Globaliseringen har blivit något företag måste ha i åtanke när de opererar på den internationella marknaden. Detta innebär att Transnationella företag i dag är vanligt och dessa arbetar i virtuella team vilka stöter på andra problem än team som arbetar på samma fysiska plats. Denna studie undersökte vilka hinder i överföringsprocessen virtuella team ställs inför och om dessa hinder skiljer sig från de hinder som team som arbetar på samma fysiska plats ställs inför. Detta utfördes genom en fallstudie av två företag, ett i Sverige och ett i USA, som nyligen hade slagits samman till följd av ett uppköp. Företagen agerade som ett Transnationellt företag som arbetade i virtuella team på den globala marknaden.

Denna uppsats avhandlar hur LO ser på sig själva i en tid då Globaliseringen av arbetsmarknaden innebär nya utmaningen för LO och fackföreningsrörelsen i stort. Konflikter med utländska företag blir allt vanligare och vi har valt att analysera LO-tidningens framställning av Vaxholmskonflikten, den konflikt som utbröt då LO-förbundet Byggnads satte det lettiska byggföretaget Laval un Partneri i blockad.Syfte är att med en diskursanalytisk ansats studera framställningen av Vaxholmskonflikten i LO-tidningen för att därigenom undersöka hur LO ser på sig själva och sin omvärld. Med andra ord är frågan om hur LO konstituerar sin identitet och ideologi i artiklarna kring Vaxholmskonflikten central i vår analys.Vi har i vår analys kunnat se hur LO artikulerar två motstridiga sätt att se på såväl konflikten i Vaxholm som på övriga politiska frågor, två sätt som vi valt att kalla välfärdsdiskursen och konkurrensdiskursen. Båda diskurserna är såväl politiska som ideologiska och eftersom konkurrensdiskursen är LO:s konstruktion av dom andra står den för allt det som LO inte är och som de inte identifierar sig med. De andra består enligt LO av en mängd grupperingar och institutioner som inte delar LO:s åsikter kring fallet i Vaxholm och/eller i andra politiska frågor rörande den svenska arbetsmarknadsmodellen..

Världen har ?krympt? i takt med Globaliseringen och länders handel har integrerats alltmer.Trots detta finns det idag fortfarande stora skillnader mellan exempelvis Sverige och Frankrike. Den här studien kommer att undersöka hur tidigare erfarenheter påverkar företags internationaliseringsprocess. Uppsatsen skrivs på uppdrag av ett franskt företag som bedriver sin verksamhet i konsultbranschen där de hjälper andra företag att bli mer kostnadseffektiva.Som modell till undersökningen används teorier om företags internationalisering samt om lärande i organisationer. Metoden som används är att i en fallstudie granska detta konsultföretag, genom att samla in data via intervjuer, telefonintervjuer samt sekundär data.

Globaliseringen innebär ökad konkurrens för företag vilket gör det viktigare för företag att snabbt kunna utföra sina kostnadsuppskattningar. I detta arbete undersöks förutsättningarna för att använda moderna teorier inom cost engineering för att kunna förkorta ledtiderna vid förkalkylsarbetet för företag inom custom made-tillverkning. Inom cost engineering har teorier för kostnadsuppskattning används för att beräkna tillverkningstider för tre olika produkter hos ett fallföretag. För att få en bra beskrivning av problematiken med kostnadsuppskattning inom custom made-tillverkning har design science-metodologi använts under arbetets gång.  Resultatet av arbetet visar att förutsättningarna för att använda moderna teorier inom cost engineering för kostnadsuppskattning hos custom made-tillverkande företag är att historisk data avseende för- och efterkalkylsarbete finns tillgänglig.

