Sök:

Sökresultat:

827 Uppsatser om Globala idéer - Sida 50 av 56

Utredning och effektivisering av Kils Energis fjÀrrvÀrmenÀt : Lokalisering av undercentral med lÀgst differenstryck

Kils Energi Àr ett litet fjÀrrvÀrmenÀt med 620 abonnenter, de flesta villor. Med en lÄg linjetÀthet Àr det viktigt att ha sÄ lÄga kostnader som möjligt, och dÀrmed ett effektivt system dÀr sÄ mycket som möjligt av vÀrmen anvÀnds. För att i framtiden kunna besluta om förbÀttringar i systemet behövs en utredning av systemet för djupare förstÄelse av hur nÀtet fungerar idag. För att lÀra kÀnna systemet utreddes i detta examensarbete var den abonnent som hade det lÀgsta differenstrycket, var de största tryckfallen fram till denna abonnent skedde, hur detta differenstryck skulle kunna förbÀttras och om det Àr ekonomiskt försvarsbart. Samt vilken framledningstemperatur som idag har den lÀgsta driftskostnaden, vad som skulle hÀnda med trycket om den framledningstemperaturen skulle hÄllas vid -20? Celsius och vilket flöde som Àr det högsta möjliga innan maxtrycket pÄ 16 bar nÄs.

Meticillinresistenta stafylokocker aureus i det dagliga livet

Meticillinresistenta Stafylokocker aureus Àr Stafylokocker aureus som Àr resistenta mot flera antibiotika. Meticillinresistenta Stafylokocker aureus samt infektioner associerade till det Àr ett vÀlkÀnt internationellt problem och delas in i vÄrdförvÀrvad och samhÀllsförvÀrvad. VÄrdförvÀrvade Meticillinresistenta Stafylokocker aureus Àr de som sprids pÄ sjukhus, medan den sistnÀmnda sprids ute i samhÀllet. Individer kan bli koloniserade med Meticillinresistenta Stafylokocker aureus utan att ha symtom och det kan spridas genom luftburen, direkt och indirekt smitta. Den dominerande spridningen sker mellan hÀlso- och sjukvÄrdspersonalens hÀnder till patienten.

SkidanlÀggningsprojektet Tre Toppar : ett glesbygdsdilemma mellan naturturism, natur-skydd och regional utveckling

Naturturismen har kommit att bli en av de viktigaste och största nÀringarna i den svenska fjÀllvÀrlden, och för mÄnga fast boende i fjÀllen och i fjÀllnÀra trakter en förutsÀttning för att fortsÀtta bo och verka i bygden. Den volymmÀssigt största turistformen Àr den alpina skidÄk-ningen dÀr det rÄder hÄrd konkurrens mellan de alpina turistdestinationerna om de besökande turisterna och deras pengar, och dÀr det finns en stor press att möta konkurrensen med ett ökat utbud och ökat mervÀrde pÄ destinationerna. Detta var bakgrunden till Idre FjÀlls storskaliga skidanlÀggningsprojekt Tre Toppar. Projektet förutsatte dock ingrepp i ett Natura 2000-klassat naturreservat för att förverkligas. Efter flera Ärs planeringsarbete, parallellt med en intensiv lokal debatt för eller emot projektet, avslog regeringen den 8 mars 2007 Idre FjÀlls ansökan om tillstÄnd för ingrepp i Natura 2000-omrÄdet.Föreliggande uppsats visar med fallbeskrivningen Tre Toppar att problematiken att förena naturvÄrd, turism och kravet pÄ ekonomisk utveckling med varandra till stor del handlar om olikartade förhÄllningssÀtt till landskapet och naturen - om fjÀllandskapet Àr till för att nyttjas eller bevaras.

Är WTO:s sanktionssystem effektivt med hĂ€nsyn till handelskonflikterna mellan EU och USA?

Dagens internationella handelspolitik har kommit att prÀglas starkt av idén om global frihandel och protektionistiskt tÀnkande har dÀrmed övergivits. Möjligheten att stÀlla upp regler för internationell handel beror till stor pÄ de grundlÀggande regler som folkrÀtten stÀller upp, sÄsom staters suverÀnitet och principen om statsansvar. WTO:s regelsystem har kommit att bli ett vÀrldsomfattande regelverk för internationell handel och detta regelverks sanktionssystem bygger pÄ att stater gemensamt agerar, genom sÄ kallade retaliationsÄtgÀrder, för att avkrÀva stater som begÄr avtalsbrott dess statsansvar. Det finns en möjlighet för stater att erbjuda varandra kompensation. Denna möjlighet Àr emellertid endast tillfÀllig och helt och hÄllet frivillig.

