Sök:

Sökresultat:

843 Uppsatser om Globala varumärken - Sida 2 av 57

Imperiet och mÀngdens möjlighet till motstÄnd - en idéanalys av Hardt och Negris teorier och idéer inom den globala rÀttviserörelsen

Böckerna Imperiet (2000) och Multitude (2004), skrivna av Michael Hardt och Antonio Negri, har skapat stor debatt i politiska sammanhang, i synnerhet inom den globala rÀttviserörelsen. I böckerna presenteras en teori som beskriver den nya vÀrldsordning som vi idag lever i. Hardt och Negri anser att vÀrldens medborgare ? mÀngden ? lever under en ny global sjÀlvstÀndig politisk enhet som de kallar för imperiet. De menar att nationalstaternas suverÀnitet har kringskurits av de trans- och övernationella institutioner och organisationer som vi ser i dagens globaliserade vÀrld och deras suverÀnitet har sÄledes övergÄtt till imperiet.Man kan se referenser till Hardt och Negris teorier i delar av den globala rÀttviserörelsen, dÀr begrepp som imperiet och mÀngden förekommer.

Fond-i-fonder med global placeringsinriktning - Ett konkurrenskraftigt alternativ till globalfonder? : - En jÀmförelse med fokus pÄ risk och avkastning

Bakgrund och problemformulering: Fondbolagen erbjuder spararna flertalet olika fondkategorier, dÀribland fonder med en global placeringsinriktning. TvÄ av dessa produkter Àr globalfonder och globala fond-i-fonder. Globala fond-i-fonder placerar i andra fonder, sÄvÀl hos externa förvaltare som i det egna fondbolagets övriga fonder. I medierna har de globala fond-i-fonderna kritiserats för att ha höga avgifter och enbart syfta till att slussa in kapital i fondbolagets underliggande fonder. För att utreda om globala fond-i-fonder verkligen lyckats skapa nÄgot mervÀrde för fondspararna, vore det av vikt att undersöka dessa och titta pÄ vilken risk, avkastning och riskjusterad avkastning de haft, i jÀmförelse med globalfonder.Syfte: Syftet med undersökningen Àr att utreda om globala fond-i-fonder, vid en jÀmförelse med globalfonder, tillfört nÄgot mervÀrde för den enskilde fondspararen utifrÄn parametrarna risk, avkastning och riskjusterad avkastning.Metod: Studien bygger pÄ avkastningsdata frÄn Ätta fonder, fyra globalfonder och fyra globala fond-i-fonder, under femÄrsperioden 1 oktober 2004 ? 1 oktober 2009.

Var gÄr grÀnsen? : En studie om reklambyrÄers förhÄllningssÀtt till etik och moral

Bakgrund och problemformulering: Fondbolagen erbjuder spararna flertalet olika fondkategorier, dÀribland fonder med en global placeringsinriktning. TvÄ av dessa produkter Àr globalfonder och globala fond-i-fonder. Globala fond-i-fonder placerar i andra fonder, sÄvÀl hos externa förvaltare som i det egna fondbolagets övriga fonder. I medierna har de globala fond-i-fonderna kritiserats för att ha höga avgifter och enbart syfta till att slussa in kapital i fondbolagets underliggande fonder. För att utreda om globala fond-i-fonder verkligen lyckats skapa nÄgot mervÀrde för fondspararna, vore det av vikt att undersöka dessa och titta pÄ vilken risk, avkastning och riskjusterad avkastning de haft, i jÀmförelse med globalfonder.Syfte: Syftet med undersökningen Àr att utreda om globala fond-i-fonder, vid en jÀmförelse med globalfonder, tillfört nÄgot mervÀrde för den enskilde fondspararen utifrÄn parametrarna risk, avkastning och riskjusterad avkastning.Metod: Studien bygger pÄ avkastningsdata frÄn Ätta fonder, fyra globalfonder och fyra globala fond-i-fonder, under femÄrsperioden 1 oktober 2004 ? 1 oktober 2009.

Starka organisationsvarumÀrken - en jÀmförande studie av varumÀrkesidentitet som framgÄngsfaktor

Syfte: Att undersöka identitetsuppbyggnaden hos framgÄngsrika, globala organisationsvarumÀrken och hur denna identitet kommuniceras till kunderna. Metod: Uppsatsen Àr skriven pÄ uppdrag av Gambro. Vi har valt att göra en kvalitativ, jÀmförande studie av sju fallföretag verksamma inom hÀlsovÄrdsbranschen, alla med framgÄngsrika, globala organisationsvarumÀrken. Den teoretiska ramen utgörs av en syntes mellan konsument- och organisationsvarumÀrkesteori. Slutsatser: (1) Identifikation av fem identitetskomponenter och tre kommunikationskomponenter ingÄende i globala organisationsvarumÀrken.

