Denna undersökning syftar till att undersöka nationella skillnader i moralutveckling och innehåll i moraliskt resonemang. Studien omfattar 445 svenska och 148 amerikanska ungdomar i åldern 14-19 år. De svenska fpp är hämtade från högstadium och gymnasium i Stockholmsområdet, och de amerikanska från två katolska privatskolor i New York. Dessa tog del av ett moralfrågeformulär av Gibbs (Gibbs & Widaman, 1982; Socio-moral Reflection Measure; SRM) som är en reviderad version av Kohlbergs intervjumetod för bedömning av en individs moralutveckling och kvalitativa, moraliska synsätt i frågor rörande moral. Vid analysen förelåg inga nationella skillnader i moralutvecklingsnivå.

Denna undersökning syftar till att undersöka nationella skillnader i moralutveckling och innehåll i moraliskt resonemang. Studien omfattar 445 svenska och 148 amerikanska ungdomar i åldern 14-19 år. De svenska fpp är hämtade från högstadium och gymnasium i Stockholmsområdet, och de amerikanska från två katolska privatskolor i New York. Dessa tog del av ett moralfrågeformulär av Gibbs (Gibbs & Widaman, 1982; Socio-moral Reflection Measure; SRM) som är en reviderad version av Kohlbergs intervjumetod för bedömning av en individs moralutveckling och kvalitativa, moraliska synsätt i frågor rörande moral. Vid analysen förelåg inga nationella skillnader i moralutvecklingsnivå.

Denna undersökning syftar till att undersöka nationella skillnader i moralutveckling och innehåll i moraliskt resonemang. Studien omfattar 445 svenska och 148 amerikanska ungdomar i åldern 14-19 år. De svenska fpp är hämtade från högstadium och gymnasium i Stockholmsområdet, och de amerikanska från två katolska privatskolor i New York. Dessa tog del av ett moralfrågeformulär av Gibbs (Gibbs & Widaman, 1982; Socio-moral Reflection Measure; SRM) som är en reviderad version av Kohlbergs intervjumetod för bedömning av en individs moralutveckling och kvalitativa, moraliska synsätt i frågor rörande moral. Vid analysen förelåg inga nationella skillnader i moralutvecklingsnivå.

Denna undersökning syftar till att undersöka nationella skillnader i moralutveckling och innehåll i moraliskt resonemang. Studien omfattar 445 svenska och 148 amerikanska ungdomar i åldern 14-19 år. De svenska fpp är hämtade från högstadium och gymnasium i Stockholmsområdet, och de amerikanska från två katolska privatskolor i New York. Dessa tog del av ett moralfrågeformulär av Gibbs (Gibbs & Widaman, 1982; Socio-moral Reflection Measure; SRM) som är en reviderad version av Kohlbergs intervjumetod för bedömning av en individs moralutveckling och kvalitativa, moraliska synsätt i frågor rörande moral. Vid analysen förelåg inga nationella skillnader i moralutvecklingsnivå.

Denna undersökning syftar till att undersöka nationella skillnader i moralutveckling och innehåll i moraliskt resonemang. Studien omfattar 445 svenska och 148 amerikanska ungdomar i åldern 14-19 år. De svenska fpp är hämtade från högstadium och gymnasium i Stockholmsområdet, och de amerikanska från två katolska privatskolor i New York. Dessa tog del av ett moralfrågeformulär av Gibbs (Gibbs & Widaman, 1982; Socio-moral Reflection Measure; SRM) som är en reviderad version av Kohlbergs intervjumetod för bedömning av en individs moralutveckling och kvalitativa, moraliska synsätt i frågor rörande moral. Vid analysen förelåg inga nationella skillnader i moralutvecklingsnivå.

Denna undersökning syftar till att undersöka nationella skillnader i moralutveckling och innehåll i moraliskt resonemang. Studien omfattar 445 svenska och 148 amerikanska ungdomar i åldern 14-19 år. De svenska fpp är hämtade från högstadium och gymnasium i Stockholmsområdet, och de amerikanska från två katolska privatskolor i New York. Dessa tog del av ett moralfrågeformulär av Gibbs (Gibbs & Widaman, 1982; Socio-moral Reflection Measure; SRM) som är en reviderad version av Kohlbergs intervjumetod för bedömning av en individs moralutveckling och kvalitativa, moraliska synsätt i frågor rörande moral. Vid analysen förelåg inga nationella skillnader i moralutvecklingsnivå.