Det förÀndrade politiska engagemanget : en studie av ungdomars attityder till ett mer individualiserat och livsstilsanpassat sÀtt att politiskt pÄverka i samhÀllet

Det politiska engagemanget i det civila samhÀllet har under de senaste Ärtiondena genomgÄtt en förÀndringsprocess i sitt uttryckssÀtt. FrÀmst genom ett minskat intresse för det klassiska partipolitiska engagemanget, som istÀllet har utvecklats mot ett individuellt och livsstilsanpassat sÀtt att pÄverka, förÀndra och agera i det civila samhÀllet. Detta Àr en utveckling som tydligt kan illustreras av ungdomar och deras dominerande och vÀxande engagemang i en ny typ av sociala rörelser i det civila samhÀllet. Dessa sociala rörelser innehar en global karaktÀr och dess arbete prÀglas av olika typer av aktionsformer för att fÄ fram just sitt budskap till de parlamentariska politikerna gÀllande krav pÄ snabb politisk handling inom just deras intresseomrÄde.Det som fÄngade mitt intresse var att försöka fÄ en bild av ungdomarnas attityder och Äsikter kring denna politiska förÀndringsprocess. Syftet med denna uppsats Àr sÄledes att undersöka ungdomars attityder och Äsikter gÀllande detta individualiserade och livsstilsanpassade sÀtt att pÄverka i samhÀllet och engagera sig ?politiskt? genom sÄ kallade nya sociala rörelser.UtgÄngspunkten för studien Àr en deduktiv ansats i form av att studiens framstÀllda empiriska material prövas mot en allmÀnteoretisk bakgrund bestÄende av de betydelsefulla teoretiska idéerna inom det berörda fÀltet med fokus pÄ samhÀllsteoretikerna Anthony Giddens, Ulrich Becks, Alberto Melucci och HÄkan Thörn.Det empiriska materialet i studien bygger pÄ en genomförd kvantitativ enkÀtundersökning av gymnasieungdomar, för att genom detta resultat kunna utröna ungdomars attityder och Äsikter gÀllande det individualiserade och livsstilsanpassade sÀttet att pÄverka i samhÀllet och engagera sig politiskt genom sÄ kallade nya sociala rörelser.Generellt pekar studiens resultat pÄ att ungdomarnas attityd till stora delar kan anses vara förenlig med ett individualiserat och livsstilsanpassat sÀtt att pÄverka politiskt i samhÀllet, genom att ungdomarna anser att individens vardagliga handlingar, att inneha en Äsikt och visa handlingskraft, Àr politiskt viktigt för individen sjÀlv.

Att vara eller icke vara (miljöcertifierad) - det Àr frÄgan? : En studie om vilka faktorer som pÄverkar gravida kvinnor vid val av miljöcertifierade eller icke miljöcertifierade livsmedelsvaror.

Idag Àr mÀnniskans pÄverkan pÄ klimatet och den globala uppvÀrmningen ett stÀndigt Äterkommande Àmne i samhÀllsdebatten. Det finns en mÀngd miljöcertifieringar som ska tydliggöra för konsumenten att varan Àr framstÀlld pÄ ett sÀtt som Àr hÄllbart ur miljösynpunkt och kan exempelvis röra djurhÄllning, arbetsvillkor eller andra faktorer som pÄverkar ett hÄllbart samhÀlle. Dessa certifieringar finns för att konsumenten ska fÄ bÀttre kÀnnedom om matens ursprung och produktion och pÄ sÄ sÀtt kunna fatta mer medvetna val av livsmedel. VÄr studie syftade till att undersöka hur konsumenter, i detta fall gravida kvinnor som vÀntar sitt första barn, resonerar nÀr de stÄr inför att vÀlja en miljöcertifierad eller en icke-miljöcertifierad livsmedelsvara. Vi har Àven undersökt huruvida faktorerna kunskap, pris och tillgÀnglighet pÄverkar valet av vara. UtifrÄn vÄr undersökning har vi kunnat konstatera att det rÄder ett gap mellan respondenternas intention till beteende och hur deras beteende ter sig i verkligheten.

