FrÄn och med juli 2011 kommer ÄtgÀrdsprogram att kunna överklagas (Skolverket, 2010). Texten utgör dÀrmed ett juridiskt dokument som bevisar att skolan tillgodosett elevens behov av sÀrskilt stöd. Samtidigt skall ÄtgÀrdsprogrammet utgöra ett formativt verktyg för elevens och verksamhetens utveckling. Studien prövar om en sociokulturellt utformad struktur av specialpedagogisk handledning kan stötta lÀrarna i att formulera ÄtgÀrder som möjliggör lÄngsiktig utveckling för eleven, skolan och Àven för lÀraren sjÀlv. Med hjÀlp av en analysmodell, som visualiserar behovsanalys samt ÄtgÀrdsförslag, prövas om snedvridning mellan individ-, grupp- och organisationsnivÄ samt maktaspekter kan synliggöras.

MÄnga forskare menar att det knappast gÄr att skilja lek frÄn lÀrande och att lek har betydelse för barns utveckling. Med utgÄngspunkt i detta har vi i vÄr studie undersökt hur leken kan förstÄs som ett redskap för barns lÀrande i undervisningen i grundskolan (Är 1-6). Det vi har fokuserat oss pÄ Àr lÀrandet som har karaktÀren av lek som till exempel spel, dramalek, sÄnglek, matte- och skrivlekar. Genom kvalitativa intervjuer med verksamma pedagoger har vi fÄtt ta del av dessa pedagogers tankar och idéer kring lek och lÀrande. Med vÄr studie fann vi att pedagogerna menade att leken har stor betydelse för barns lÀrande och genom att ta tillvara pÄ leken, ?naturens egen fiffiga pedagogik?, blir det roligare att lÀra sig.

Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka vilken funktion och vilket innehÄll specialpedagogiska handledningssamtal kan ha, nÀr det reflekteras kring förskolans verksamhet.Teori: Studien utgÄr frÄn ett sociokulturellt perspektiv som bÄde Àr en lÀrande teori och en forskningsansats. Att ha en sociokulturell syn pÄ lÀrande innebÀr att fokus ligger pÄ att kunskap konstrueras genom samarbete i kontexter, interaktion och samarbete ses som nödvÀndigt för att utveckla fÀrdigheter, kunskap och förstÄelse. Vad och hur vi lÀr Àr beroende av vilka verktyg, artefakter, som anvÀnds i samhÀllet. Inom en sociokulturell och diskursiv ansats anses sprÄket, kommunikationen och interaktionen med andra som det mest centrala. SprÄket anses som det viktigaste verktyget för mÀnniskor att förstÄ och samspela med varandra.

VÄr uppsats tar upp tre olika perspektiv pÄ lÀrande, behaviorism, kognitivism ochsociokulturellt perspektiv. VÄrt intresse ligger i att se vilken syn de utvalda lÀromedlen imatematik har pÄ kunskap, pedagogik och elev. Som metod anvÀnder vi oss av en textanalysmed kvalitativ ansats. Genom vÄr analys fÄr vi kunskap om hur de olika perspektiven pÄlÀrande kommer till uttryck i utvalda lÀromedel i matematik. Med hjÀlp av analysen kan viocksÄ se att de tre lÀromedlen som vi valt ut skiljer sig Ät i synen pÄ kunskap, pedagogik ocheleven.

Arbetet bygger pÄ resultaten frÄn en enkÀtundersökning, gjord bland barn och pedagoger, pÄ en förskoleavdelning. Arbetet handlar om barns förförstÄelse om antalsuppfattning och siffersymboler, samt hur barnens pedagoger uppfattar barnens förförstÄelse inom detta matematikomrÄde. Syftet med undersökningen Àr att kunna göra en jÀmförelse mellan barnens och pedagogernas enkÀter. Resultatet av enkÀterna visar att barnens kunskaper varierar mycket i förhÄllande till barnens Älder. Pedagogernas svar lÀmnade mÄnga funderingar hos oss men visade överlag att pedagogernas medvetenhet om barnens förförstÄelse varierade.

AbstractThe Swedish society has always been monolingual, but has for the past decades transformed into a multicultural and multilingual society. The aim of this study is to investigate if and in that case how preschool teachers work with language development in bilingual and multicultural preschools. The concept of linguistic and cultural diversity includes several different components, not least the social interactions that are of great importance to every individual's development, learning and participation in the world. By understanding the importance of language, language development and the role of mother tongue in second language acquisition, we look into various researches done concerning the effects of the preschool teachers? opinions, methods used to language developmental primarily for children who are multilingual and how the physical environment is shaped to promote language in multicultural and multilingual preschools.The method used in this study is semi-structured interviews with preschool teacher working in multicultural or bilingual preschool settings.

