Begreppet managementkonsult har visat sig vara diffust och vad professionen innebär ärsvårt att definiera. Det faktum att managementkonsulter i princip säljer ett löfte om vadde ska leverera gör att förmågan att inge förtroende är en viktig egenskap hos en konsult.I denna studie undersöker vi hur den svenska managementkonsultbranschen ser ut ochvilken betydelse förmågan att skapa förtroende har. Genom en fallstudie på företagetReforce har vi kunnat analysera vilken position ett litet managementkonsultföretag, utanett känt och väletablerat varumärke, kan ha på marknaden samt vilka aspekter sompåverkar deras förmåga att inge förtroende.I kartläggningen av den svenska managementkonsultmarknaden framkommer att deföretag som agerar på marknaden idag kan delas in i tre huvudsakliga kategorier;amerikanska, semiamerikanska och svenska företag. Det har visat sig att de olikakategorierna skiljer sig åt bland annat i avseende på vilka primära tjänster de erbjuder ochpå vilket sätt de arbetar. Managementkonsultbranschen är kunskapsintensiv och någotsom därför har uppmärksammats i denna studie är att företagen inte endast konkurrerarom kunder utan också om bra personal.

Ett par år in på 2000-talet präglas företagen av större marknader, globalisering och ökat fokus på IT. Mycket pengar går åt till resor världen över när man öppnar kontor, besöker fabriker eller utökar sina marknader. Man arbetar i globala team och utnyttjar kunskaper och erfarenheter som andra kulturer har. När lågkonjunkturen kommer får man tänka om, och man drar ner på både personal och resor. Hur fungerar det när man måste fortsätta sitt arbete men inte får resa som man gjort förut? Går det att fortsätta i vanlig ordning? Vad händer när man nu inte kan träffa sina kollegor, mötas och interagera som man brukade göra?Enligt Nationalencyklopedin har vi en inre drivkraft att kommunicera, att göra oss förstådda och att interagera med andra människor.

SammanfattningProblemdiskussion: Inom området ledarskap så domineras de högre positionerna av männen, och har så alltid gjort. Kvinnorna som vill avancera stöter på fler svårigheter än män, och detta fenomen har sedan 1986 benämnts The Glass Ceiling ? då begreppet först dök upp i Wall Street Journal. Kvinnor verkar alltså slå emot ett glastak på sin väg mot toppen, som hindrar dem från avancemang. För att överbygga hindren har en del olika lösningar föreslagits i befintlig forskning, och vi har valt att fördjupa oss i ämnet externt mentorskap.

Svensk skivindustri har från år 2000 till 2006 förlorat cirka 50 procent av sin totala omsättning i försäljning av fonogram. Flertalet förklaringar till denna nedgång finns att tillgå men ingen har hitintills lagt fram något konkret förslag på hur man ska kunna vända denna negativa utveckling. Denna kandidatuppsats har som forskningsfråga valt att undersöka vad för slags alternativa förslag till förändring det finns som svenska skivbolag skulle kunna ta till sig och på så sätt vända den negativa utvecklingen som skett de senaste sex åren.För att ge läsaren en så bra helhetsbild av problemet som möjligt har vi valt att se den svenska skivbranschen som ett gemensamt företag. Genom analysverktyg så som SWOT samt BCG Matrisen analyseras exempelvis skivbranschens styrkor, svagheter möjligheter och hot.Bland styrkorna finner vi bland andra starka lobbyorganisationer så som IFPI samt Antipiratbyrån. Förutom rådande svensk lagstiftning arbetar dessa lobbyorganisationer med att skydda den svenska upphovsrättslagen samt att arbeta mot den globala piratkopieringen, som även drabbar skivbranschen i Sverige.Bland svagheterna hos den svenska skivbranschen finner vi till exempel kopieringsskydd som orsakat mer skada än nytta för skivbolagen samt en återkommande trend bland brott mot upphovsrättslagen.

Outsourcing av IT är något som kom igång i slutet på 90-talet och är idag ett utbrett fenomen. Tillverkningsindustrins outsourcing till låglöneländer har pågått länge, men utvecklingen inom teknologi och global kommunikation innebär även att många tjänster numera kan transporteras stora sträckor med liten, eller ingen, försämring av kvalitet, något som gjort att outsourcingen av IT kunnat växa sig stor. Utvecklingen har också inneburit att distinktionen mellan kvalificerade- och okvalificerade jobb inte längre avgör om de ska outsourcas till låglöneländer eller inte. Tjänstejobb kan alltså precis som jobb inom tillverkning numera utsättas för konkurrens från låglöneländer och flytta. Företag som outsourcar IT till låglöneländer kan öka fokus på kärnverksamheten och får tillgång till både en bred kompetenspool och specialister, ofta till låga och flexibla lönekostnader.

