Sökresultat:
44 Uppsatser om Giftiga växter - Sida 2 av 3
VÀxter för miljöer dÀr barn leker : en analys med utgÄngspunkt frÄn Halmstad kommun
Det har gjorts flertalet studier som bekrÀftat vegetationens betydelse i leksammanhang, men det finns ett behov av vidare studier i enskilda vÀxtval. Denna studie har gjort ett första försök i att bedöma vedartade vÀxters lÀmplighet för leksammanhang utifrÄn (A) risk, (B) slittÄlighet och (C) lek. Studien har gjorts utifrÄn vegetation i direkt anslutning till ett antal lekplatser i Halmstad kommun.
Lekplatsen som stÄndort stÀller stora krav pÄ vÀxters tÄlighet för slitage, och det Àr dÀrför ett viktigt kriterium i arbetet med att vÀlja lÀmpliga vÀxter. Risker som bör undvikas i leksammanhang Àr taggar, tornar och giftiga vÀxtdelar. För bedömning av vÀxters positiva pÄverkan i leksammanhang studerades vÀxtmaterialet utifrÄn kriterierna: (1) förekomsten av löst material, (2) barns möjligheter att pÄ olika sÀtt pÄverka och anvÀnda vegetationen och (3) vÀxters potential till kojverksamhet.
Studien visar att samtliga studerade vÀxter kunde bedömas som slittÄliga och att alla vÀxter uppfyllde lekkriteriet löst material.
Effekt av brand och bete p? uppkomst av ?rtartade v?xter i restaurerade betesmarker. En j?mf?rande studie
Open ecosystems, such as grasslands and pastures, have naturally been shaped by disturbances like fire and grazing. These processes play a crucial role in creating habitats with high biological diversity, particularly favourable for a wide range of herbaceous plant species. In recent years, many of these disturbances have ceased, leading to encroachment, fragmentation and habitat loss. The aim of this study was to examine and compare the effects of fire, herbivory and a combination of fire and herbivory on the emergence of herbaceous plants. The study was conducted at the Ecopark at Nordens Ark.
Design för Ätervinning av elektriska och elektroniska produkter
MÀngden elavfall ökar och kommer att fortsÀtta att öka en tid framöver. Elektriska och elektroniska produkter innehÄller en mÀngd olika Àmnen, i vissa fall upp till 60 olika grundÀmnen. En del av Àmnena Àr giftiga eller farliga och en del Àr vÀldigt vÀrdefulla. I t.ex. mobiltelefoner stÄr Àdelmetallerna för 93 % av vÀrdet.
AllmÀnhetens instÀllning och riskperception gentemot stÄlverk : En enkÀtstudie
StÄlindustrin förser sÄvÀl mÀnniskor som samhÀllet med mÄnga nödvÀndiga byggstenar. I Sverige finns tolv stÄltillverkande anlÀggningar och hela 80 % av stÄlet exporteras. Som alla andra tillverkande industrier har den flera miljöaspekter att ta hÀnsyn till, men stÄlets nytta vÀger tungt och dÀrför Àr det av stor vikt att genom forskningsprojektet StÄlkretsloppet nÄ hÄllbar utveckling. Miljöskyddslagen, miljöbalken och ett ökande miljöengagemang har lett till arbete med miljöfrÄgor. Syftet med den hÀr studien var att undersöka hur allmÀnhetens riskperception, attityd och oro gentemot stÄlindustrin ser ut.
En vegetariska dag i veckan : En studie som utva?rderar gymnasieelevers insta?llning till och efterfra?gan av vegetarisk skollunch, samt deras upplevda delaktighet kring skollunchen i en skola i Umea? kommun.
Bakgrund I Sverige o?kade den totala ko?ttkonsumtionen mellan a?ren 2000-2010 med 20 % per capita. Rekommendationer fra?n Svenska Livsmedelsverket a?r da?remot att minska intaget av charkprodukter och ro?tt ko?tt, samt att o?ka intaget av gro?nsaker och baljva?xter.Syfte Syftet med denna studie var att inom Umea? kommuns projekt, ?En vegetarisk dag i veckan?, utva?rdera elevers upplevda delaktighet kring skollunchen samt deras insta?llning till och efterfra?gan av vegetarisk skollunch.Metod I programmet esMakerNX2 utformades en enka?t som delades ut via mail, samt i pappersform till elever vid en gymnasieskola i Umea? kommun som deltog via ett bekva?mlighetsurval, va?rterminen 2014. Insamlat data analyserades i IBM SPSS Statistics 21 med signifikansniva?n p<0,05.Resultat Totalt besvarades 122 enka?ter varav 68 flickor och 54 pojkar.