Studien behandlar projektledares uppfattningar av lÀrande i projektarbete. Valet av yrkesgrupp projektledare, beror pÄ att projektledare ofta tilldelas nya projekt vilka de snabbt Àr tvungna att sÀtta sig in i. För att ett projekt ska fungera och lÀrande ska uppstÄ Àr det ett mÄste att alla deltagare har goda relationer och ett bra samspel. Syftet med studien Àr att nÄ en ökad förstÄelse av projektledares uppfattningar av lÀrande inom projektarbete. Fenomenografiska ansatsen valdes dÄ variation Àr viktigt för att fÄnga sÄ olika uppfattningar som möjligt.

LÀnge har jag intresserat mig för skapandet av musik, kanske för att jag betraktar mig sjÀlv som en musikalisk improvisatör. I detta arbete utforskar jag dÀrför hur jag arbetar med komposition, vilka metoder jag anvÀnder, vilka andra metoder som finns och vilka av dem jag kan bredda mig med. MÄlet Àr att vid genomfört arbete ha en översikt av min skapandeprocess, för att sjÀlv kunna vidareutveckla den, samtidigt som jag hoppas kunna hjÀlpa lÀsaren att, genom igenkÀnning, se sin egen process i nytt ljus. I detta arbete analyseras videoupptagningar och loggboksinlÀgg ur ett sociokulturellt perspektiv, vilket innebÀr att jag betraktar verktyg som nÄgot som bÄde finns i intellektet och i den fysiska vÀrlden. Jag har Àven erfarit hur tÀtt sammanbundna dessa Àr. Dessutom influerar de resultatet, vilket gör valet av verktyg viktigt.

FrÄn och med juli 2011 kommer ÄtgÀrdsprogram att kunna överklagas (Skolverket, 2010). Texten utgör dÀrmed ett juridiskt dokument som bevisar att skolan tillgodosett elevens behov av sÀrskilt stöd. Samtidigt skall ÄtgÀrdsprogrammet utgöra ett formativt verktyg för elevens och verksamhetens utveckling. Studien prövar om en sociokulturellt utformad struktur av specialpedagogisk handledning kan stötta lÀrarna i att formulera ÄtgÀrder som möjliggör lÄngsiktig utveckling för eleven, skolan och Àven för lÀraren sjÀlv. Med hjÀlp av en analysmodell, som visualiserar behovsanalys samt ÄtgÀrdsförslag, prövas om snedvridning mellan individ-, grupp- och organisationsnivÄ samt maktaspekter kan synliggöras.

Denna studie följer elever som deltar i bÀnkinteraktion omkring matematik med sin lÀrare. Syftet med studien Àr att undersöka hur elever beskriver att fÄ enskild hjÀlp som stöd för sitt lÀrande. Jag söker möjligheter och hinder som uppstÄr i lÀrar- elev interaktioner. Elevernas erfarenheter kan bli en utgÄngspunkt för hur matematiklÀrare och speciallÀrare kan tÀnka omkring undervisning i klass eller undervisning av elever i behov av stöd.Studien har en sociokulturell ansats och Àr gjord enligt metoden stimulated recall, som i denna studie innebar videoinspelade bÀnkinteraktioner i kombination med intervjuer omkring inspelningarna. Eleven fick se videoklippet efterÄt och med egna ord berÀtta vad som hÀnde och hur eleven hade tÀnkt i situationen. .

Denna studie undersöker förutsÀttningarna för den höga graden av upplevd trivsel pÄ Bryggeriets Gymnasium i Malmö, samt hur man ur ett kultursociologiskt perspektiv kan förstÄ relationen mellan trivsel och skolprestationer i det aktuella fallet. Skolan erbjuder bland annat en skateboardinriktning och skatekulturen har en framtrÀdande roll pÄ skolan.  Undersökningen har dÀrför fokuserat pÄ en grupp skateboardÄkare. De elever som deltagit i studien har svarat pÄ en enkÀt, deltagit i gruppdiskussioner och varit föremÄl för observationer bÄde i och utanför klassrummet. Resultaten pekar pÄ att orsakerna till den höga graden av trivsel bland eleverna i undersökningen beror dels pÄ att skolans organisatoriska och kollegiala kultur prÀglas av en tillÄtande attityd och handledande lÀrarroll, och dels att eleverna i och med skatekulturens relativa förenande med skolan har funnit ett sociokulturellt sammanhang dÀr de lÀttare finner sig tillrÀtta Àn i en mer traditionellt prÀglad skolkontext..