Karaktärsanimationerna måste vara könsneutrala eftersom spelarna själva väljer kön och personlighet på sin karaktär i Cloud Islands. Personlighetsgestaltningarna som skapades kallades ?Neutral?, ?Äventyrlig? och ?Sprallig?. Problemformuleringen bestod av att undersöka om animationerna för dessa stereotypiska personligheter kunde göras könsneutrala. Arbetet utgick från Isbisters (2006) rörelsemönster för personligheter, power centers (Lango, årtal okänt) och Labans rörelseteorier (Kundert-Gibbs & Kundert-Gibbs, 2009).

Denna undersökning syftar till att undersöka nationella skillnader i moralutveckling och innehåll i moraliskt resonemang. Studien omfattar 445 svenska och 148 amerikanska ungdomar i åldern 14-19 år. De svenska fpp är hämtade från högstadium och gymnasium i Stockholmsområdet, och de amerikanska från två katolska privatskolor i New York. Dessa tog del av ett moralfrågeformulär av Gibbs (Gibbs & Widaman, 1982; Socio-moral Reflection Measure; SRM) som är en reviderad version av Kohlbergs intervjumetod för bedömning av en individs moralutveckling och kvalitativa, moraliska synsätt i frågor rörande moral. Vid analysen förelåg inga nationella skillnader i moralutvecklingsnivå.

Detta är ett arbete som visar en del av de teorier som finns inom moralutvecklingen idag. Tyngdpunkten har lagts på Lawrence Kohlberg och hans stadieutveckling. Därtill kommer kritiker till dessa teorier att tas upp. Nancy Eisenberg och Carol Gilligans ?bry sig om?-perspektiv på moralutveckling kommer att ställas mot Kohlbergs mer rättviseinriktade teoristadier.

To understand the glass electrode needs knowledge from more than one level. The construction ofthe glass electrode is one part, an other is the composition and structure of glass. The Nernstequation have an important role, but also the sources of errors in the analysis and the calibration ofthe glass electrode. Focus for this article is how the glass electrode really works and how Gibbs freeenergy made the potential dependent of the concentration of H+and gives the logarithm to thefunction. Nikolskii's ion exchange theory starts to explain the question about how the potentialcreates and Baucke's dissociation mechanism made it more explicit.

I studien undersöker vi vilka faktorer som bidrar till ett välfungerande arbetsteam utifrån ett arbetstagarperspektiv. Vi har avgränsat oss till en kommunal verksamhet och mer specifikt till två tillagningskök som genomgått en omorganisering. Vi har genomfört åtta intervjuer med två arbetsteam som vi valt att kalla Hagaboda och Rosalund. Vi har då använt oss av en kvalitativ metod och utgått från en hermeneutisk ansats. Vi har utgått från fyra olika teorier Abraham H Maslows behovsteori, Jack R Gibbs kommunikationsmönster, Robert Karsek och Töres Theorell utvecklande krav- kontroll och stödmodell samt Karl Marxs alienationsteori.

SammanfattningART-metoden har i denna undersökning använts som en multimodal metod. ART-metoden utvecklades från början för barn som uppvisade ett aggressivt beteende. Där dess grundare Goldstein, Glick och Gibbs (2001) menade att ett aggressivt beteende var ett komplext socialt inlärt beteende och således inget barn föddes med. Detta resonemang resulterade i att beteendet enligt dem kunde läras om. Den mesta av forskningen som gjorts om ART-metoden innefattade barn som redan utvecklat svåra uppförandeproblem.

Vid sätthärdning är så kallade mjuka fläckar ett problem som förekommer vid många härdverkstäder. En vanligt förekommande artikel som sätthärdas är kugghjul och om en sådan artikel med mjuka fläckar monteras finns risken att den inte håller och den kan i värsta fall även förstöra andra komponenter och förorsaka stora kostnader. Mjuka fläckar är områden i ytskiktet där hårdheten är lokalt nedsatt och man har kunnat konstatera att de beror på att uppkolningen har försvårats i dessa områden. Tidigare studier har visat att om det bildas svårreducerade oxider på ytan så försvåras uppkolningen av artiklar under sätthärdningen och detta kan vara en orsak till dessa mjuka fläckar. En metod att förhindra uppkomsten av mjuka fläckar är att på ett kontrollerat sätt bilda en lättreducerad oxid (järnoxid) på ytan som senare kan upplösas under själva uppkolningsprocessen.