Osmoreglera mera - Phaseolus vulgaris under torka. Genotypiska skillnader i osmoreglering som anpassning till torka hos vanlig b?na.
Torka ?r en av de st?rsta begr?nsande faktorerna f?r jordbruksproduktion globalt och med klimatf?r?ndringarna f?rv?ntas b?de f?rekomst och intensitet av torka ?ka. Detta utg?r ett v?xande hot mot livsmedelss?kerhet samtidigt som ?kade krav st?lls p? livsmedelsproduktionen i takt med jordens v?xande befolkning. Den vanliga b?nan (Phaseolus vulgaris) ?r en vidspridd n?ringsk?lla med m?nga olika varianter, som rankas som den mest konsumerade b?nan.
Dammen i Slottsskogen. F?rekomst och f?ruts?ttningar samt ?tg?rdsf?rslag f?r att gynna groddjur i framtida naturv?rdsarbete.
Groddjur (amfibier) ?r viktiga indikatorarter i b?de akvatiska och terrestra ekosystem, men globalt
hotas denna organismgrupp av habitatf?rlust, f?rs?mrad vattenkvalitet och klimatf?r?ndringar.
Stadsmilj?f?rvaltningen i G?teborg jobbar st?ndigt med att bevara biodiversiteten i den urbana
parken Slottsskogen och att gynna groddjursdiversiteten ?r en del av detta arbete. Denna studie
unders?ker groddjursdiversiteten i Stora dammen i Slottsskogen med syfte att kartl?gga
artdiversiteten, att bed?ma dammens l?mplighet som groddjurslokal och att ge ?tg?rdsf?rslag till
Stadsmilj?f?rvaltningen f?r att gynna groddjuren i Stora dammen i framtida naturv?rdsarbete.
Hypotesen var att f?rekomsten av vanlig groda (Rana temporaria), vanlig padda (Bufo bufo), st?rre
vattensalamander (Triturus cristatus), mindre vattensalamander (Lissotriton vulgaris) och ?tlig
groda (Pelophylax esculentus) skulle observeras. N?rvaro av amfibier indikerar p? h?lsosamma
ekosystem och god biodiversitet vilket ing?r i Slottsskogens m?l.
Fysiologiska effekter av lök : nyttiga eller toxiska?
Lökarterna som tas upp i denna litteraturstudie Àr frÀmst gul lök (Allium cepa) och vitlök (Allium sativum), men ocksÄ dagglök (Allium flavum). Syftet Àr att ta reda pÄ hur farliga Àmnena i lök Àr, om de negativa effekterna övervÀger de positiva, hur djurslagsskillnader ter sig, om det spelar nÄgon roll hur löken Àr tillagad och vilka symptomen pÄ lökförgiftning Àr.
Eftersom det Àr mÄnga faktorer som avgör om lök fÄr negativa eller positiva effekter Àr det svÄrt att sÀga om lökens effekter Àr endast positiva/negativa. Effekterna kan vara bÄde positiva och negativa, det beror till största del pÄ dosen men Àven djurslag och lökart spelar roll. Positiva effekter av lök har utvÀrderats i studier. Fenolerna har visats vara antioxiderande, antiinflammatoriska, antibakteriella och antifungurala, de flesta av dessa studier gjordes in vitro.
Lökinducerad hemolys drabbar de flesta djurslag som fÄr i sig för mycket lök men det finns de som Àr mer eller mindre kÀnsliga.
