Vid dimensionering av lokal brand enligt bilaga C, i EN 1991-1-2, sÄ erfordras en vÀrmeutveckling som berÀknas i bilaga E. Boverket hÀnvisar dock i Europeisk konstruktionsstandard, EKS, 9 att bilaga E inte fÄr anvÀndas utan rekommenderar i stÀllet att Boverkets allmÀnna rÄd om brandbelastning, BBRBE, bör anvÀndas. En problematik vid anvÀndandet av BBRBE, Àr att den inte innehÄller nÄgra berÀkningsmetoder för vÀrmeutvecklingen. Det Ävilar dÀrför projektören att vid varje enskilt fall vid analytisk dimensionering anvÀnda sig av relevanta berÀkningsmetoder för att berÀkna effektutvecklingen vid lokal brand.Syftet med det hÀr examensarbetet Àr dÀrför att utreda och jÀmföra berÀkningsmetoder i Eurokod för lokal brand i hyllstÀllningar i livsmedelsbutiker med simuleringar i FDS, Fire Dynamics Simulator, för att komma fram till slutmÄlet som Àr att faststÀlla en metod för att ta fram brandeffektkurvor och temperatur-profiler vid dimensionering av lokal brand. En metod som baseras pÄ ekvationer frÄn bilaga C och bilaga E i EN 1991-1-2.

Syftet med denna studie Àr att ur ett sociokulturellt perspektiv fÄ ökad insikt om och förstÄelse för hur ungdomars medvetenhet om demokratiska vÀrdegrunder framtrÀder. Syftet Àr ocksÄ att se om fritidsgÄrden som lÀrandemiljö möjliggör ungdomars utveckling av interkulturell kompetens. Influerade av etnografisk ansats har vi med hjÀlp av observationer och gruppintervju samt genom samtal med fritidsledare kommit fram till vÄrt resultat. Resultatet visar pÄ att fritidsgÄrden utgör en lÀrandemiljö och att ungdomars medvetenhet framtrÀdde, i bÄde ord och handling, i gemenskapen pÄ fritidsgÄrden. Den sociala gemenskapen utgör en viktig faktor för lÀrande och utveckling för ungdomar.

Denna studie grundar sig pÄ ett sociokulturellt perspektiv och syftar till att öka förstÄelsen för hur förskoleklasselever respektive pedagoger uppfattar tecknad film samt hur film kan anvÀndas som pedagogiskt verktyg. Jag har anvÀnt mig av en dramaturgisk analysmodel för att analysera den film som visats och dÀrefter valt att genomföra intervjuer med elever och pedagoger för att fördjupa den kvalitativa ansatsen som denna studie har. Studien visar bland annat att elever och pedagoger fÀster sig vid olika saker nÀr de ser pÄ film men ocksÄ att de delar tankar kring att man kan lÀra sig nÄgot av att se pÄ film. Studien visar dock att eleverna fortfarande saknar inblick i vad det innebÀr att se mer Àn bara det konkreta i en film, de djupare budskapen gÄr dem förbi..

Sammanfattning Syfte Vi möter varje dag elever med neuropsykiatriska funktionsnedsÀttningar som har olika former av psykisk ohÀlsa. Det Àr viktigt för alla professioner inom skolans vÀrld att ha god grundlÀggande kunskap om bemötande och förstÄelse för problematik som kan finnas hos dessa personer. Syftet med vÄrt arbete Àr att fÄ en större förstÄelse för hur elever med neuropsykologiska funktionsnedsÀttningar förhÄller sig till sin undervisning genom att observera och intervjua elever. Under de senaste Ären har bristen pÄ kompetens inom NPF i svenska skolor uppmÀrksammats inom skolverket och andra organisationer. Specialpedagogiska skolmyndigheten gör en satsning för att möta behovet av utökad kompetens och stöd inom omrÄdet NPF i förskolor, skolor och vuxenutbildningar (Specialpedagogiska skolmyndigheten 2014-05-30). Teoretiska perspektiv Vi har utgÄtt frÄn det sociokulturella perspektivet och lagt vÄr teoretiska grund pÄ forskare som Vygotskij och Wertsch.

