År 2009 klassades 10 ? 12 % av Sveriges vuxna befolkning som överviktiga eller feta, en siffra som stadigt ökar. Fetma och övervikt kan leda till följdsjukdomar så som diabetes typ 2,hjärt- kärlsjukdomar, infertilitet, cancer m.fl. Fetma bör klassas som en kronisk sjukdom och således behandlas därefter, det vill säga genom gedigen patientutbildning för förbättradegenvård. Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka metoder sjuksköterskan kananvända för att bidra och ge stöd till en vuxen, överviktig eller fet patient, vid en sundviktreducering och en hållbar livsstilsförändring.

Syftet med studien var att undersöka likriktningen inom yrkeslärares kompetens med avseende på vegetarisk kost samt att utröna på vilket sätt vegetarisk kost bör ingå inom ramarna för restaurang- och livsmedelsprogrammet med utgång kock. Studien utfördes med sex lärare och programansvariga vid restaurang- och livsmedelsprogram med hjälp av strukturerade intervjuer som spelades in och sedan transkriberades. Sedan följdes intervjuerna upp med ett standardiserat email med ett fåtal ytterligare frågor då regeringen nyligen beslutat om möjlig kompetensutveckling för yrkeslärare. Undervisning i vegetarisk mat sker främst i storkök ? då genom kursen specialkost, lärarens benägenhet att inkludera det i övriga kurser hänger dels ihop med vederbörandes egna specialintressen och kunskaper samt huruvida vegetarisk mat anses vara ekonomiskt gångbar. Spjutspetskompetens hos läraren ger dock också en möjlighet för eleven att bredda sin kompetens genom att erhålla kunskaper som de inte skulle få från en annan lärare. Genom att anställa lärare med olika bakgrunder försöker vissa informanter få en bredd i arbetslaget där de olika lärarna kan komplettera varandras kunskaper.

Celiaki är en kronisk autoimmun överkänslighetssjukdom mot proteinet gluten. Gluten förekommer i vete, korn, råg och havre. Sädesslagen innehåller olika prolaminer, vilka gemensamt benämns för gliadin. Autoantigenet utgörs av enzymet vävnadstransglutaminas (tTG). Genom deamidering medför enzymet att gliadinets immunogenitet ökar.

Hälsofrämjande arbete i förskolan och dess inverkan på barns hälsa ser vi som viktigt för vår yrkesroll att studera. Det är viktigt att barn får en hälsosam grund att stå på tidigt i livet, och främst i förskolan där de befinner sig långa stunder i sina tidiga år. Syftet med studien var att undersöka om, och i så fall vilka uppfattningar förskollärare har i det hälsofrämjande arbetet i förskolan och om de har ett medvetet arbetssätt. Vi har valt att använda oss av en kvalitativ fenomenografisk intervjumetod med tre observationer av miljö för att fördjupa resultatet. Vi intervjuade sex förskollärare på tre olika förskolor och det var även där vi gjorde våra observationer.

Nordiska (och svenska) näringsrekommendationer rekommenderar att äta 500 gram frukt och grönsaker per dag. Detta är den mängd som, enligt forskning, har effekt mot övervikt samt mot hjärt- och kärlsjukdomar. Utländska och svenska studier visar att svenska folket äter för lite frukt och grönsaker i förhållande till rekommendationerna.Studiens syfte är att undersöka frukt- och grönsakskonsumtionen bland ett antal kockar, idrottslärare och distriktssköterskor i Göteborg. Syftet är också att studera om dessa grupper använder kunskaper om frukt och grönsaker i sin yrkesroll. Studiens frågeställningar är: Hur ser frukt- och grönsakskonsumtionen ut bland de utvalda grupperna? Vilka motiv har respondenterna för att äta frukt och grönsaker som de gör? Anser respondenterna sig ha kunskap om frukters och grönsakers effekt på hälsan? Använder respondenterna kunskaper om frukt och grönsaker i sina yrkesroller?Studien genomfördes med enkätundersökning.

Detta är en kvalitativ studie där sex högstadielärare har intervjuats om deras kunskaper samt om hur lärarna arbetar preventivt när det handlar om psykisk ohälsa med fokus på ätstörningar. Fokus ligger även på att ta reda på hur lärare kan arbeta preventivt och därför har även en psykolog från Stockholms ätstörningscenter intervjuats. Psykologen rekommenderar olika preventiva arbetsätt som lärare kan använda i sin undervisning. Syftet med studien är att granska om dessa sex lärare arbetar med områden som handlar om kost, självkänsla, osunda mediala ideal samt kroppsuppfattning som bland annat psykologen rekommenderar som lämpliga områden att arbeta med i det preventiva arbetet i skolan.Fokus läggs på den välkända teorin kognitiv dissonans som är en mycket framgångsrik metod när det handlar om att arbeta förebyggande mot ätstörningar. Stor vikt läggs också på att informera om vilka områden som anses lämpliga att arbeta med när det handlar om att arbeta preventivt.Slutsatser från denna studie är att samtliga lärare arbetar till viss del preventivt i sin undervisning.

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med denna uppsats är att undersöka elevers fysiska hälsa genom tre olika fysiktester. Undersökningen genomförs på två olika gymnasieprogram, HI- och IT-programmen på en skola för att jämföra resultaten. Vidare syftar uppsatsen till att undersöka hur eleverna själva uppfattar sin hälsa. Frågeställningar:Hur skiljer sig elevers fysiska hälsa när det gäller kondition, uthållighet och spänst?Hur upplever eleverna sin fysiska hälsa?Hur ser elevernas kost- och motionsvanor ut? MetodVi har gjort en kvantitativ undersökning. Vi genomförde en enkätundersökning bland elever från de olika programmen, HI-programmet och IT-programmet.