Förebyggande av sandkolik hos hÀst
Syftet med denna litteraturstudie har varit att gÄ igenom den litteratur som finns tillgÀnglig vad gÀller förebyggande av sandkolik, för att skapa en sammanstÀlld bild över hur sandkolik hos hÀst kan förebyggas genom anvÀndande av olika fodermedel och utfodringstekniker. HÀstar som inte utfodras direkt pÄ marken uppmuntras inte till födosök pÄ marken i lika stor utstrÀckning som hÀstar som utfodras direkt pÄ marken. För hÀstar som vistas pÄ sandrika marker Àr detta förebyggande för sandkolik, eftersom hÀstarna konsumerar mindre mÀngd sand. Marktyp i sig kan dock inte enbart ses som en riskfaktor för sandintag, utan mÄste sÀttas i samband med betesmÀngd eller utfodringsteknik. DÀremot Àr förekomst av sand i marken en förutsÀttning för eventuell sandkonsumtion.
Att fÄ vara sig sjÀlv i trÀdgÄrden : en hÀlsobringande och grön miljö i vÄrden av demenssjuka
Denna uppsats tar upp vikten av utevistelse för Àldre med demenssjukdomar och trycker pÄ trÀdgÄrden som en hjÀlp i arbetet att stÀrka livskvaliteten. Arbetet Àr en litteratursökning dÀr material tagits fram enligt snöbollseffekten och resultatet mynnat ut i riktlinjer för design av en demensanpassad trÀdgÄrd. HÀr berörs behovet av trygghet och sjÀlvstÀndighet hos den sjuka. En person med demens behöver en lugn, men samtidigt stimulerande miljö i sin vardag. Forskning har visat att utevistelse i trÀdgÄrd har en positiv effekt.
Genom att anvÀnda olika igenkÀnnbara element i trÀdgÄrden gÄr det att skapa en miljö som den boende kÀnner sig trygg och kan orientera sig i.
Samverkan : Vilka problem och möjligheter kan uppstÄ nÀr kommun, landsting och försÀkringskassan ska samverka omkring den funktionshindrade brukaren?
AllmĂ€nhetens medvetenhet kring miljörelaterade Ă€mnen har ökat pĂ„ senare Ă„r, vilket lett till att alltfler företag producerar miljövĂ€nliga produkter och positionerar sig som ansvarstagande aktörer pĂ„ marknaden. Generellt sett har företagen utformade riktlinjer vad gĂ€ller arbetsmiljö och arbetsvillkor men sĂ€mre insyn i produktionens miljöpĂ„verkan. Textilindustrin ligger bakom en stor del av vĂ€rldens miljöförstöring till följd av de giftiga Ă€mnen som anvĂ€nds i odling och produktion. Den ökade medvetenheten hos allmĂ€nhet och företag förutspĂ„s kunna leda till tillvĂ€xt pĂ„ marknaden för ekologisk bomull och pressen har ökat pĂ„ att hĂ„llbara produktionsmetoder ska genomsyra företagets hela verksamhet.Ămnet för uppsatsen har sin utgĂ„ngspunkt i vĂ„r kandidatuppsats ?Svenska modeföretag synas i sömmarna? som visade att företag inte kĂ€nner till alla leverantörer och underleverantörer i leverantörskedjan, förutom nĂ€r det kommer till leverantörskedjan för ekologisk bomull.
Modeföretag med gröna sömmar : En undersökning om hur full spÄrbarhet uppnÄs i leverantörskedjan
AllmĂ€nhetens medvetenhet kring miljörelaterade Ă€mnen har ökat pĂ„ senare Ă„r, vilket lett till att alltfler företag producerar miljövĂ€nliga produkter och positionerar sig som ansvarstagande aktörer pĂ„ marknaden. Generellt sett har företagen utformade riktlinjer vad gĂ€ller arbetsmiljö och arbetsvillkor men sĂ€mre insyn i produktionens miljöpĂ„verkan. Textilindustrin ligger bakom en stor del av vĂ€rldens miljöförstöring till följd av de giftiga Ă€mnen som anvĂ€nds i odling och produktion. Den ökade medvetenheten hos allmĂ€nhet och företag förutspĂ„s kunna leda till tillvĂ€xt pĂ„ marknaden för ekologisk bomull och pressen har ökat pĂ„ att hĂ„llbara produktionsmetoder ska genomsyra företagets hela verksamhet.Ămnet för uppsatsen har sin utgĂ„ngspunkt i vĂ„r kandidatuppsats ?Svenska modeföretag synas i sömmarna? som visade att företag inte kĂ€nner till alla leverantörer och underleverantörer i leverantörskedjan, förutom nĂ€r det kommer till leverantörskedjan för ekologisk bomull.