Fysisk aktivitet ?r viktig. Uppsatsen bildades d? vi ville unders?ka hur fritidshemmen arbetar med fysisk aktivitet och m?rkte att det finns v?ldigt lite forskning om fysisk aktivitet p? fritidshem. Syftet med studien var att f? kunskap om l?rarna i fritidshemmets arbetss?tt och till hj?lp har vi anv?nt tre fr?gor; ? Vad ?r l?rare i fritidshemmets uppfattningar av riktlinjer om elevers fysiska aktivitet enligt l?roplanen? ? Hur arbetar l?rarna i fritidshemmet f?r att bidra till att ?ka elevers fysiska aktivitet i fritidshem? ? Vilka f?ruts?ttningar det finns f?r elevers fysiska aktivitet p? fritidshemmet enligt l?rarna i fritidshemmet? Genom enskilda semistrukturerade intervjuer med ?tta legitimerade l?rare i fritidshem samlade vi in material d?r vi unders?kte deras f?rst?else av Lgr22s riktlinjer, deras strategier f?r elevers fysiska aktivitet samt f?ruts?ttningar de har f?r fysisk aktivitet. Teorin vi utgick fr?n var det salutogena perspektivet, begreppet r?relsegl?dje, begreppet KASAM samt barndomssociologiska perspektivet.

Enligt IFLA:s mÄngkulturella biblioteksmanifest och Unescos folkbiblioteks- och skolbiblioteksmanifest har folkbibliotek ett ansvar att frÀmja kulturell mÄngfald. Samtidigt pÄvisar forskning att folkbibliotek kan fungera som en förlÀngd arm i den sÄ kallade integrationsprocessen. Med detta som bakgrund har uppsatsen som syfte att studera bibliotekarier vid ett stadsdelsbibliotek i Uppsala och analysera de villkor som prÀglar deras verksamhet riktad mot invandrare. Uppsatsens teoretiska ramverk Àr inspirerat av ett sociokulturellt perspektiv sÄ som det beskrivs av pedagogikprofessorn Roger SÀljö i LÀrande i praktiken ? Ett sociokulturellt perspektiv och LÀrande och kulturella redskap: om lÀrprocesser och det kollektiva minnet.

Den senaste forskningen inom svenska som andrasprÄk föresprÄkar genrepedagogik, för att eleverna bÀttre ska förstÄ vad sprÄket gör för arbete Ät oss, beroende pÄ val av genre. Detta skapar en större sprÄklig medvetenhet hos eleverna. Som metod för att nÄ genre- kompetens anvÀnds cirkelmodellen, vilket gynnar ett sociokonstruktivistiskt lÀrande i klassrummet. För att som lÀrare lÀttare kunna anamma de senaste rönen inom forsk- ningen skulle det vara önskvÀrt om lÀromedelsförfattare ocksÄ tog ett mer tydligt avstamp i bÄde forskning och kursplanernas krav pÄ sprÄkkompetens. Den hÀr under- sökningen Àr en analys av ett lÀromedel för sfi kurs B och C ur ett genrepedagogiskt perspektiv och en analys av kursplanen för lÀs och skriv inom C-kursen.

Denna uppsats handlar om hur begreppet sÀrskilt stöd uppfattas och utformas av förskollÀrare som Àr verksamma i förskolan. Tolkas begreppet olika eller lika bland de verksamma lÀrarna? Vilka barn har rÀtt till det sÀrskilda stödet? Hur kan ett sÀrskilt stöd utformas? Empirin bygger pÄ tolkningar jag gjort utifrÄn intervjuer med sex stycken förskollÀrare i förskolan. Intervjuerna visar att resultatet Àr kluvet men ÀndÄ finns det likheter mellan svaren. SynsÀttet pÄ begreppet sÀrskilt stöd och vilka barn som anses ha rÀtt till det har förÀndrats ur ett historiskt perspektiv, samt att det sociokulturella synsÀttet nu starkt influerar de versamma förskollÀrarnas arbetssÀtt.

