Bakgrund: Sedan introduktionen i början av 1990-talet har utvecklingen av volymen nyemitterade aktieindexobligationerna totalt sett varit positiv vilket tyder på att produkten blivit en populär sparform hos svenskar. Detta tillsammans med det faktum att det finns få studier gjorda kring aktieindexobligationer som sparform där ett större perspektiv tas i beaktande gör ämnet intressant att studera.Syfte: Uppsatsens syfte är att kartlägga och analysera för vilka privata investerare aktieindexobligationer passar som sparform ur ett livscykelperspektiv med utgångspunkt i (i) bransch- och rådgivningspraxis, (ii) finansiell riskhanteringsteori med fokus på portföljvalsteori och (iii) historisk data avseende risk och avkastning.Genomförande: Studien har genomförts med hjälp av att intervjua privatrådgivare, kapitalrådgivare och personer som arbetar med strukturerade produkter på storbanker och hos mindre finansiella aktörer. Fem stereotyper har använts som diskussionsunderlag vid intervjuerna. För att kunna föra en djupare analys kring produkten som sparform för privata investerare har en portföljoptimering genomförts för att ta historisk data gällande risk och avkastning i beaktande.Slutsats: Studien fastställer att produkten passar privata investerare som befinner sig i den senare delen av konsolideringsfasen och inte är de mest riskbenägna. Studien visar att det främst är kredit- och marknadsrisken som är kopplade till aktieindexobligationer samtidigt som risken i produkten bedöms som låg.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka hur moderbolagets aktiekurs reagerar, därmed påvisa eventuell onormal avkastning när ett moderbolag beslutar sig för och sedan avyttrar en del av ett dotterbolag till börsen (Equity Carve?Out). Delsyftet är att undersöka sambandet mellan onormalavkastning i storleken på avyttrade andelar samt beskriva de motiv som anges och analysera detta mot storleken på avknoppad andel.Metod: Undersökningen är en eventstudie med en kvantitativ ansats. Empirin består av sekundärdata i form av börskurser och index.Teori: Eventstudien bygger på hypotesen om effektiva marknader, teorin om asymmetrisk information, agent teori samt teorin om avknoppningsfördelar.Empiri: Eventstudien bygger på 25 Equity Carve?Outs genomförda mellan åren 1991?2007 och behandlar aktieutvecklingen dels vid beslut och dels vid genomförandet av en avknoppning, detta relateras sedan till tidigare forskning.Resultat ECO mellan åren 1991 och 2007 har generellt medfört svagt positiva priseffekter vid beslutet om avknoppning och positiva priseffekter vid avyttringen.

Syftet med detta projekt är att söka samband mellan psykisk besvär och BMI, Body Mass Index hos ungdomar. Till underlag har legat en hälsoenkät som varje elev på två gymnasieskolor besvarat vid skolstart samt information om deras vikt och längd. Sammanlagt har 846 elever fullständig information. Om eleven i hälsoenkäten uppgett att de har ett eller flera av symptomen av psykiska besvär, här definierat som återkommande huvudvärk, återkommande magbesvär, återkommande oro eller ängslan, återkommande sömnsvårigheter, nedstämdhet, mindervärdeskänslor, ätstörningar, brist på energi eller svaghetskänslor, koncentrationssvårigheter eller hopplöshetskänslor, har de klassificerats som elever med psykiska besvär.Resultatet visar att psykiska besvär klassificerats hos 73 % av eleverna. Det största antalet elever med psykisk besvär ligger inom gränsvärdena för normalvikt, cirka två tredjedelar.

Obesitas är idag ett stort hot mot folkhälsan och förekommer i alla åldersgrupper. Som en följd av detta skrivs fler kvinnor med obesitas in på Mödrahälsovården än tidigare. Detta resulterar i att barnmorskan allt oftare vårdar gravida kvinnor med obesitas. De medicinska riskerna som föreligger för en kvinna med obesitas är identifierade, men kring barnmorskans upplevelser av detta bemötande finns endast begränsade studier. Syftet med denna studie var därför att undersöka barnmorskans upplevelser av att möta den gravida kvinnan med obesitas, det vill säga ett Body Mass Index >30.

The purpose of this essay is to examine and explain how the Swedish mining court of Stora Kopparberget (the Great Copper Mountain) implemented its judicial legislation between 1641-1682. Questions are asked about which counts of indictments the court tried, which sentences they handed out, in what quantities and how these results looks in comparison with other contemporary courts. The index cards of the court judicial protocols are the primary source of information. The methods are those of quantity- and comparative analysis.The results show that theft of copper ore was the most common crime ransacked by the court. Other common crimes were (in order): sin of omission, transgression of work directions, fights, slander and disdain, trade of stolen ore, failing appearance in court etc.Fines were by far the most common sentence followed by shorter imprisonments, gauntlets, loss of right to mine possession, twig beating, loss of work, penal servitude, banishment, ?wooden horse riding? and finally military transcription.