Investeringsbeslut för kraftvÀrmeproduktion i skogsindustrin

MÀnskligheten stÄr inför mÄnga utmaningar. PÄtaglig Àr den förÀndring av klimatet som sker till följd av mÀnsklig aktivitet. En förÀndring av den globala energiförsörjningen Àr ett mÄste för att undvika ytterligare klimatförÀndringar. Fortsatta ÄtgÀrder bör vidtas för att minska anvÀndandet av fossila brÀnslen som kol, olja, och naturgas och istÀllet öka anvÀndningen av lÄngsiktigt uthÄlliga och miljövÀnliga energikÀllor.Skogsindustrin har alltid varit en stor anvÀndare av elkraft. Till följd av 1990-talets reformer, skÀrpta miljökrav och införandet av elcertifikatsystemet tillsammans med stigande elpriser har möjligheter skapats för skogsindustrin att genomföra investeringar i kraftvÀrmeproduktion.Denna studie syftar till att kartlÀgga den framtida utvecklingen av kraftvÀrme i skogsindustrin (massa- och pappersindustrin), dÀr elcertifikatsystemets pÄverkan Àr i fokus.

Svampstrimlare

Sedan millenniumskiftet förÀndrades modevÀrlden radikalt av fler sÀsonger, ökad mÄngfald av trender samtidigt som trendernas livslÀngds blev allt kortare. Hos inköparna pÄ de stora klÀdbolagen stÀlls det idag ett allt större krav att veta vad som kommer att sÀlja i framtiden. Idag mÄste besluten tas snabbt sÄ att klÀderna hinner producera och levereras i tid innan modet hinner Àndra sig. Som ett hjÀlpmedel för inköpare och designers om i vilken riktning modet kommer att gÄ finns trender som fungerar som ett avgrÀnsat modeuttryck för att förmedla och tolka en viss stil och dÀrmed ge en tydlig bild om vad som bör produceras och efterfrÄgas. Men eftersom internet har medfört en ökad acceleration av trender kan det upplevas svÄrt att veta vad som kommer sÀlja i framtiden och det Àr hÀr ser vi trendbyrÄernas roll.

Cykeln som en del av hÄllbar stadsutveckling : varför & hur?

De ökade globala utslÀppen av koldioxid och andra vÀxthusgaser har sedan industrialiseringens födelse bidragit till att förÀndra planetens klimat. Dessa klimatförÀndringar resulterar bland annat i torka, ökenspridning, havsnivÄhöjning och förÀndringar i ekosystem vilket fÄr allvarliga konsekvenser för mÄnga mÀnniskor. Förenta nationerna har insett allvaret i denna situationen och enats kring behovet av en hÄllbar utveckling, vilket enligt Brundtlandrapporten frÄn 1987 innebÀr att dagens utveckling inte ska riskera framtida generationers möjlighet att tillgodose sina behov. I svensk politik ligger fokus för arbetet med hÄllbar utveckling bland annat pÄ stÀders utveckling, dÀrmed tillsattes Delegationen för hÄllbar stadsutveckling. Under fyra Ärs tid var delegationens uppdrag att stimulera arbetet för lÄngsiktigt hÄllbara stadsmiljöer med minimerad klimatpÄverkan som erbjuder hög livskvalitet. Av deras arbete kan man se att glesa strukturer Àr ett hinder för hÄllbar stadsutveckling. Idag Àr mÄnga stÀder glest bebyggda pÄ grund av den urbana expansion som gick hand i hand med massbilismens intÄg i mitten av förra seklet. Detta har cementerat ett transportbehov i stÀderna som gör mÄnga beroende av bilen för att ta sig mellan hem, arbete och service.

Spruttransporten

PÄ senare Är har en ökad förstÄelse för klimatförÀndringar och det industriella samhÀlletspÄverkan pÄ miljön lett till en ökad efterfrÄgan och behov av miljövÀnlig teknologi. Om detpostmoderna samhÀllet skall kunna fortsÀtta utvecklas mÄste det anpassas efter naturensförutsÀttningar och aktivt motverka de utslÀpp som idag bidrar till att höja medeltemperaturen pÄjorden.I svallvÄgorna frÄn detta hot ser vi just nu en vÀxande marknad för miljöteknik, bÄde i Sverigeoch utomlands. Sverige har en lÄng tradition av att utveckla hÄllbar teknik och effektivalösningar som gynnar miljön; oavsett om det rör sig om arbetsmiljön i en fabrik, luftkvalitetinomhus, hÄllbar energiproduktion eller minimera giftiga utslÀpp frÄn sopförbrÀnningsstationer.En tydlig majoritet av Sverige miljöteknikföretag Àr smÄ till medelstora (SME) med storpotential att bli vÀxa och bli framgÄngsrika aktörer pÄ den globala marknaden. För att nÄ denglobala marknaden finns ett antar hinder som mÄste övervinnas. Dessa hinder Àr oftakorelaterade med SME-företags begrÀnsningar i kapital och resurser.