Bakgrund I dagens samhälle finns det en uppfattning om manlighet och vad det innebär att vara man. Att äta kött har kommit att kopplas samman med manlighet och styrka, och forskning visar att mäns beteende- och konsumtionsmönster påverkas av vad som anses förstärka den upplevda manligheten. Det är därför intressant att undersöka varför vissa män aktivt väljer bort kött i sin kosthållning. Syfte Syftet med studien var att med hjälp av intervjuer utforska och förstå hur nuvarande samhällsnormer påverkar män som aktivt valt bort kött och/eller animaliska produkter. Metod Studien utfördes med kvalitativ forskningsmetod, där sex individuella intervjuer genomfördes.

WHO rekommenderar hälso- och sjukvården att bli mer hälsofrämjande. Däremot visar forskning att hälso- och sjukvården inte lever upp till denna rekommendation. Landstinget Västmanland har dock gjort en satsning på det hälsofrämjande arbetet. Fyra hälsocenter har etablerats i länet till följd av detta. Syftet med denna uppsats var att undersöka hur personalen vid dessa hälsocenter upplevde sina förutsättningar att jobba hälsofrämjande med kost- och motionsvanor.

Malignt melanom är en av de tio vanligaste cancerformerna. Insjuknandet har ökat på grund av ändrade sol- och resvanor. Utvecklingen beror främst på UV-strålningen från solen samt ökad användning av solarier. Idag är det främst de yngre kvinnorna som insjuknar. Det gäller att diagnostisera malignt melanom i ett tidigt stadie, då det ger en bättre förutsättning för överlevnaden.

WHO, World Health Organization (2014) hävdar att barnfetma är en av de allvarligaste hälsoutmaningarna under 2010-talet. Antalet överviktiga barn i världen under fem år är över 42 miljoner. Även i Sverige blir övervikt hos barn ett allt större problem. Barn idag är allt mer stillasittande och äter mer onyttig mat. Aldrig någonsin har så många barn gått i förskola, vilket gör att förskolan som arena intressant.

I dagens mediesamhälle finns information tillgänglig dygnet runt, och olika trenddieter ges därigenom utrymme att påverka ungdomar, en av de grupper som är mest mottagliga förförändring. Övervikt och fetma bland barn och ungdomar har ökat stadigt sedan 80- talet. I samband med befolkningens ökade kroppsvikt uppkommer även olika dieter för viktminskning. En av dessa är dieten LCHF, som har blivit framträdande i hälsodiskussioner de senaste åren.Syftet med denna studie var därför att belysa svenska gymnasieelevers inställning till kost i allmänhet och dieten LCHF i synnerhet. Utöver detta avsåg studien även att skapa en översiktlig uppfattning om gymnasieelevernas träningsvanor och kostvanor.En enkät skapades inom det aktuella området, och den besvarades av 215 gymnasieelever i tre större svenska städer.Resultaten visade att eleverna hade en god förståelse för kostens påverkan på hälsan.

Bakgrund: En stor del av maten som produceras idag tillverkas och konsumeras på ett ohållbart sätt som skadar miljön. Hållbart producerad kost (HPK) är mat med så litet klimatavtryck som möjligt, till exempel varor med låga utsläpp av växthusgaser, effektiv markanvändning, hållbart fiskad fisk, ekologiskt producerade varor etc.Flera studier har tidigare gjorts på konsumenters motivation till ekologiska köp eller mat med låga koldioxidutsläpp. Det finns dock ingen liknande forskning på hållbart producerad mat i en bredare bemärkelse.Syfte: Syftet med denna studie är att ta reda på nyckelfaktorerna som motiverar konsumenten att välja HPK framför en icke hållbar producerad kost (IHPK)Metod och material: En webbaserad enkätundersökning gjordes via klusterval bland Uppsalastudenter på BMC samt via sociala medier.Resultat: Bland de 336 respondenterna fanns en överrepresentation av kvinnor, högutbildade, studenter samt personer inom åldersgruppen 19 - 35 år. En stor del av respondenterna var positivt inställda till HPK, men färre kunde tänka sig att köpa den. Flest kvinnor angav "ansvar" som den viktigaste faktorn i sitt kostval, medan flest män angav "bekvämlighet" som den viktigaste aspekten.

Introduction: In Skaraborg, a standardized dialogue is being held since 2005 about dietand physical activity, during the 1,5- and 3-years health control at the Child Health Carecentre (CHCC). The aim of the dialogue is to prevent overweight and obesity amongchildren. Aim: The aim of this study is to examine the parents? experience of thisdialogue, and what they perceive that the dialogue has contributed with after sixmonths. Methods: Qualitative collection of data through 11 interviews heldimmediately after the dialogue, in addition to five telephone interviews conducted six toeight months after the dialogue.

Bakgrund: Diabetes mellitus typ 2 innebär att glukoshalten i blodet inte kan regleras korrekt. Sjukdomen behandlas både medicinskt och med livsstilsförändringar. Antalet insjuknade ökar stadigt i världen och många miljoner människor lever idag med sjukdomen.Syfte: Syftet var att beskriva hur personer med diabetes mellitus typ 2 upplever livet.Metod: En litteraturöversikt med induktiv ansats valdes. Tio artiklar med kvalitativ metod användes i resultatet. Analys skedde med hjälp av Fribergs 5-stegs modell där artiklarnas resultat lästes flera gånger och gemensamma resultat plockades ut och kategoriserades.Resultat: Fyra teman identifierades där resultatet visade att personer diagnostiserade med diabetes mellitus typ 2 upplevde oro och ångest.