I denna rapport beskriver jag hur jag tagit mig an ett rumslig informationsproblem som grundar sig i personer med demenssjukdoms mentala fo?rma?ga att orientera sig. Min bakgrund som undersko?terska i kombination med min kunskap i hur rum pa?verkar ma?nniskans beteende go?r att jag reagerat pa? de miljo?er da?r dessa personer vistas. Studien a?r genomfo?rd pa? Marielunds a?ldreboende och seniorboende i Eskilstuna kommun och syftar till att fra?mja de boendes sja?lvsta?ndighet.Resultatet visar arkitekturens komplexitet och observationen av boendet avslo?jar en ma?ngd rumsliga hinder som pa?verkar orienterbarheten negativt fo?r personer med demenssjukdom.

Global Reporting Initiative (GRI) är en oberoende internationell organisation som utfärdar riktlinjer för företag att följa när de upprättar en hållbarhetsredovisning. Den svenska regeringen beslutade att lagstadga hållbarhetsredovisningen för statliga företag. Lagen började gälla den 1 januari 2009. GRI innehåller tre nivåer, A, B och C. Genom att företagen får hållbarhetsredovisningen bestyrkt av en oberoende granskare får de ett plustecken bakom bokstaven.

The purpose of this study was to examine how SOS Children's Villages as an organization in Swaziland is affected by, and takes into account, the cultural, organizational and societal context in which it acts. Material was gathered through a field study during one month in one of the three SOS Children's Villages in Swaziland. The study has a qualitative approach and is based on the result from 12 semi-structured interviews with village mothers and other representatives from the organization. The other representatives were: social worker, program director, child and youth development coordinator, board member and educational manager. Since this study is both characterized by a specific historical, cultural and organizational context, we decided to connect the postcolonial perspective with an organization theory with focus on the concepts of culture, power and a children?s right perspective.

Denna uppsats har sin utga?ngspunkt i Martha C. Nussbaums tes om humanvetenskapens utsatthet i en va?rld da?r beslutsfattare alltmer stra?var efter ekonomisk tillva?xt. Nussbaum menar att de medborgerliga kompetenser som kra?vs i en fungerande demokrati ba?st tra?nas inom ramen fo?r humanvetenskap, men att denna disciplin nedprioriteras till fo?rma?n fo?r a?mnen som pa? ett till synes mer ma?tbart sa?tt fra?mjar den ekonomiska tillva?xten.

Detta examensarbete syftar till att ge en o?vergripande uppfattning om hur man kan arbeta med barn fo?r att introducera flersta?mmighet. Jag har tagit del av relevant litteratur samt utfo?rt intervjuer av tre pedagoger med erfarenheter ba?de inom undervisning i vanlig skolklass samt musikklass och ko?r med antagningsprov.Jag har underso?kt hur man kan ga? tillva?ga i arbetet med flersta?mmighet, vilken betydelse den unisona sa?ngen har fo?r flersta?mmighet, och vad som avgo?r om undervisningen baseras pa? geho?rsinla?rning eller med hja?lp av noter.Av min underso?kning kan jag dra flera slutsatser. Den unisona sa?ngen anses vara en fo?rutsa?ttning fo?r flersta?mmighet, men flersta?mmighet tycks a?ven vara ett sa?tt att fo?rfina den unisona sa?ngen.

Sammanfattning Under tiden som yrkesverksam la?rare kommer man med stor sannolikhet undervisa elevermed autismspektrumsto?rning. Denna studie inriktar pa? just denna funktionsnedsa?ttning och hur la?rare kan arbeta pedagogiskt fo?r att sto?dja dessa elever. Syftet a?r da?rmed att underso?ka la?rarens upplevelser av att undervisa elever med autismspektrumsto?rning.Studien grundar sig pa? tre olika teman som a?r kopplade till studiens fra?gesta?llning.

Bakgrund och problem: Internationella rapporter om människans påverkan på jordens begränsade resurser har avlöst varandra och en växande allmän medvetenhet om företags påverkan har gett upphov till koncept och begrepp som Corporate Social Responsibility. Hållbarhetsredovisningen är idag till största del frivillig, men dess roll kan diskuteras, exempelvis vilken information det är som presenteras av företag och hur omfattande den är. Tidigare forskning visar på delvis motstridiga slutsatser om relevansen hos företags hållbarhetsredovisningar gentemot deras faktiska hållbarhet.Syfte: Att undersöka hur hållbarheten i företags verksamhet presenteras i deras respektive årsredovisningar, med specifik inriktning på miljöperspektivet, och hur denna presentation har förändrats över tiden.Avgränsningar: Uppsatsen har granskat fem svenska företag per bransch i tre branscher, hämtade från Stockholmsbörsens Large cap-lista. Granskningsperioden är begränsad till år 2009-2013. Endast hållbarhetsredovisningens miljöaspekter har beaktats under granskningen.Metod: I studien har en longitudinell innehållsanalys använts för att undersökta miljöinformation i de valda företagens redovisningar.

Underso?kningen a?mnade besvara hur bilder pa? va?lka?nda platser pa?verkas av stereotypisk musik fra?n andra la?nder. Musikhistoria fo?r de utvalda la?nderna och relaterad forskning ansa?gs som relevant bakgrund till arbetet.Stereotypisk musik fo?r fyra la?nder valdes ut och skapade tillsammans med bildmaterial fra?n fyra storsta?der 12 videoklipp. Tre niva?er av olika ma?ngd landma?rken med fyra videoklipp i varje niva?.