Syfte: Syftet med denna studie var att se hur och varför volatiliteten påverkades i DJIA, S&P 500 och NASDAQ Composite under IT-bubblan.Metod: Års- och månadsvolatiliteten för DJIA, S&P 500 och NASDAQ Composite har beräknats under 1995-2004 med hjälp av data från Yahoo Finance.Empiri: Resultatet visar att volatiliteten var väsentligt högre i NASDAQ Composite än vad den var i S&P 500 och DJIA som i sin tur höll en liknande volatilitet i förhållande till varandra.Analys: I analysen framträdde det att volatiliteten blev väsentligt högre i samband med att bubblan sprack under maj 2000 fram till dess att paniken lade sig kort efter maj 2002. Det fanns en hög överensstämmelse mellan denna rapport och övriga tidigare studier. Teorierna var mestadels väl applicerbara.Slutsats: Volatiliteten för DJIA, S&P 500 och NASDAQ Composite var som högst mellan 2000 och 2002 under undersökningsperioden 1995-2004. IT-bubblan uppstod samt sprack till följd av irrationellt investeringsbeteende bland investerarna på aktiemarknaden och paniken som uppstod efteråt gjorde att volatiliteten på aktiemarknaden höll sig förhållandevis hög fram tills den lade sig kort efter maj 2002. NASDAQ Composite hade högst volatilitet till följd av IT-bubblan medan DJIA och S&P 500 hade likvärdig volatilitet.

Every day a large numbers of transactions occur by people with different backgrounds. Insiders? are a part of them and are considered to have an insight in companies that is not accessible to outsiders. This affects the market conditions for the participants when trading stocks, where individual participants regularly have the possibility to earn abnormal returns at the expense of others. Although Sweden, Germany and the United States continually keep developing the insider trading regulation, research shows that insiders? still have the ability to earn abnormal returns.

Syfte: Syftet med denna studie var att se hur och varför volatiliteten påverkades i DJIA, S&P 500 och NASDAQ Composite under IT-bubblan.Metod: Års- och månadsvolatiliteten för DJIA, S&P 500 och NASDAQ Composite har beräknats under 1995-2004 med hjälp av data från Yahoo Finance.Empiri: Resultatet visar att volatiliteten var väsentligt högre i NASDAQ Composite än vad den var i S&P 500 och DJIA som i sin tur höll en liknande volatilitet i förhållande till varandra.Analys: I analysen framträdde det att volatiliteten blev väsentligt högre i samband med att bubblan sprack under maj 2000 fram till dess att paniken lade sig kort efter maj 2002. Det fanns en hög överensstämmelse mellan denna rapport och övriga tidigare studier. Teorierna var mestadels väl applicerbara.Slutsats: Volatiliteten för DJIA, S&P 500 och NASDAQ Composite var som högst mellan 2000 och 2002 under undersökningsperioden 1995-2004. IT-bubblan uppstod samt sprack till följd av irrationellt investeringsbeteende bland investerarna på aktiemarknaden och paniken som uppstod efteråt gjorde att volatiliteten på aktiemarknaden höll sig förhållandevis hög fram tills den lade sig kort efter maj 2002. NASDAQ Composite hade högst volatilitet till följd av IT-bubblan medan DJIA och S&P 500 hade likvärdig volatilitet.

Bakgrund: Skolios är en ryggradskrökning och det är viktigt att hitta orsaken då behandlingen är beroende av skoliosens utseende. Röntgenundersökningar bör endast användas när behandling av skoliosen övervägs då onödiga stråldoser bör undvikas. Ju mer strålning en patient får på sig desto större risk för cellskada. Röntgensjuksköterskor bör alltid arbeta för att försöka minimera stråldosen vid röntgenundersökningar.Syfte: Syftet med aktuell studie var att jämföra olika skoliosundersökningar på två röntgenavdelningar för att fastställa om någon skillnad i stråldos uppstod mellan dem.Frågeställning: Är det någon stråldosskillnad mellan en konventionell skoliosundersökning och en skoliosundersökning med genomlysningsutrustning?Metod: I ett konventionellt undersökningsrum och i ett genomlysningsrum tillfrågades 30 patienter om längd samt vikt och undersökningens Dos Area Produkt (DAP)-värde dokumenterades.

