄ andrasprÄksinlÀrningen.

Denna litteraturstudie syftar till att undersöka mobbningens orsaker. VÄra frÄgestÀllningar rör vilka som Àr involverade i mobbning och vad som karaktÀriserar dessa samt hur man kan förklara att mobbning sker. Vi berör i denna studie bÄde traditionell mobbning och internetmobbning. I vÄrt resultat sammanfattar vi vad ett antal studier pÄ omrÄdet har kommit fram till under de olika kategorierna, vad som karaktÀriserar en mobbare, vad som kÀnnetecknar en utsatt och vilka orsaker som finns till mobbning. Den övergripande teori som ligger till grund för denna text Àr det sociokulturella perspektivet, vilket utgör grunden för vÄr diskussion.

Föreliggande studie syftar till att belysa hur ungdomar i fÀngelse beskriver sin tidigare skolgÄng utifrÄn teorier om inkludering. För att fÄnga studiens syfte stÀlls följande frÄgestÀllningar: - Vilka hÀndelser, upplevelser och kÀnslor lyfter ungdomarna i studien fram nÀr de beskriver sin tidigare skolgÄng? - Hur kan deras berÀttelser förstÄs utifrÄn teorier om inkludering? Den teoretiska grund som studien bygger pÄ Àr hÀmtad ur den sociokulturella lÀrandeteorin. I studien har en narrativ metod med skrivna berÀttelser, utifrÄn en rubrikmall, anvÀnts. I studien deltar fyra mÀn i Äldrarna 18-21 Är. De befinner sig vid studiens genomförande pÄ en av kriminalvÄrdens ungdomsavdelningar.

Syftet med denna studie Àr att studera lÀrares berÀttelser om anvÀndningen av digitala lÀromedel i undervisningen. ?Det Àr sjÀlvklart att vi anvÀnder oss av digitala lÀromedel i undervisningen?. Detta var ett spontant svar som vi fick frÄn en lÀrare som intervjuades under denna studie. Citatet visar den generella bilden vi fick fram genom vÄr undersökning.

Sammanfattning: Examensarbetet fokuserar pÄ lekens betydelse för lÀrandet i förskolan och pedagogers syn pÄ den reviderade Lpfö98. VÄr problemstÀllning handlar om att fÄ en ökad förstÄelse för den styrda verksamheten, som syftar till att uppfylla strÀvansmÄlen kontra den fria leken, dÀr barnen fÄr utforska sig sjÀlva och sin miljö. Examensarbetet syftar till att skapa förstÄelse för hur pedagogerna förhÄller sig till den styrda respektive den fria leken och hur pedagogerna arbetar med att integrera strÀvansmÄlen i verksamheten. Vi har valt att anvÀnda oss av kvalitativa och semistrukturerade intervjuer som metod i vÄrt arbete. Vi fick möta sex pedagoger pÄ tvÄ olika förskolor.

Syftet med min studie Àr att fÄ en inblick i provokativa bilders betydelse och plats i bildundervisningen. Detta med fokus pÄ bildlÀrare och bildlÀrares hantering av bilder som kan uppfattas som provocerande eller krÀnkande. Denna studie har varit en ingÄng till att fÄ svar pÄ mina funderingar. Jag har med hjÀlp av kvalitativ metod haft intervjuer med bildlÀrare kring provokativa elev- och samhÀllsbilder. Resultatet visar att samhÀllsbilder som anses vara provokativa tar en större plats i bildundervisningen Àn elevernas provokativa bilder och jag anser att det kan vara sÄ för att det kan vara lÀttare att distansera sig frÄn samhÀllets provokativa bilder Àn elevbilder.

Bakgrund: Patienter som f?r palliativ v?rd drabbas ofta av olika symtom som kan inneb?ra lidande och f?rs?mrad livskvalitet. Andn?d ?r ett symtom som ?r vanligt f?rekommande vid flera tillst?nd i palliativ v?rd och prevalensen ?r h?gre bland patienter med exempelvis lungcancer och kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL). Andn?d kan upplevas mycket obehagligt och har ofta ett n?ra samband med ?ngest.

Denna studie syftar till att skapa kunskap om hur svenska myndigheter upplever f?r?ndringar i cyberhotbilden samt hur de arbetar med att f?rebygga, hantera och anpassa sina interna s?kerhets?tg?rder i en f?r?nderlig omv?rldsbild. Analysen utg?r fr?n tv? teoretiska perspektiv. Rutinaktivitetsteorin anv?nds f?r att f?rst? myndigheter som kapabla v?ktare i den digitala milj?n och hur s?kerhets?tg?rder kan minska tillg?ngligheten f?r motiverade angripare. Teorin om risksamh?llet anv?nds f?r att analysera hur myndigheter agerar proaktivt i en kontext pr?glad av os?kerhet, d?r riskbed?mningar ofta grundar sig p? framtida hot snarare ?n faktiska h?ndelser.

Bakgrund: Befolkningen av ?ldre ?kar globalt och studier visar att antalet ?ldre p? akutmottagning ?r h?g till f?ljd av multisjuklighet, polyfarmaci och ?ldersrelaterade fysiologiska f?r?ndringar och funktionsneds?ttningar. Dessutom ?kar prevalensen av demenssjukdomar som en f?ljd av ovan. Studier visar att ?ven personer med demensproblematik ofta bes?ker akutmottagningen vilket ?r problematiskt d? milj?n d?r inte ?r anpassad f?r denna patientgrupp vilket uts?tter dem f?r en rad utmaningar med negativa konsekvenser, s?som f?rs?mring av beteende och funktion.

Bakgrund: Psykisk oh?lsa ?r ett begrepp som rymmer b?de tillf?lliga psykiska besv?r och l?ngvariga psykiatriska diagnoser. Samsjuklighet mellan psykisk oh?lsa och somatiska besv?r f?rsv?rar v?rdinsatser, d? de tenderar att f?rv?rra varandra, samt att samarbetet mellan den somatiska och psykiatriska v?rden ?r fragmenterad. Stigmatisering av psykisk oh?lsa kan bland annat relateras till okunskap, vilket kan bidra till oj?mlik v?rd och kan hindra individen fr?n att s?ka v?rd.

Bakgrund: God s?mn ?r viktigt f?r h?lsa och v?lbefinnande. Patienter p? sjukhus upplever ofta s?mre s?mnkvalitet p? grund av st?rningar och sm?rta. Sjuksk?terskor har ansvaret f?r att strukturera och genomf?ra omv?rdnadsprocessen, inklusive behandlande, h?lsofr?mjande och f?rebyggande ?tg?rder.