Ingen visste riktigt vilka konsekvenserna skulle bli för aktörerna på fastighetsmarknaden i samband med finans och fastighetskrisen 2008. Kriser av detta slag sker alltför sällan för att man med säkerhet ska kunna förutspå utgången men tillräckligt ofta för att aktörerna tvingas att strategiskt skydda sig.Denna uppsats tittar närmare på hur aktörerna strategiskt använder sig av olika kända skyddsåtgärder i syfte att klara konjunkturnedgångar såväl som att få ut maximal avkastning vid konjunkturuppgångar. Berörda aktörer återfinns inom segmenteninstitutioner, börsnoterade, fonder, utländska samt opportunistiska.Den svenska fastighetsmarknaden har på kort tid upplevt stora förändringar. Utvecklingen lär även fortsätta i högt tempo framöver. Detta medför ett allt större krav på en tydlig strategi som inte bara tar hänsyn till idag, utan som även klarar av att möta morgondagen.Av empirin framgår det att aktörerna på den svenska fastighetsmarknaden har olika strategier.

Kunder i dagens konkurrenstäta samhälle kräver mer eller mindre att företag tar ett ansvar gentemot samhället. Ansvarstagande av denna typ kallas, internationellt, för Corporate Social Responsibility (CSR). En entydig definition saknas, men övergripande talas det om att företag tar ekonomiskt, socialt, etiskt och miljömässigt ansvar. Genom att arbeta med denna typ av verksamhet visar företag att de verkar för kundernas intresse. Debatter pågår dock om företag gör detta för att stå sig i konkurrensen eller för att de verkligen eftersträvar ett hållbart samhälle.

Ingen visste riktigt vilka konsekvenserna skulle bli för aktörerna på fastighetsmarknaden i samband med finans och fastighetskrisen 2008. Kriser av detta slag sker alltför sällan för att man med säkerhet ska kunna förutspå utgången men tillräckligt ofta för att aktörerna tvingas att strategiskt skydda sig.Denna uppsats tittar närmare på hur aktörerna strategiskt använder sig av olika kända skyddsåtgärder i syfte att klara konjunkturnedgångar såväl som att få ut maximal avkastning vid konjunkturuppgångar. Berörda aktörer återfinns inom segmenteninstitutioner, börsnoterade, fonder, utländska samt opportunistiska.Den svenska fastighetsmarknaden har på kort tid upplevt stora förändringar. Utvecklingen lär även fortsätta i högt tempo framöver. Detta medför ett allt större krav på en tydlig strategi som inte bara tar hänsyn till idag, utan som även klarar av att möta morgondagen.Av empirin framgår det att aktörerna på den svenska fastighetsmarknaden har olika strategier.

Lagstadgad revision har varit ett förekommande element för svenska aktiebolag sedan slutet av 1980-talet. Att revision skulle utgöra ett tvång för dessa bolag blev verklighet i syfte att underminera den ekonomiska brottsligheten. Vad som skedde under 2000-talets början var dock en helvändning. Med bakgrund till att Sverige måste anpassa sig efter den gemensamma lagstiftningen inom EU och den ökande globala konkurrensen tillsatte den svenska regeringen Utredningen om revisorer och revision vilken bland annat skulle fastställa hur revisionsplikten skulle avskaffas i mindre aktiebolag. Vad ett slopande av revisionsplikten i de mindre aktiebolagen skulle kunna få för konsekvenser har emellertid studerats och debatterats i stor utsträckning.

Hur påverkas stadslandskapet av kommersiella drivkrafteroch aktörer? På vilket sätt påverkar invånarnastaden genom sina konsumtionsmönster? Och hurpåverkas det mänskliga vardagslivet i staden i sin turav de kommersiella fysiska miljöerna? Är plats ochkonsumtionsvanor de starkaste identitetsmarkörerna förmänniskor idag och på vilket sätt manifesteras och upprätthålls detta i stadsmiljön? Vilken typ av stadslandskap kan komma att behövas, eller bildas, i en framtid som kräver en mer resurssnål konsumtion?Det här arbetet diskuterar konsumtionssamhället, tronpå ekonomisk utveckling och ständigt högre materielltvälstånd som en väg till lycka, samt vad detta betyderför stadens miljöer och de som lever i dem. Diskussionenkretsar både kring vad kommersiella krafter fårför konsekvenser för stadens fysiska miljö liksom hurkonsumtionssamhället påverkar vår tids uppfattningom vad som är stad. Olika tendenser och fenomen i detnutida stadslandskapet som kan kopplas till konsumtionssamhället tas upp, exempelvis sprawl, anonymitet,icke-platser, globala intressen som ställs mot lokala,tendensen att automatiskt förknippa stadsliv medshoppingliv, liksom de privata aktörernas ökade inflytandeöver stadsutvecklingen.Olika typer av kommersiella miljöer i staden behandlas,från gågatan till gallerian, från det lokala centrumet till det externa. I arbetet reflekteras kring vikten av att försöka frigöra sig från invanda föreställningar om hur olika stadsmiljöer bör se ut och fungera för att på så sätt hitta bättre lösningar eller starta en diskussion, till exempel om det ofta bortglömda ytterstadslandskapet på gränsen mellan stad och land.En specifik kommersiellt präglad stadsmiljö studerasnärmare.

