Vad är det som gör människor motiverade? Enligt psykologerna Maslow och Glasser så är det vår strävan för att uppfylla de behov som vi alla har. Dessa beskriver Maslow med hjälp av sin behovshierarki, där de mest grundläggande behoven som föda och trygghet kommer först och behoven som tex självförverkligande kommer högst upp hierarkin. För att nå de höga nivåerna i hierarkin måste de tidigare nivåerna av behoven vara tillfredställda. Glasser har på ett praktiskt sätt tillämpat behovsteorierna i skolan med framgångsrikt resultat. Jag har grundat mitt arbete på att elever måste ha de grundläggande behoven tillfredställda och nått högt upp i hierarkin för att vara motiverade till att ta till sig undervisningen i skolan. Frågeställningarna som jag besvarat är dessa: Är lärare medvetna om elevers behov utifrån Maslows och Glassers perspektiv? Hur tillgodoser lärare elevers mänskliga behov enligt dem själva? Jag har intervjuat fem gymnasielärare för att ta reda på hur de ser på behoven och om de aktivt tillgodoser behoven i sin undervisning och i så fall på vilket sätt. Det som genomsyrade svaren som lärarna gav var en stor osäkerhet; de visste inte om de tillgodosåg behoven och var inte heller riktig säkra vad de skulle göra för att tillgodose dem.

Motivation att lära tillsammans är rubrik på min magisteruppsats, där jag genomfört en aktion inom matematik i den niondeklass jag undervisade. Syftet med aktionen var att försöka skapa en kultur i klassrummet som gynnade viljan att lära. Huvudfrågeställningen var om det var möjligt att stärka elevers lust att lära genom att arbeta tillsammans. Jag uppfattar lärandet som ett samspel mellan tre dimensioner; kognition, psykodynamik och samhällelighet. I aktionen har kognition representerats av Vygotskij, men även av Löwing, psykodynamiken av Glasser med sk ?äkta gruppuppgifter? och samhälleligheten av Person och hans indelning av elever i ?kunskapsvilliga?, ?marknadsanpassade? och ?skoltvungna?. Metoden jag använde mig av var att observera elever, indelade i kunskapsheterogena grupper enligt Persson, när dessa arbetade med gruppuppgifter inom området samband.

The aim of this study was to examine how the interviewed primary teachers in two schools situated in the Stockholm area understand themselves as teachers in relation to their image of the good teacher. The research questions were: How do the informants discuss their image of the good teacher? How do the informants describe their own role as a teacher?A qualitative method, by interviews made with four primary teachers, was used to collect data for the examination. The results from the interviews were analyzed and discussed from the theories and earlier research concerning the role of the teacher and what they describe as the good teacher. The theoretical connection of this study was based on the theories of Vygotsky, Piaget, Bruner, Dewey, Dreikurs, Kounin and Glasser concerning the relationship between the role of the teacher and learning.