Syftet med min uppsats är att undersöka betydelsen av begreppet situering, så som den formulerats inom feministisk teoribildning, i förståelsen av den ekologiska krisen, samt att peka på feminismens roll i en era av global klimatförändring. Utifrån en mängd (eko-) feministiska teorier närmar jag mig kritiskt ett dominerande epistemologiskt ramverk som jag menar förnekar vår situering. I uppsatsens analysdel granskar jag situeringsbegreppet utifrån tre underteman: 1) Natur, 2) Kropp, och 3) Kunskap. I det första avsnittet gör jag en kort utredning av naturbegreppet, i den andra undersöker jag kroppslighetens roll i hur vi relaterar till naturen, och i den tredje analysdelen tar jag upp hur förståelsen av mänskliga relationer till det vi kallar naturen, är beroende av ståndpunkt. Dessa underteman, belyser olika men sammanvävda dimensioner av hur vi är situerade i världen.

This study illustrates how the power relation between the trustee and principals are experienced and maintained in proportion to the missions design. The main focus lies on understanding of how trustee perceives and applies the mission`s cornerstones and how power can be expressed in the relationship between trustees and principals. Nine semi-structured interviews were conducted with trustees whose principals were mentally disabled. The interviews were then analyzed with the support of Foucault's concept of discipline, knowledge, control, surveillance and reward/punishment and Tilly's theory of persistent inequality We have obtained an understanding of the complexity of the assignment regarding the mission`s cornerstones who goes into every other, and all respondents agreed that the cornerstones should be considered as a whole. We concluded that the trustee on the basis of the mission's design possesses a power that is necessary and important to have regarding the relation to his principal and its social network.

Denna uppsats syftar till att kvantitativt studera och underso?ka selektiv migration i Uppsalas genom att observera ro?rlighet och befolkningsfo?ra?ndringar under tidsperioden 1990-2010 fo?r bostadsomra?den byggda under miljonprograma?ren 1965-1974. Fo?r att uppna? underso?kningen syfte har longitudinella demografiska och socioekonomiska data, ha?mtade fra?n databasen GeoSweden, fo?r inflyttare, utflyttare och stannare i Uppsalas miljonprogram analyserats. Analys av sagda data visar att andelen Sverigefo?dda individer i Uppsalas miljonprogram minskade under perioden 1990-2010 i takt med att andelen utlandsfo?dda inflyttare o?kade.

This paper seeks to discern the political factors that determine the results of negotiations in international cooperation. On the one hand, it makes a contribution to the broader theoretical debate on international regimes by combining regime theory and theories on globalisation into an integrated framework for the analysis of international policy results, or in this case treaties (theoretical objective). More generally, globalisation theory will help us understand why it has become important to initiate international cooperation, and regime theory to elucidate how these international cooperations emerge. To many observers, it is the large transnational corporations of the rich North, which have done best out of free trade. Through the huge influence they wield over governments at the WTO (World Trade Organisation), these corporations have won the freedom to move around the globe without restriction, making use of cheap labour, and locating wherever they can best tap into the largest and most lucrative markets.

SammanfattningExamensarbete, turismekonomprogrammet, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet, 2FE40E, HT 2011Författare: Christopher Dahl och Benita JohanssonHandledare: Thomas Karlsson Examinator: Krister BredmarTitel: Dags att hållbarhetsredovisa - Polyplank AB, en fallstudie Bakgrund: Studier har påvisat att vi överkonsumerar jordens resurser i en allt snabbare takt. En ökad medvetenhet kring dagens miljöproblem har bidragit till att företag i större utsträckning aktivt arbetar för en hållbar utveckling samt för att ta ansvar i samhället. Begreppet Corporate Social Responsibility (CSR) behandlar företags samhällsansvar utifrån tre perspektiv; miljömässigt, ekonomiskt och socialt. Arbetet inom dessa områden presenteras av många stora företag idag i en hållbarhetsredovisning. Global Reporting Initiative (GRI) är den organisation som bistår med riktlinjer för upprättning av den här typen av redovisningar. Syfte: Syftet med denna uppsats är att ta reda på vad GRI:s riktlinjer och rådande begrepp säger om hållbarhetsredovisning samt att utifrån vårt fallföretag Polyplank AB:s förutsättningar rekommendera lämpligt innehåll i en eventuell hållbarhetsredovisning. Metod: Vårt fallobjekt, Polyplank AB, är ett företag som verkar inom tillverkningsbranschen och utmärks genom deras miljövänliga produkter.

Verbet f? ?r h?gfrekvent i svenskan, och anv?nds i m?nga sammanhang i m?nga olika verbkonstruktioner. Dessa bruk av verbet g?r att det kan ses som karakteristiskt f?r svenskan j?mf?rt med motsvarande verb i andra spr?k (med betydelsen ?ta emot?). Uppsatsens hypotes ?r att konstruktionen modalt f? + ett verb i infinitiv ?r vanligare i fackspr?kliga texter skrivna p? svenska ?n i texter ?versatta fr?n engelska.

För att ha möjlighet att använda lastfartyg måste det finnas hamnar. Hamnens uppgift är att vara den sammankopplade länken mellan sjötransporter och landtransporter. Syftet med denna studie är att titta på svenska hamnar och belysa de faktorer som påverkar hamnarnas utveckling. Med en ökad global handel och effektivare transporter är det viktigt att hamnen följer med i den utveckling som sker.Denna kvalitativa studie handlar om Gävle Hamns och Stockholms Hamns utveckling. Dessa skiljer sig åt då Gävle Hamn utvecklar godstrafiken och Stockholms Hamn i huvudsak utvecklar passagerartrafiken.