Ett specifikt syfte i uppsatsen Àr, att ta reda pÄ hur ett antal pedagoger tÀnker om olika teorier om barns lÀrande. Arbetet handlar ocksÄ om hur pedagoger sÀger att de stimulerar eleverna till lÀrande. I teoridelen beskrivs ett kognitivt, kulturhistoriskt och sociokulturellt perspektiv. DÀrefter introduceras Howard Gardner och hans teori om de multipla intelligenserna. Kapitlet innefattar ocksÄ aktuell forskning som belyser pedagogers syn pÄ barns lÀrande.

AbstractExamensarbete inom LÀrarprogrammet LP01Titel: Erfarenhetsbaserat lÀrande - LÀrares uppfattningar och förstÄelser av att anvÀnda eleverserfarenheter och upplevelser i undervisningen.Författare: Jessica WindströmTermin och Är: VTŽ14Kursansvarig institution: Göteborgs Universitet, Sociologiska institutionenKurs: LAU 390Handledare: Birgitta KullbergExaminator: Hans RystedtRapportnummer: HT12-2920-060_____________________________________________________________________________Nyckelord och nyckelbegrepp: Elevers erfarenheter i undervisningen, lÀrares uppfattningar ocharbetssÀtt, sociokulturellt perspektiv, fenomenografiskt förhÄllningssÀtt, progressivt, levandegöra,livslÄngt lÀrande, skolan- en del av samhÀllet, grÀnsöverskridande undervisning, det livsvidalÀrandet, undervisningsbaserat lÀrande.Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien Àr att synliggöra lÀrares uppfattningar av möjligheter och fördelar medatt arbeta erfarenhetsbaserat i undervisningen, det vill sÀga av att basera undervisningenpÄ elevernas tidigare erfarenheter och nyvunna upplevelser. Studiens frÄgestÀllningar Àr;Hur uppfattar lÀrare att de arbetar erfarenhetsbaserat? Varför skall man, enligt lÀrarna,undervisa erfarenhetsbaserat? Vad uppfattar lÀrarna att man bör tÀnka pÄ dÄ man arbetarerfarenhetsbaserat?MetodStudien Àr kvalitativ och har lÀrarens perspektiv. Metod och material som anvÀnts ÀrfrÄgeformulÀr med öppna/autentiska frÄgor, som besvarats av 15 lÀrare via mail samtlitteratur och forskning av vikt för Àmnet.ResultatResultatet visar att om man som lÀrare i sin undervisning levandegör undervisningen,arbetar grÀnsöverskridande mellan teori och praktik, utgÄr frÄn elevernas erfarenheter,dvs. förförstÄelser och behov och lÄter eleverna lÀra genom att anvÀnda sin eller sinalÀrstilar, kan eleven tillgodogöra sig och utveckla kunskapen mot en livslÄng och livsvidsÄdan.Studiens betydelse för lÀrarverksamhetenStudien avser att bidra till en utveckling av lÀrarverksamheten sÄ att undervisningenvarieras enligt gÀllande styrdokument, LÀroplan för grundskolan 2011 (Lgr11) i vilkenanvÀndningen av elevernas erfarenheter i undervisningen poÀngteras.