Effekter av CSR : En granskning av AstraZenecas samhÀllsstöd

Corporate Social Responsibility, CSR, har under de senaste decennierna kommit att bliett vedertaget begrepp och att engagera sig i CSR har blivit en sjÀlvklarhet för mÄngaföretag. Företag förvÀntas definiera sin roll i samhÀllet och applicera bÄde etiska ochsociala normer inom sitt företagande. LÀkemedel utvecklas och produceras för att förbÀttra hÀlsotillstÄndet i vÀrlden och det finns sÄledes en naturlig koppling mellan lÀkemedelsbranschen och CSR. Denna utredning berör det globala lÀkemedelsföretaget AstraZeneca och deras arbete medCSR. Att det intrÀffar olika typer av förödande katastrofer pÄ jorden Àr ett faktum och vid dessa tillfÀllen donerar AstraZeneca lÀkemedel till behövande.

Balans mellan arbete och familjeliv : Ett vinnande koncept för alla

Under de senaste Ärtionden har en stor förÀndring skett hos familjers olika sÀtt att förhÄlla sig till arbetslivet. Den traditionella arbetsdagen pÄ 8-timmar Àr inte lÀngre normen, och den framvÀxande informations- och kommunikations teknologin gör att en anstÀlld kan fÄ tillgÄng till allt arbete 24/7. En följd av dessa förÀndringar Àr att efterfrÄgan pÄ familjerelaterande- och hushÄllsnÀratjÀnster har ökat bÄde för mÀn och kvinnor. Rapporten har visat forskning och studier som pÄvisar att de negativa effekterna som obalans mellan arbete och familjeliv medför, har bÄde negativa konsekvenser för arbetstagare och arbetsgivare. DÀrför Àr det viktigt att arbetsgivare gör det möjligt att anstÀlldas balans mellan arbete och familjeliv fungerar.

Tiden och Den Goda Viljan : En studie kring effekten av tid och lÄgkonjunktur pÄ tillgÄngsposten goodwill

Goodwill har sedan lÀnge varit ett kontroversiellt Àmne. Genom införandet av det nya internationella regelverket IFRS kom hanteringen av goodwill att förÀndras. IstÀllet för att göra Ärliga nedskrivningar ska nu goodwillposten hos börsnoterade företag pÄ minst Ärlig basis genomgÄ en nedskrivningsprövning, för att se om ett nedskrivningsbehov föreligger. Detta har emellertid mottagit viss kritik, dÄ det anses vara subjektiva bedömningar som ligger till grund. En följd av detta skulle sÄledes kunna vara att företag medvetet undviker nedskrivningar. Kritik riktas Àven mot de höga goodwillposter som svenska företag redovisar.

Klimatanpassning pÄ en strategisk planeringsnivÄ

Framöver kan vi vÀnta oss ett varmare och mer nederbördsrikt klimat i Sverige. Detta beror till stor del pÄ den globala uppvÀrmningen, som huvudsakligen orsakas av den ökade mÀngden vÀxthusgaser i atmosfÀren. Högre temperaturer bidrar bland annat till att havsisarna smÀlter snabbare vilket höjer havsnivÄn. Ett varmare och fuktigare klimat kommer att pÄ olika sÀtt pÄverka mark, byggnader och infrastruktur. En höjd havsnivÄ leder till att kustomrÄden i högre grad drabbas av översvÀmningar och erosion.

AffÀrsnÀtverk och deras betydelse för smÄ tillmedelstora teknikföretag i miljöteknikbranschen

PÄ senare Är har en ökad förstÄelse för klimatförÀndringar och det industriella samhÀlletspÄverkan pÄ miljön lett till en ökad efterfrÄgan och behov av miljövÀnlig teknologi. Om detpostmoderna samhÀllet skall kunna fortsÀtta utvecklas mÄste det anpassas efter naturensförutsÀttningar och aktivt motverka de utslÀpp som idag bidrar till att höja medeltemperaturen pÄjorden.I svallvÄgorna frÄn detta hot ser vi just nu en vÀxande marknad för miljöteknik, bÄde i Sverigeoch utomlands. Sverige har en lÄng tradition av att utveckla hÄllbar teknik och effektivalösningar som gynnar miljön; oavsett om det rör sig om arbetsmiljön i en fabrik, luftkvalitetinomhus, hÄllbar energiproduktion eller minimera giftiga utslÀpp frÄn sopförbrÀnningsstationer.En tydlig majoritet av Sverige miljöteknikföretag Àr smÄ till medelstora (SME) med storpotential att bli vÀxa och bli framgÄngsrika aktörer pÄ den globala marknaden. För att nÄ denglobala marknaden finns ett antar hinder som mÄste övervinnas. Dessa hinder Àr oftakorelaterade med SME-företags begrÀnsningar i kapital och resurser.

<- FöregÄende sida 50 NÀsta sida ->