"Knowledge Sharing" som stöd för utveckling av organisatoriskt lÀrande : En utforskning av möjlighet till förbÀttrad kommunikation globala ledare emellan inom Sony Ericsson

Globalisering Ă€r ett ord pĂ„ allas lĂ€ppar och i globaliseringens spĂ„r följer ett behov av globala ledare. En global ledare Ă€r en person som behĂ€rskar förmĂ„gan att hantera personal av olika nationaliteter, kulturer och team som befinner sig i olika vĂ€rldsdelar.Sony Ericsson, ett "joint venture" företag i mobiltelefonbranschen, tog kontakt med pedagogiska institutionen pĂ„ Lunds Universitet för att fĂ„ utomstĂ„endes syn pĂ„ globalt ledarskap. Inom detta omrĂ„de har vi valt att fokusera pĂ„ "knowledge sharing" av ledarskapsrelaterade frĂ„gor och hur detta kan leda till organisatoriskt lĂ€rande.VĂ„r undersökning har utförts med hjĂ€lp av semistrukturerade intervjuer av ledare pĂ„ olika nivĂ„er som alla har konfronterats med utmaningen att leda team i en global organisation.Alla har svĂ„rt för att finna den gemensamma vĂ€rderingen för vad som krĂ€vs av globala ledare inom Sony Ericsson. De saknar ett verktyg för "knowledge sharing" av ledarskapsrelaterade frĂ„gor. Även HR avdelningen vill ha gemensamma vĂ€rderingar nĂ€r det gĂ€ller vad som krĂ€vs av globala ledare.

Generation Z i globala virtuella team : Nationella kulturskillnaders förÀndrade roll

I den ha?r uppsatsen fo?rses la?saren med en uppfattning om vilken roll nationella kulturskillnader spelar i globala virtuella team besta?ende av Generation Z. Vi fokuserar pa? dimensionen individualism-kollektivism, och gruppdynamik i globala virtuella team ur fo?ljande perspektiv; fo?rtroende, o?msesidigt beroende, kommunikation, samt relations- och uppgiftsrelaterade konflikter. Utifra?n va?r litteraturgenomga?ng formulerar vi tva? hypoteser; 1) att nationella kulturer ha?ller pa? att fo?ra?ndras, och 2) att nationella kulturskillnader inte upplevs existera la?ngre, vilka vi underso?ker genom en kvantitativ enka?t som skickats ut till studenter fra?n hela va?rlden.Va?rt resultat visar pa? att skillnader i nationell kultur har minskat inom vissa omra?den, som kommunikation och konflikthantering, medan de fortfarande a?r na?rvarande na?r det kommer till fo?rtroende och o?msesidigt beroende.

Mediakonsumtion, social jÀmförelse och pornografiskt materials korrelation med kvinnors globala, kroppsliga och sexuella sjÀlvkÀnsla

Tidigare forskning har visat att kvinnor jÀmför sig socialt för att utvÀrdera sig sjÀlva vid exponering för medialt idealiserade bilder av kvinnor i TV, tidningar och pornografiskt material. Aktuell studie avsÄg att undersöka dessa typer av media och social jÀmförelses pÄverkan pÄ kvinnors globala, kroppsliga och sexuella sjÀlvkÀnsla. Etthundratjugo kvinnor besvarade en enkÀt innehÄllande reliabla skalor samt egenutformade frÄgor. Resultatet visade signifikanta effekter av social jÀmförelse pÄ kvinnors globala sjÀlvkÀnsla. Huvudeffekt av pornografikonsumtion pÄ sexuell sjÀlvkÀnsla pÄtrÀffades.