Föreliggande systematiska litteraturstudies syfte var att beskriva anhörigas upplevelser och deras omvårdnadsbehov då en familjemedlem vårdades palliativt i hemmet, för att skapa en förståelse för vad sjuksköterskan kan bidra med. Sökord som valdes var palliative AND relative* AND home för insamling av vetenskapliga artiklar via fulltextdatabasen Electronic Library Information Navigator (ELIN) och databasen Cumulative Index of Nursing and Allied Health (CINAHL). En systematisk kvalitetsgranskning gjordes på 15 vetenskapliga artiklar enligt modifierade kvalitetsgranskningsmallar efter förlagor av Forsberg och Wengström (2003) och Willman et al. (2006) och på basen av kvalitetsresultatet evidensgraderades de anhörigas till familjemedlem i det palliativa skedets omvårdnadsbehov. Tre omvårdnadsbehov som vilade på starkt vetenskapligt underlag framkom: att få professionellt stöd, att få avlastning som anhörig eller anhörigvårdare till en familjemedlem som vårdas palliativt i hemmet och att få information och undervisning om familjemedlemmens situation.

Recently, the selections of ethical funds are increased; at the same time investors with social and moral preferences have increased in the capital market. There are currently debates on whether ethical funds perform better or worse than funds without ethical criteria. This also involves a vivid discussion on whether investors know about the consequences of investing in ethical funds. Therefore, this study involves theories about the rationality and decision theory, in addition to what mainly control the investment decisions. The study also discusses portfolio theory since this is one of the underlying theories behind fund management and its development.The purpose of this study is to explain if ethical limitations in the selection of securities affect risk and return in the fund portfolio.

Som ett led i de åtaganden som ställs på de länder som har undertecknat Kyotoprotokolletmåste landvisa kolbudgetar fastställas. För att fastlägga bra kolbudgetar ärdet viktigt att kunna göra bra uppskattningar av kolmängden inom olika geografiskaområden. Detta dels för att kunna uppskatta befintliga mängder och dels för att kunnapåvisa förändringar över tiden.Denna studie hade som huvudmål att uppskatta kolmängden i trädform inom ett 28,3hektar stort, hundraårigt skogsområde vid Norunda i Uppland. Den metod somanvändes medför relativt låga krav på utrustning och förkunskaper. Metoden byggerpå att trädens brösthöjdsdiameter, höjd och kronlängd mäts in inom ett antalmätplottar.

Det första Baselfördraget har kritiserats kraftigt för sin okänslighet för låntagares riskattribut. Empiriska undersökningar så som Arak, Corcoran 1996 visar hur låga risker hos kreditvärdiga aktörer passerar ouppmärksammade av banker. Hos obligationsmarknaden premieras dock de låga riskerna vilket speglas i lägre kreditkostnader för de kreditvärdiga aktörer som sökt sig dit. Uppsatsen utreder de förmodade framstegen inom Baselfördragen i deras förmåga att kvantifiera samt prisjustera för kreditrisk. I detta syfte definieras och testas tre kreditprissättningsmodeller.

Svenskars syn på samt konsumtion av alkohol har under de senaste decennierna förändrats till att bli allt mer positiv. Detta tros vara en följd av det svenska inträde i Europa Unionen vilket har inneburit en allt mer liberal alkoholpolitik och även påverkat gemene mans attityd till alkohol. Uppsatsen syftar till att undersöka vilka faktorer som påverkar attityder till alkoholkonsumtion. Uppsatsen är av kvantitativ karaktär där datamaterialet kommer från en studie utförd av SoRAD (Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning) vid Stockholms universitet, år 2002, där svenskarnas alkoholvanor har kartlagts. 7899 individer 17?80 år gamla som slumpmässigt valdes ut från Statistiska centralbyråns (SCB) register över totalbefolkningen (RTB) intervjuades via telefon.

Föreliggande systematiska litteraturstudie syftade till att klarlägga vilka omvårdnadsbehov som föreligger hos patienter med typ 2-diabetes. Sammanlagt 15 vetenskapliga artiklar valdes ut via sökmotorn Electronic Library Information Navigator (ELIN), databasen Cumulative Index of Nursing and Allied Health (CINAHL) samt sökmotorn och databasen för medicinska artiklar som drivs av United States National Library of Medicine (MEDLINE), för vidare granskning. Sökorden type 2 diabetes AND quality of life AND nurs* användes. Alla titlar lästes, om titeln verkade relevant för forskningsområdet lästes även abstraktet. Kvalitetsgranskning av artiklarna genomfördes efter granskningsmallar med 28 bedömningskriterier.