Fiskresurserna har varit och är en viktig del i utvecklingen av Senegal. Men nu är situationen på väg att förändras och bestånden av fisk håller successivt på att utarmas. Inhemska och utländska fiskare rivaliserar om resurserna. Fiskarna bryter mot de gällande reglerna samtidigt som kontrollen av nyttjandet är bristfällig. Detta leder i sin tur till att regleringen av resursutnyttjandet blir problematisk.

Världen står idag inför många miljömässiga utmaningar och kapitalbehovet för attmildra effekterna av klimatförändringarna är stort. För att möta det stora kapitalbehovetmåste de globala finansmarknaderna involveras. Gröna obligationer är ett nyttfinansiellt instrument vars likvid är ämnad att gå till finansieringen av projekt sombidrar till en minskad klimatpåverkan. Finansieringsformen har växt i popularitet blandsvenska organisationer sedan introduktionen på den svenska marknaden trots att dessaffärsnytta för den utförande enheten inte är övertygande. Syftet med uppsatsen ärdärför att undersöka drivkrafterna bakom emitteringen av gröna obligationer samt omdessa drivkrafter är tillräckligt starka för att öka investeringarna i klimatrelateradeprojekt och på så sätt bidra till en hållbar utveckling.Baserat på uppsatsens syfte användes en kvalitativ metod vid genomfördet av denempiriska datainsamlingen utifrån emittenternas perspektiv.

I vår uppsats Varför inte en vägledare? har vi behandlat en studie- och yrkesvägledares kunskaper och hur de kan användas i verksamheter utanför utbildningsväsendet. Utifrån det livslånga lärandet och vikten av att hänga med den globala marknadsförändringen måste både individer och organisationer oavbrutet tänka på att utvecklas. I dagens kunskapssamhälle räcker det inte att utbilda sig en gång utan individerna måste ständigt tänka på att vara anställningsbara. Syftet med vårt examensarbetet är att undersöka hur medverkande organisationer utanför utbildningsväsendet får fram och tar till vara på personalens kompetens inom verksamheten.

Vår samtid kan i många avseenden karaktäriseras som en global tidsålder vilket vi kan se spår av på flera håll, inte minst inom det högre utbildningssystemet. Flyttar vi fokus från det globala till det nationella kan vi se att svensk högre utbildning under de senaste 20 åren haft klara internationella tendenser, något som bland annat tagit sig uttryck i en expansion av det engelskspråkiga utbildningsutbudet liksom utbildningar med engelskspråkiga benämningar. Denna expansion har skett både i absoluta tal och relativt det övriga utbildningsutbudet, vilket indikerar att det internationella under denna period har fått ökad betydelse. Samtidigt uppstår skillnader i systemet mellan dem som investerar stort i det internationella och dem som inte gör det. Dessa skillnader märks på lärosätesnivå och även på ämnesnivå.

In recent years more countries have started to blur out their national boundaries to create andrely on international collaborations. China is one of the fastest growing markets in the worldand play an important role on export and import of commodities across the globe. ManySwedish companies have more business collaborations with China than ever. Differencesbetween the cultures can lead to many difficulties for both the employees and the employer.There is both a challenge and a necessityto find ways to communicate, and to get moreknowledge in how to follow and lead people from different background and perspectives. Theaim of this study is to investigate how leaders through their leadership deal with contextualdifferences between China and Sweden and which effect these differences can have.

Byggsektorn står för en stor del av de emissioner som påverkar klimatet negativt. Byggmaterial baserade på trä påverkar den globala miljön mindre negativt jämfört med alternativa byggmaterial som betong. Trähusindustrin kan därför anses ta ett miljömässigt ansvar eftersom deras produkter har en lägre klimatpåverkan, vilket bidrar till att minska byggsektorns totala miljöpåverkan. Informationen om träbyggandets klimatfördelar behöver också kommuniceras för att skapa möjligheter för kunden att göra miljömedvetna val vid köp av hus. Idag tenderar trähusindustrin att marknadsföra kostnadseffektiva fördelar i större utsträckning än miljömässiga sådana.

Internpriserna sätts utifrån organisatoriska mål, däribland vinstmaximerande mål, vilket innebär för den multinationella företagsgruppen att den globala vinsten ska bli så stort som möjligt. Följaktligen leder detta incitament till att intäkterna fördelas inom koncer-nen, dels för ett vinstutjämnande syfte och dels i beskattningssyfte, som kan åstadkom-mas genom prissättning på transaktioner mellan företagen i gruppen. Vinstutjämnande syfte kan innebära att moderbolaget skjuter in kapital i ett dotterbolag som presenterar ett underskott genom en högre internprissättning av produkttransaktioner mellan de båda. Dessutom kan det genom en högre prissättning av interna transaktioner ske en dold vinstöverföring genom att företagen överför vinster från företag i ett land med hög skat-tebas till ett land med låg skattebas och på så vis undkommer en högre beskattning. Det ligger således i skattemyndigheternas intresse att interna priser är korrekta och inte manipuleras.

Världen står idag inför många miljömässiga utmaningar och kapitalbehovet för attmildra effekterna av klimatförändringarna är stort. För att möta det stora kapitalbehovetmåste de globala finansmarknaderna involveras. Gröna obligationer är ett nyttfinansiellt instrument vars likvid är ämnad att gå till finansieringen av projekt sombidrar till en minskad klimatpåverkan. Finansieringsformen har växt i popularitet blandsvenska organisationer sedan introduktionen på den svenska marknaden trots att dessaffärsnytta för den utförande enheten inte är övertygande. Syftet med uppsatsen ärdärför att undersöka drivkrafterna bakom emitteringen av gröna obligationer samt omdessa drivkrafter är tillräckligt starka för att öka investeringarna i klimatrelateradeprojekt och på så sätt bidra till en hållbar utveckling.Baserat på uppsatsens syfte användes en kvalitativ metod vid genomfördet av denempiriska datainsamlingen utifrån emittenternas perspektiv.