Världen blir allt mer globaliserad vilket innebär att människor, företag och marknader från olika delar av världen förs samman. Ett sätt för företag att hantera Globaliseringen och dess effekter är att strategiskt etablera sig på nya marknader genom utländska direktinvesteringar, förkortat FDI. Dessa direktinvesteringar resulterar i både positiva och negativa effekter för värdlandet. Syftet med detta arbete är att undersöka de ekonomiska, ekologiska och sociala effekterna av direktinvesteringar initierade av företag inom fordonsindustrin och på så sätt besvara frågan om dessa direktinvesteringar bidrar till en hållbar utveckling för värdlandet. Till grund för slutsatsen har en djupgående teoretisk undersökning utförts samt en komparativ fallstudie där tre olika parter intervjuats för att kunna få ett opartiskt helhetsperspektiv.

SammanfattningI dagens samhälle har förändringstakten och ökad individualism inneburit att individen måste ompröva tankar och värderingar utifrån de för tillfället rådande förutsättningarna. En vägledning för att ändå skapa en stabil bild av identiteten är genom personliga varumärken. Det innebär att en individ framhäver sina unika egenskaper på arbetsmarknaden.Syftet med denna studie är att undersöka vilka faktorer som bidragit till fenomenet personliga varumärkens framväxt, vilka likheter som finns mellan en individs personliga varumärke och identitet, samt hur framtiden för personliga varumärken kan tänkas se ut.Teorierna som används är Giddens teorier om modernitetens följder, samt Stiers teorier om identitet. Studien har en kvalitativ ansats och datainsamling har skett genom semistrukturerade intervjuer. Informanterna har bestått av tre personer som arbetar inom Human Resources, och som dagligen kommer i kontakt med personliga varumärken.Resultatet visar på att framväxten av personliga varumärken kan bero på utvecklingen av individualismen och Globaliseringen.

I takt med Globaliseringen har den offentliga sektorn ro?rt sig allt mer mot den privata. Detta har i sin tur resulterat i att man bo?rjat prata om ma?l i verksamheter som traditionellt sett inte har styrts av det. Ma?l grundande pa?!?effektivitet?!och ?resultat?, a?r ett relativt nytt inslag inom kulturverksamheter.

Syfte: Att undersöka om direktivet lägger en grund för en effektivare revision av företag inom EU. Metod: Uppsatsen är deskriptiv och en deduktiv forskningsansats har tillämpats. En dokumentstudie har genomförts av rättsligt material samt artiklar. En kvalitativ forskningsstrategi har tillämpats, eftersom att den är mer flexibel samtidigt som fokus vilar på att analysera text. Teori: Teoriavsnittet utgår från teorier kring global governance, vilket bidrar med ett globalt angreppssätt.

Bakgrund: Globaliseringen har lett till ett ökat krav på organisationer, vilket har medfört att sättet att styra verksamheter har utvecklats. Organisationer hålls idag ansvariga för intressenter som företaget är beroende av oavsett om intressenterna har en formell rätt att utkräva ansvara eller inte.Problemformulering: En organisations relationer till sina intressenter är avgörande för organisationens existens eftersom relationerna är en förutsättning för att organisationen ska kunna skapa värde. Varje gång ett val görs finns det alltid någon part som påverkas. Ansvar hamnar i fokus eftersom organisationer styrs av val.Forskningsfråga: Hur arbetar organisationer som vill vara ansvarstagande med begreppen kommunikation, prestationsmätning och förtroende?Syfte: Syftet med uppsatsen är att utvidga och fördjupa förståelsen av begreppet ansvarstagande utifrån perspektiven kommunikation, prestationsmätning och förtroende samt dess betydelse i relationen till intressenter.Metod: Uppsatsens förhållningssätt är hermeneutiskt för att kunna tolka och förstå hur människor upplever sin situation.

Den tilltagande internationella Globaliseringen gör att företag ständigt möter ökande konkurrens. På grund av den ökade globala konkurrensen kan företag inte längre bara sätta försäljningspriser som täcker deras kostnader för produkten, utan i dagens läge måste de även se till vad de tänkta kunderna faktiskt är villiga att betala. Det finns olika metoder för att prissätta produkter, traditionell självkostnadskalkylering och det nya synsättet target costing. Det finns författare som anser att traditionell självkostnads¬kalkylering tillhör förfluten tid i och med den globala konkurrensen. Många författare menar att det istället är target costing som i dagens läge bör tillämpas, och då framförallt av masstillverkande företag.