Titel: Visuell butikskommunikation - en studie om Lindex arbetsprocess: från huvudkontor genom butik till kund Utgivningsår: 2013 Författare: Hannah Franzén, Lisa Gustavsson Handledare: Susanne Edström Examinator: Martin Behre Företagen på dagens globala marknad måste hela tiden utveckla nya metoder för att kunna konkurrera i kampen om kunderna. Att arbeta med den visuella butikskommunikationen kan vara ett sätt att vinna fördelar på i dagens handel. Då kunderna har så många försäljningskanaler att välja bland för att få sina behov och önskemål tillfredsställda, måste en butik stå ut ur mängden samt vara tydlig i sin kommunikation. Författarna till den här uppsatsen ser en utveckling av denna typ av kommunikation som kommer vara ännu viktigare i framtiden och har därför valt att behandla på detta område. Syftet med denna uppsats är att ta reda på hur vårt fallföretag Lindex arbetar med sin visuella butikskommunikation, från huvudkontor genom butik till kund.

Förtroende är ett mångfacetterat begrepp och har många referensramar. Det går att skilja påförtroende till text, transaktion och förtroende ur ett socialt perspektiv, som kommunikationoch ömsesidig interaktion. Revision är inte bara en granskningsprocess, utan en mänskligaktivitet som ska bygga på samspel med användare av redovisnings information, därmed blirrevisionen en etisk handling som måste bygga på förtroende. För att erhålla förtroende måsterevisorn bemöta de förväntningar som finns på dem idag. Näringslivets utveckling samtförändringar i omvärlden har skapat behov av utveckling och förändring i revisorns funktion,vilket har bidragit till förväntningar från nya intressegrupper och samhället i stort.

Syfte Det övergripande syftet med studien är att utveckla och förbättra den kontext skolpersonal befinner sig i och som den nyanlända sjuåringen kommer till, för att uppnå en likvärdig skola för alla. Samarbete i skolan och med föräldrarna belyses och diskuteras. Studien tar också upp frågan om skolpersonalens synsätt på modersmålets betydelse för elevens språkutveckling och hur detta kan skapa möjligheter eller hinder i läs- och skrivutvecklingen. Följande forskningsfrågor besvaras: Vilka uppfattningar har olika yrkesgrupper om hur nyanlända sjuåringar kan arbeta i skolan och med familjen när det gäller att hjälpa en nyanländ elev som inte kan läsa och skriva? Vilken syn har olika yrkesgrupper i skolan på användandet av modersmålet i läs- och skrivutvecklingen? Vilka hinder och dilemman kan försvåra arbetet med nyanlända sjuåringars läs- och skrivutveckling? Metod och teoriram Studien görs med en fenomenologisk ansats och för att söka svar på forskningsfrågorna har två fokusgrupper med olika professioner i skolan använts.

Syfte: Ingen kan hävda att de har missat den pågående klimatdebatten med ett fokus på den globala uppvärmningen. En ökad medvetenhet om miljömässig hållbarhet har bidragit till en integration av etisk beslutsfattning in i organisationer. Studiens syfte är att undersöka hypotesen att CSR leder till ett ökat fastighetsvärde. Vi ämnar även få en ökad förståelse för hur motivation påverkar etisk beslutsfattning och CSR.Metod: Studien har genomförts med en kvalitativ ansats inom ramen för en fallstudie. Empiriskt material har samlats in genom semi-strukturerade intervjuer med beslutsfattare inom den svenska fastighetsbranschen.

Våra samhälleliga problem ser idag annorlunda ut än vad de gjorde vid förra sekelskiftet, men det räcker också att gå tillbaka femtio år i tiden, när Södra Guldheden bebyggdes. Ett stort problem som vi allt oftare blir uppmärksammade om, är att vår miljö inte längre klarar den belastning som dagens bilanvändande medför. Genom de långa avstånd våra utspridda städer ger upphov till, förvärras det globala problemet. Vi behöver därför förtäta våra städer inåt och nyttja lämplig mark för detta, det har vi mycket att vinna på även ur andra avseenden. För att undvika att vi genom förtätning bygger bort stora kvaliteter i våra befintliga kulturmiljöer, behöver vi se området utifrån en helhet.