Arbetslöshet i Sverige sedan den globala finanskrisen

Arbetslösheten har en vÀsentlig roll för lÀnders ekonomi och den rÄdande arbetslöshetsnivÄn har skapat en diskussion kring vilka faktorer som kan pÄverka arbetslöshetsnivÄn och vilka penningpolitiska styrmedel som kan anvÀndas för att leda arbetslösheten i ?rÀtt? riktning. RÀntebeslut, inflation och hysteresiseffekter Àr nÄgra av de faktorer som tas upp för att förklara arbetslöshetsutvecklingen sedan den globala finanskrisen. Syftet Àr att analysera hur arbetslöshetsutvecklingen i Sverige har förÀndrats sedan den globala finanskrisen samt att analysera hur penningpolitiken kan ha pÄverkat arbetslöshetsutvecklingen. Med fokus pÄ Sverige och Ären 2007 - 2014 undersöks med hjÀlp av statistik och relevanta teorier den svenska arbetsmarknaden samt de beslut den svenska penningpolitiken tagit. För att jÀmföra den svenska penningpolitiken testas hur vÀl reporÀntan har följt den styrrÀnta som Taylorregeln föreslÄr. För att se hur vÀl produktion och arbetslöshet samvarierar genomförs ett test med hjÀlp av Okuns lag.

Globala klimatförÀndringar i fysisk planering : exempel Hattholmen i Karlskrona

De globala klimatförÀndringarna som sker i dag mÄste tas hÀnsyn till inom alla aspekter av vÄrt samhÀlle. Det Àr fÄ som inte har hört att medeltemperaturen blir högre, att havsnivÄerna stiger och att stormarna blir vÀrre och orsakar mer skada Àn tidigare. I den fysiska planeringen gÄr det att göra mycket för att guida de globala klimatförÀndringarnas utveckling i rÀtt riktning, en riktning som gör att samhÀllet förÀndras efter de nya förutsÀttningarna och samtidigt stÀvjar den snabba utvecklingen de globala klimatförÀndringarna har i dag. Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka vad som kan göras inom den fysiska planeringen för att Ästadkomma just detta. Vidare har syftet varit att göra ett idéförslag pÄ Hattholmen i Karlskrona som samlar konkreta lösningar för vad som kan göras pÄ lokal nivÄ nÀr det gÀller de globala klimatförÀndringarna.

Hur pÄverkar det globala civilsamhÀllet staten? Exemplet rörelser för legalisering av abort i Colombia

PÄ kort tid har Colombia gÄtt frÄn ett totalförbud mot abort till en ovÀntad legalisering, en kontroversiell lagÀndring vilken Àr ett resultat av inhemska och internationella organisationers arbete i kombination med det globala civilsamhÀllet. Denna utveckling visar en ovÀntad kÀlla till makt som blir intressant att fördjupa sig i dÄ det Àr ett aktuellt fenomen, och en kritisk frÄga som kom ett genomföra en radikal förÀndring i ett konservativt klimat. Vi studerar hur olika rÄdande teorier om det globala civilsamhÀllets pÄverkan pÄ politiken kan ge en ökad förstÄelse för detta exempel, genom att titta nÀrmare pÄ begrepp som makt, globalisering, mÀnskliga rÀttigheter samt relation mellan stat och samhÀlle. Detta material baseras pÄ rÄdande och aktuell litteratur i form av böcker och artiklar, samt tvÄ intervjuer med sakkunniga personer.Nyckelbegrepp i denna studie Àr makt, det globala civilsamhÀllet, pÄverkan, feminism samt abortfrÄgan..

Globaliseringens motstÄndare: Mexikos Zapatister som fall av kontrahegemoni i det globala civila samhÀllet

Den 1 januari 1994, samma dag som den Mexikanska staten blev medlem i frihandelsavtalet NAFTA, kunde man höra ett ?¥Ya Basta!? runt om i delstaten Chiapas i sydöstra Mexiko. Denna uppsats behandlar den Zapatistiska motstÄndsrörelsen utifrÄn gramsciansk och neogramsciansk teoribildning för att förklara deras kamp som en reaktion pÄ den rÄdande neoliberalistiska ekonomiska globaliseringen. Genom att studera deras ideologi och handlingar sÄ menar vi att de utgör en del av ett kontrahegemoniskt motstÄnd belÀget inom den nya globala anti-globaliseringsrörelsen som i sin tur utgör en del av det globala civila samhÀllet. Zapatisternas struktur och metod har, som ett resultat av den ekonomiska globaliseringen, omvandlats och anpassat sig för att kunna föra sin kamp och visa pÄ att alternativ till neoliberalismen existerar..