UtvÀrdering av selenmetionins och nitroglycerins pÄvÀxthindrande effekter pÄ havstulpaner för eventuell anvÀndning i bÄtbottenfÀrger : Evaluation of selenomethionine and nitro glycerine for possible use in boat paint to prevent barnacle fouling
PÄvÀxt pÄ bÄtar och andra föremÄl som sÀtts ner i vattnet Àr ett stort och kostsamt problem vÀrlden över. I Sverige orsakar havstulpanen, Balanus improvisius, den största pÄvÀxten. Havstulpanen har mÄnga förstadier innan den blir en vuxen havstulpan. I det stadiet innan den sÀtter sig fast pÄ olika platser, kallas den cyprid. Det tar mellan tre dagar och upp till nÄgra veckor innan cypriden valt plats att settla pÄ.
Göra det lÀttare att dra fördel av vÀxters hÀlsoegenskaper
"Hur kan man fÄ mÀnniskor som aldrig bryr sig om vÀxter att kunna ha vÀxter hemma för att dra maximal fördel av deras psykiska och fysiska hÀlsoeffekter?"SÄ lyder min frÄgestÀllning i detta projekt.Det finns studier som visar att mÀnniskor som exponeras för vÀxtlighet lever lÀngre, mÄr bÀttre och Àr mindre sjukskrivna Àn andra. Dessutom har det visat sig att opererade patienter pÄ sjukhus tillfrisknar snabbare med vÀxtlighet i rummet - det rÀcker till och med om de kan se sjÀlva grönskan för att effekten ska visa sig. (Ulrich 1984). Dessa patienter behövde ocksÄ fÀrre injektioner av starka bedövningsmedel och hade mindre besvÀr efter operationen.Enligt Ulrich & Parsons (1992) pÄverkas mÀnniskor till det bÀttre av vÀxter, oavsett kulturell bakgrund.
Systematiskt Brandskyddsarbete pÄ AarhusKarlshamn: Hur Lagen om skydd mot olyckor pÄverkar en större svensk industri
Den första januari 2004 vann Lag (2003:778) om skydd mot olyckor laga kraft och ersatte RÀddningstjÀnstlagen (1986:1102), detta var startskottet för ett nytt sÀtt att se pÄ brandskydd och brandskyddsarbete i Sverige.Den nya lagen förde över en större del av ansvaret för brandskyddet pÄ den enskilde och minskade pÄ sÄ vis myndigheternas skyldigheter och inverkan pÄ brandskyddet; det personliga ansvaret stÀrktes och en ny betoning pÄ att arbeta kontinuerligt och konsekvent med brandsÀkerhet infördes, att arbeta systematiskt med brandskyddsarbetet.För de flesta privatpersoner och företag innebar detta inte nÄgon större förÀndring dÄ de flesta lagar som reglerar det rent tekniska brandskyddet de facto befinner sig i annan lagstiftning Àn RÀddningstjÀnstlagen/LSO. Den stora förÀndringen kom hos de företag som har verksamhet dÀr en olycka kan innebÀra fara för allvarliga skador pÄ mÀnniskor och miljö, sÄ kallade 2.4-anlÀggningar. Dessa anlÀggningar har, sedan LSO infördes, fÄtt ta över ett mycket större ansvar för att kontrollera sitt brandskydd och se till att det bedrivs ett systematiskt brandskyddsarbete pÄ arbetsplatsen.AarhusKarlshamn AB (AAK) Àr en internationell koncern som utvecklar och tillverkar vegetabiliska fetter för mat, konfektyr, kosmetika och tekniska produkter. Fabriken i Karlshamn har existerat i nÀstan ett sekel och har lÀnge varit en av de viktigaste arbetsgivarna i Karlshamns kommun. Trots att industrin verkar 24 timmar om dygnet med uppÄt 600 skiftanstÀllda och hanterar stora mÀngder brandfarliga och giftiga Àmnen har de en förvÄnansvÀrt lÄg brandrelaterad tillbuds- och olycksstatistik; ca 50 automatlarm om Äret och fÀrre Àn 10 % av dem Àr riktiga incidenter.