Begreppet hållbar utveckling har växt fram kring orsaker och lösningar för globala försörjnings- och deponeringskriser. Begreppet är mycket brett och diskuteras runt om i världen. Diskussionen om hur samhället ska uppnå en hållbar utveckling har påverkat fysisk planering och trafikplanering. Grunden till en hållbar utveckling ligger i en samordnad och miljöanpassad bebyggele- och trafikplanering. Det är bland annat viktigt att det finns förutsättningar för en effektiv och miljöanpassad kollektivtrafik och ett effektivt gång- och cykeltrafiknät.

Studie av koldioxidgradienter i havets ytskiktSofia SöderholmDenna studie bygger på ett nyligen utvecklat instrument som har mätt koldioxidkoncentrationer på tre olika djup i vattnet samt en nivå i luften. Då detta instrument var oprövat i vatten har en utvärdering av mätmetodens lämplighet för vattenmätningar utförts. Syftet med mätningarna var att undersöka ytvattnets vertikala koldioxidgradient för att med hjälp av denna kunna beskriva flödet av koldioxid mellan hav och atmosfär bättre. Detta flöde är en viktig del av den globala kolcykeln och en djupare förståelse för koldioxidflödets beteende kan i framtiden bidra till mer noggranna klimatprognoser. Hur de beräknade flödena från profilinstrumentet påverkas av temperaturgradienterna i vattnets ytskikt har även det studerats.

Syftet med studien har varit att undersöka hur olika aktörsgrupper i Sverige upplever och tolkar miljöbalkens första fyra kapitel i förhållande till landbaserad vindkraft i Sverige. Frågeställningarna behandlar huruvida olika handlingssätt hos dessa olika aktörsgrupper, gällande miljöbalkens första fyra kapitel kopplat till vindkraft, påverkar miljön lokalt och globalt. Dessutom undersöks kopplingen till hållbar utveckling som den presenteras i miljöbalkens 1 kapitel 1§. Studien baseras på en textanalys av de kapitel i miljöbalkens förarbeten som behandlar miljöbalkens kapitel 1-4. Dessutom baseras resultaten på fem kvalitativa intervjuer samt två telefonintervjuer med olika aktörsgrupper på tre nivåer bestående av miljödepartement, länsstyrelser och verksamhetsutövare.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur svenska små- och medelstora företag anpassar sig till de marknadsförhållanden som råder inom Afrikas Bottom-of-the- Pyramid. Studien har följt en kvalitativ forskningsmetod samt tillämpat fallstudie som forskningsstrategi. Detta för att erhålla en djup insyn i företagens agerande och hur de anpassat sig för att vara förmögna att företaga på en marknad vars förutsättningar inte är i närheten av idylliska.Studiens teoretiska utgångspunkt implicerar huvudsakligen Bottom-of-the-Pyramid konceptet, konkurrensstrategi, kooperativ strategi, nätverk, affa?rsrelationer samt de fyra A:na. Vidare redogörs fyra fallföretags upplevelser från BoP-marknaden i empirin; varför valde de denna marknad, vilka möjligheter ser de den besitter, vilka krav har den ställt på dem och hur har anpassningen till denna marknad gått till.I analysen förenas vår teoretiska referensram med det insamlade empiriska data där de ställs gentemot varandra i en diskussion kring i vilken utsträckning teorin stämmer överrens med empirin.

SammanfattningSyftet med den här uppsatsen är att genom en tudelad studie undersöka hur det globala fenomenet Anonymous framställs och gestaltas i svensk nyhetsmedia, jämfört med hur deras aktiva deltagare framställer rörelsen. Utifrån detta syfte konstruerades tre frågeställningar; Hur framställs Anonymous i svensk nyhetsmedia? Hur framställs Anonymous av sina aktiva deltagare? På vilka sätt överensstämmer respektive skiljer sig dessa framställningar åt?Material Då uppsatsen innehåller en tudelad studie består analysmaterialet av två olika material. Det ena materialet består av 28 tidningsartiklar från de fyra största svenska dagstidningarna. Det andra materialet består av tre intervjuer med tre olika personer som identifierar sig som aktiva inom Anonymous.Teori & metod Jag har använt kvalitativ innehållsanalys för att bearbeta de två materialen.

Förr i tiden fanns det marknadsplatser där människor utbytte varor så som mat och kläder - dagens marknadsplatser kallas idag mässor och fyller en viktig funktion i att utveckla det globala samhället. Mässor är idag en viktig del i företags- och konsumenters utveckling. Det är viktigt att företag vet hur de på bästa sätt ska agera före, under och efter mässan för att lyckas så bra som möjligt. Vi har använt oss utav en teoretisk modell vid namn Trade Fair Intelligence, för att få med alla delar som berör ett mässdeltagande.Uppsatsens undersökning bygger på att vi har utfört en dold observation på en verklig blomster- och inredningsmässa, för att se hur kunder och personal beter sig under en mässa. Vilka problem som kan uppstå och vilka metoder som är bäst för att lösa dem.

Syftet med studien är att studera hur ett kvalitativt turistiskt boende kan utformas utifrån ett upplevelseperspektiv. För att besvara studiens frågeställningar valde jag att utföra en kvalitativ undersökning i form av fem djupintervjuer. Tre av intervjuobjekten representerar turism och besöksnäringen i Sverige på tre olika nivåer - nationell, regional samt lokal. Detta för att få en bild av Sverige som destination samt en inblick i vad som händer på marknaden. De två övriga representerar hotellnäringen inom Swedish Lapland.