Narkotikans roll i kampen om den globala hegemonin och drömmen om kalifatet

Den hÀr uppsatsen har skrivits inom ramen för centralasiatisk sÀkerhetspolitik ur ett europeiskt perspektiv. Jag har begrÀnsat uppsatsen till att fokusera pÄ narkotika, som pÄ senare Är har blivit en kÀrnfrÄga i sÀkerhetspolitiska diskussioner, framförallt i Europa och i USA. Genom att tillÀmpa ett vidare perspektiv har jag försökt överskrida den eurocentrism, evolutionism, passivisering och viktimisering som finns i litteraturen och de artiklar som jag har studerat. Med den beskrivande tesen: Narkotikans roll i kampen om den globala hegemonin och drömmen om kalifatet, har jag velat belysa narkotikans roll i bÄda dessa strÀvanden mot en ny vÀrld. Narkotikans roll som ett maktobjekt kan inte förminskas, varken i européernas kamp om den globala hegemonin eller i de islamistiska extremistgruppernas dröm om kalifatet.

Revisorns oberoende och analysmodellen - skillnader mellan globala och regionala revisionsbyrÄer

Bakgrund:PÄ senare Är har revisionsbyrÄernas och revisorernas arbete blivit alltmer uppmÀrksammat, frÀmst pÄ grund de senaste Ärens redovisningsskandaler. I samband med det började oberoendelagstiftningen att ifrÄgasÀttas och 1/1 Är 2002 infördes en ny revisorslag i Sverige. Syfte:UtifrÄn intervjuer med revisorer pÄ regionala och globala revisionsbyrÄer vill vi undersöka hur revisorns oberoende tolkas, vilken instÀllning byrÄerna har till rÄdgivning och kombiuppdrag, vilka hot byrÄerna upplever samt hur analysmodellen anvÀnds och uppfattas. Avsikten Àr att utreda om det finns skillnader och om dessa skillnader beror pÄ om byrÄerna Àr globala eller regionala. Problemformulering:Skillnader mellan globala och regionala revisionsbyrÄers uppfattning avseende: ? Hur tolkas begreppet oberoende?? Hur ser byrÄerna pÄ förÀndringsarbetet och anvÀndningen av analysmodellen i samband med dess införande?? Vilken instÀllning har byrÄerna till revisionsnÀra och fristÄende rÄdgivning samt kombiuppdrag?? Vilka hot mot oberoendet, relaterade till analysmodellen, upplever byrÄerna? Slutsats: De globala byrÄerna anser att en gemensam tolkning av begreppet oberoende bör finnas, vilket de regionala inte sÀger nÄgot om.

Globala klimatförÀndringar i fysisk planering - exempel Hattholmen i Karlskrona

De globala klimatförÀndringarna som sker i dag mÄste tas hÀnsyn till inom alla aspekter av vÄrt samhÀlle. Det Àr fÄ som inte har hört att medeltemperaturen blir högre, att havsnivÄerna stiger och att stormarna blir vÀrre och orsakar mer skada Àn tidigare. I den fysiska planeringen gÄr det att göra mycket för att guida de globala klimatförÀndringarnas utveckling i rÀtt riktning, en riktning som gör att samhÀllet förÀndras efter de nya förutsÀttningarna och samtidigt stÀvjar den snabba utvecklingen de globala klimatförÀndringarna har i dag. Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka vad som kan göras inom den fysiska planeringen för att Ästadkomma just detta. Vidare har syftet varit att göra ett idéförslag pÄ Hattholmen i Karlskrona som samlar konkreta lösningar för vad som kan göras pÄ lokal nivÄ nÀr det gÀller de globala klimatförÀndringarna. Metoderna i detta arbete Àr kvalitativ innehÄllsanalys och tillÀmpningsstudie som anvÀnds för att besvara frÄgestÀllningarna och pÄ sÀtt belysa arbetes syfte.

Svenska och finska kursplanen : En jÀmförelse av den svenska och finska kursplanen i geografi

Syftet med denna studie Àr att undersöka vilka likheter och skillnader det gÄr att finna i den svenska och finska kursplanen i geografi, detta för att fÄ en indikation pÄ om skillnader i kursplanerna kan vara orsaken till Finlands framgÄng i globala tester medan den svenska skolan gÄr betydligt sÀmre. Samt att se om det finns indikationer pÄ vilka krafter som kan ha pÄverkat kursplanernas utformning.För att kunna finna svaren till syftet sÄ anvÀnds en textanalys av de bÀgge kursplanerna och dessa stÀlls emot varandra för att finna hur de tvÄ kursplanerna skiljer sig frÄn varandra och vilka likheter de har. Denna studie visar pÄ att de tvÄ kursplanerna har vÀldigt stora likheter och knappt nÄgra skillnader utöver ordval. Studien visar ocksÄ pÄ att det inte tycks vara de globala testerna sÄ som PISA som har inverkan pÄ kursplanerna i geografi utan att de mÄste pÄverkas av andra krafter..

<- FöregÄende sida 2 NÀsta sida ->