Syftet med min undersökning Àr att ta reda pÄ vad tvÄ lÀrare och deras elever som gÄr i gymnasiet anser om lÀrare-elev-relationen. I min studie belyser jag olika synsÀtt pÄ den goda relationen, hur den etableras, vilken pÄverkan en dÄlig/god relation kan ha pÄ eleverna respektive lÀrarna och hur relationen pÄverkar elevers lÀroprocess. Resultatet diskuteras dÀrefter utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv.För att besvara mina forskningsfrÄgor valde jag bÄde ett kvalitativt och kvantitativt tillvÀgagÄngssÀtt. Det som framgick av mitt resultat var att för att kunna etablera en god relation behövde eleverna kÀnna sig respekterade och att de fÄr sina röster hörda. Det framgick Àven att de egenskaper som eleverna ansÄg vara viktiga för dem, upplevde de som goda.

Syfte: Studien avser att undersöka elevernas uppfattningar gÀllande verksamhetens sÀr-skilda stöd i matematik, samt hur detta passar den enskilde eleven. Vidare avser studien att belysa elevernas Äsikter gÀllande vilka stödinsatser som upplevs som mest gynnsamma för individen i relation till kÀnslan att lyckas? Hur tÀnker eleverna sjÀlva om sin undervisningssi-tuation? Problematiken avgrÀnsas genom följande frÄgestÀllningar:? Vad uppfattar eleverna som sÀrskilt stöd?? Vad anser eleverna sjÀlva skulle kunna vara ett bra sÀrskilt stöd? Hur upplever eleverna att sÀrskilt stöd fungerar?Teori: Studiens teoretiska inramning bygger pÄ en sociokulturell teori. All kunskap byggs upp genom interaktion, bÄde mellan mÀnniskor men ocksÄ mellan mÀnniskor och kulturella kontexter. Ur ett sociokulturellt perspektiv, kan en elev uppvisa svÄrigheter att lÀra sig nÄgot i en situation, men inte i en annan.

Syfte: Syfte med studien som genomförts inom vuxenutbildningen var att a) Genom en delta-garorienterad aktionsforskningsprocess undersöka betydelsen av grupphandledningens dialo-ger för utvecklandet av matematiska baskunskaper för elever med matematiksvÄrigheter och b) Att pröva och utvÀrdera grupphandledningsmodellen som lÀrmiljö, dÀr den gemensamma utgÄngspunkten Àr gymnasiekursen Matematik B.Teori: Det specialpedagogiska förhÄllningssÀttet bakom studien ligger nÀra det interaktiva perspektivet, dÀr utgÄngspunkten Àr frÄgestÀllningen om vad vi kan lÀra av de svÄrigheter en-skilda elever upplever i mötet med nuvarande kontext. För att utveckla den specialpedago-giska praktiken krÀvs en samverkan över disciplingrÀnserna och kopplingen mellan teori och praktik mÄste stÀrkas, ett perspektiv som förenas i aktionsforskning. Grundtankarna bakom projektet Grupphandledning i Matematik har utformats utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv med dialogen som utgÄngspunkt för lÀrande. Kunskapsutvecklingen ska förstÄs som en löpande dialogisk process mellan deltagare och forskare. Den kunskap som uppstÄr genom mÀnniskors inbördes interaktioner och relationer Àr ?levande? och aktionsforskaren ser det som sin uppgift att synliggöra och lyfta fram denna kunskap, vilket möjliggörs genom hennes deltagande i de mÀnskliga relationer som beforskas.Metod: Aktionsforskning Àr en ansats som inbegriper bÄde teori och metod, vilket innebÀr att studiens metod inte kan hanteras pÄ traditionellt sÀtt.

Tr?d ?r viktiga f?r att skapa h?llbara st?der. De utf?r ekosystemtj?nster som gynnar oss m?nniskor genom ?kat fysiskt och psykiskt v?lm?ende samt genom att bidra positivt till v?r ekonomi. Utformningen av st?der medf?r ett flertal utmaningar f?r urbana tr?d, d?r v?rmeb?ljor, torka och generellt h?ga temperaturer ?r n?gra faktorer som f?rsv?rar tr?dens ?verlevnad.