På senare år med den fortsatta Globaliseringen har miljöfrågor blivit allt viktigare. Eftersom transportsektorn står för en stor del av den totala miljöpåverkan är det viktigt att logistikföretagen tar ett miljömässigt ansvar och arbetar med så kallad grön logistik. På grund avde ökade avstånden vid global handel och ökade bränslepriser är det viktigt med miljövänliga alternativ. Syftet med denna studie är att undersöka hur de globala logistikföretagen bedriver sitt miljöarbete, främst kring transporterna. Detta sker genom en studie av vetenskapliga artiklar och intervjuer med miljöansvariga hos Schenker, DHL och Green Cargo.

Denna studie undersöker hur lärare anser att de kan stärka elevers ord- och begreppsförståelse för att uppnå läroplanens kunskapskrav i det svenska språket. På grund av Globaliseringen väljer många familjer att bostätta sig utomlands vilket medför att det bedrivs många svenska skolor runt om i världen. Studien utgår ifrån en svensk skola i England, där fyra lärare i de tidigare åren har intervjuats. Intervjuerna genomfördes via skype vilket medför både positiva och negativa konsekvenser för studien. Studien fokuserar bland annat på ord- och begreppsförståelse, lärarbakgrund, förväntningar samt elever med ett annat modersmål.

Syftet med den här studien var att undersöka vilka motiv som funnits till engelskämnets existens och funktion i två statliga utredningar. Som empiri tjänade SOU 1948:27, 1946 års skolkommissions betänkande med förslag till riktlinjer för det svenska skolväsendets utveckling och SOU 1992:94, Skola för bildning, på vilka en kvalitativ textanalys med hermeneutisk tolkning genomfördes. Studien tog sina teoretiska utgångspunkter och analysverktyg i Anthony Giddens teori om moderniteten, Ulf P. Lundgrens teori om läroplanskoder och tre forskardiskurser om kultur i språkundervisningen. Resultatet visade att engelskämnets existens inte var given för individen i SOU 1948:27, däremot för samha?llet då få samhällsresurser ansågs behövas för att ge individen relativt god färdighet jämfört med de andra stora kulturspråken, främst tyska.

Sedan 2005 har IFRS så som de antagits av EU varit de redovisningsstandarder noterade företag varit skyldiga att tillämpa vid upprättandet av sin koncernredovisning. Tanken med införandet av IFRS är att anpassa redovisningen till Globaliseringen av finansmarknaderna och det internationella flödet av kapital. IASB har tilldelats ansvaret för utformningen och utvecklingen av IFRS. Införandet av IFRS har inneburit vissa förändringar gentemot tidigare redovisningsnormer. I IFRS standarder återfinns idag IAS 16, IAS 38 och IAS 39.

Globaliseringen har lett till att svenska företag har ökat sin internationaliserings engagemang på olika utländska marknader. Detta har skett genom en ökad export, men även genom anskaffningar och nyetableringar utomlands. Internationalisering av företag har pågått länge men på senare tid har detta ämne växt enormt mycket.Den ekonomiska krisen som började år 2008 har förändrat ekonomiska förutsättningar och det finns bevis att världshandel har påverkats negativ och många företag runt om i världen känt av negativa konsekvenser.Mitt syfte med arbetet är att få en bättre förståelse för varför mina valda fallföretagen etablerar sina verksamheter utomlands och om de har påverkats och i så fall i vilken utsträckning av den globala ekonomiska krisen. Jag vill undersöka vilka problem och hinder företaget stötte på under internationaliseringen i och med krisen. Jag vill även analysera om syn på försatt internationalisering och internationell fokus har förändrats i och med krisen.