Undersökningen syftar till att söka svar pÄ hur elevers interaktion kan se ut nÀr de spelar ett pedagogiskt matematiskt dataspel och vilken roll datorn spelar i denna interaktion. Interaktionen har studerats ur ett sociokulturellt perspektiv. Metoderna som anvÀnts Àr intervjuer av pedagoger, videofilmning av elever som spelar ett pedagogiskt matematiskt dataspel samt Stimulated Recall dÀr eleverna fÄtt videoinspelningen av sig sjÀlva och reflekterat över denna. Fyra pedagoger deltog i intervjuerna och fyra elevpar deltog vid videoinspelningarna. Undersökningen visar att elevinteraktionen tar sig uttryck i kroppssprÄk, turtagning och muntlig kommunikation.

Litteraturstudien presenterar resultatet av forskning kring integrerad estetisk undervisning. Studien diskuterar och pÄvisar effekterna av integrerad undervisning, med fokus pÄ integration av elever i studiesvÄrigheter, inom den estetiska verksamheten.Syftet med studien Àr att öka kunskapen om hur de estetiska Àmnena och elever i skolan kan pÄverkas av ett integrerat undervisningsperspektiv. Till grund för studien ligger ett sociokulturellt perspektiv, med alla elevers individualitet i Ätanke. Denna litteraturstudies forskningsresultat Àr hÀmtat frÄn sju vetenskapliga artiklar, alla frÄn tvÄ olika databaser. Resultatet kan tolkas som att en integrerad undervisning Àr att föredra, dÄ den kan ge positiva effekter för sÄvÀl elever i svÄrigheter, som elever som anses ha bra studieresultat..

Denna kvalitativa studie unders?ker vilka motiv som ligger bakom gymnasieelevers val att l?sa ?mnet svenska som andraspr?k, sva, och vilka erfarenheter de har med flerspr?kighet i klassrummet. Studien har en fenomenologisk ansats d?r elevernas livsv?rldar och dess spr?kliga repertoarer anses p?verka elevernas beslut och f?rh?llnings?tt (Busch 2017). Detta inneb?r att elevernas uppfattning om ?mnet sva och deras inst?llning till flerspr?kighet p?verkas av deras tidigare erfarenheter.

Den p?g?ende geopolitiska krisen i Ukraina har lett till omfattande konsekvenser f?r samh?llet i stort, men i synnerhet bidragit till komplikationer f?r f?retag inom olika branscher att bedriva sin verksamhet. Krisen har medf?rt globalt ekonomiska, sociala och milj?m?ssiga konsekvenser d?r vi i denna studie kommer fokusera p? hur svenska f?retag med handelskopplingar till Ukraina och Ryssland. Vi har valt att unders?ka hur f?retagens leveranskedjor har p?verkats.

Syfte: Avsikten med denna uppsats Àr att belysa Àmnet spanska i dagens mÄngkulturella gymnasieskola och undersöka hur gymnasieelever ser pÄ sprÄkutveckling och hur de anser undervisningen i spanska bör utformas för att frÀmja sÄvÀl sprÄkutveckling som integration. Teori: Jag har i denna undersökning utgÄtt ifrÄn Vygotskijs (1999) sociokulturella perspektiv pÄ sprÄkutveckling dÀrVygotskij hÀvdar att det kommunikativa och sociala samspelet Àr avgörande för ett barns sprÄkutveckling. UtifrÄn ett sociokulturellt lÀrandeperspektivet lÀr sig barnet sprÄk genom socialt samspel och genom att kommunicera med andra mÀnniskor.Metod: Min undersökning grundar sig pÄ kvalitativa intervjuer med ett urval gymnasieelever som jag undervisar i spanska steg 1-5 pÄ gymnasiet, dÀr jag stÀllde ett antal frÄgor om sprÄkutveckling till eleverna . För att dokumentera intervjuerna anvÀnde jag datorns ljudinspelningsprogram, varefter jag transkriberade materialet för att slutligen presentera elevernas svar i resultatavsnittet. Med tanke pÄ att informanterna utgjordes av en liten begrÀnsad grupp tillfrÄgade elever pÄ endast en specifik gymnasieskola, hade de tillfrÄgade eleverna sÄ olika inbördes bakgrund som möjligt.