Syftet med uppsatsen är att utvärdera planteringsytorna kring Mark-Vatten-Miljöcentrum och granska dess byggprocess. Detta gör vi för att skapa en större förståelse för byggprocessen som helhet, de utmaningar som låg i att förverkliga en Gestaltning av ett levande material samt för att förstå vilka problem som uppstått med växterna under processen. För att ta reda på detta intervjuade vi ett antal nyckelpersoner som varit med i projektet. Urvalet gjordes för att täcka in så många aktörer och synvinklar som möjligt. Vi gjorde även en analys av Gestaltningen utifrån Robinsons teori om växtGestaltning och Sortes åtta upplevelsevärden.

Det här är en studie i hur vi kan utveckla de små, urbana platserna i det offentliga rummet för att göra dem mer användbara. Jag har studerat fyra små, centralt belägna, offentliga platser i Malmö. Två av platserna har hög grad av aktivitet, medan endast en låg grad av aktivitet förekommer på de andra två. Jag har gjort analyser av platsernas relation till den omgivande stadsstrukturen, av platsernas rumslighet, av vilken aktivitet som förekommer på platserna, av hur offentliga platserna egentligen är och möjligheten för appropriation på platserna. Med utgångspunkt i resultaten av analyserna har jag gjort nya Gestaltningsförslag för platserna med låg grad av aktivitet. Med de nya Gestaltningarna försöker jag ge exmpel på hur de små, urbana, offentliga platserna kan göras mer användbara.

Idrott bidrar till välbefinnande och för med sig många positiva effekter på människor. Dock har idrotten även en baksida där fotbollen är speciellt drabbad av ordningsstörningar i form av slagsmål, hot och antändning av bengaliska eldar.Medier uppmärksammar och rapporterar om fotbollens problemområden och det går att läsa om dessa ordningsstörningar i kvällstidningarna.Denna uppsats syftar till att undersöka i vilken utsträckning kvällstidningarna Aftonbladet och Expressen rapporterar om bengaliska eldar i samband med allsvensk fotboll samt vad som är utmärkande i rapporteringen. Genom en kvantitativ innehållsanalys har studien sökt svar på vad som kännetecknar rapporteringen av bengaler i de båda tidningarna.Uppsatsen teoretiska ramverk består av tidigare presenterad forskning samt tre teorier med fokus på Gestaltning och framställning. De tre teorierna är Gestaltningsteorin (framing), kognitiva scheman och attributdagordning. Uppsatsens syfte samt frågeställningar tar avstamp i dessa tre teorier.För att genomföra en kvantitativ undersökning samlades 98 stycken artiklar in och kodades i ett kodschema i SPSS.

Ett första intryck är viktigt i alla sammanhang. Det är det första intrycket som påverkar ens kommande uppfattningar. Att ge människor ett bra välkomnande är viktigt, inte minst för en stad. Genom ett bra välkomnande kan man skapa goda förutsättningar till att folk får en god inställning för den plats man kommit till. I dagens samhälle är bilen ett av de vanligaste sätten att ta sig fram på och det är också med bilen som många anländer till nya platser.

Effektbelysning i trafikmiljö är ett nytt angreppssätt i strävan mot Nollvisionen, som är utgångspunkten för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige. Upp emot 70 procent av de statliga belysningsanläggningarna har nått sin tekniska livslängd samtidigt som kraven på kombinationen av funktion, estetik och kvalitet har ökat i moderna belysningsanläggningar. Tidigare forskning beskriver ett samband mellan visuella kvaliteter och trafiksäkerhet och den här uppsatsen syftar till att undersöka hur Gestaltning med effektbelysning i trafikmiljö kan öka trafiksäkerheten. Uppsatsen avgränsas till belysningsanläggningar i storskaliga trafikmiljöer och behandlar exempel på trafikplatser och vägbroar i Sverige och Danmark. För att få en bild av hur effektbelysningen gestaltats i dessa trafikmiljöer presenteras och undersöks befintliga belysningsanläggningar genom samtal med de involverade ljusdesignerna.

Det här arbetet har undersökt huruvida konceptet reglerande ekosystemtjänster är möjligt att konkretisera och applicera i planerings-och Gestaltningsarbeten. Målet med arbetet var att skapa ett Gestaltningsförslag till Kloster Kyrkopark i Eskilstuna med fokus på partikel- och bullerreglering med vegetation. De frågeställningar som har besvarats i arbetet är: Hur kan man planera och gestalta med vegetation för ekosystemtjänsterna partikel- och bullerreglering och är den tillgängliga kunskapen om reglerande ekosystemtjänster idag tillräckligt konkret för att vara applicerbar i ett Gestaltningsarbete? Metoden i arbetet har baserats på forskning för Gestaltning. Genom en litteraturstudie, observationer, analys och samtal har allmänna Gestaltningsprinciper för partikel- och bullerreducering, samt specifika krav och förutsättningar för projektet sammanställts. Resultaten från forskningen, de allmänna principerna och de specifika kraven och förutsättningarna, har sedan prövats i Gestaltningsförslaget. Resultatet från Gestaltningsarbetet visar att den tillgängliga kunskapen om reglerande ekosystemtjänster är tillräckligt konkret för att kunna appliceras i en Gestaltning. Men det finns ett stort glapp mellan den konceptuella litteraturen som behandlar reglerande ekosystemtjänster och den litteratur som konkret beskriver hur man bör gå till väga vid luft- och bullerreglering med vegetation.

Det här är ett arbete om ekologisk dagvattenhantering i Stockholm. Området vi har valt att arbeta med är Kungsträdgården som ligger vid vattnet i centrala Stockholm. Arbetet är utfört dels som en skrivuppgift och dels som en Gestaltning som behandlar de praktiska lösningarna i kombination med ett estetiskt värde. Gestaltningsförslaget ingår i en internationell tävling för studenter som har hållbart tänkande i fokus.

Fysisk modell är ett är ett effektivt medel att översätta arkitektoniska koncept till konkret form - både för den egna förståelsen och kommunikation med kollegor, kunder och allmänhet. Modellen är ett av de verktyg som står landskapsarkitekter och arkitekter till hands i Gestaltningsprocessen. Inom både svensk utbildnings- och arbetskultur verkar det finnas en syn på modellbygge som tidsödande och svårtillgängligt, trots att dess fördelar ofta diskuteras och tillämpning uppmuntras av både lärare och yrkesverksamma. Parallellt ökar datorgenererade bilder och modeller inom Gestaltning och kommunikation, på grund av de senaste decenniernas teknologiska revolution. Syftet med detta arbete var att utforska modellen som skissverktyg och dess konkreta bidrag till en Gestaltningsprocess.

Umeå är en växande stad som ligger längs norrlandskusten. Kommunen har starka mål och ambitioner för att staden ska växa de närmaste 25 åren. Kommunen planerar att komplettera ett område vid namn Berghem med 80-100 lägenheter. Ett helt nytt kvarter ska bildas på nuvarande naturmark i sluttande terräng. Kvarteret ligger nära Umeå centrum och bara ett stenkast ifrån Berghems eget centrum.

Att utforma stadens offentliga rum till inbjudande platser där människor vill vistas och kan mötas är en grundpelare i arkitekten Jan Gehls teori. Han har i närmare 50 år arbetat för en stadsplanering som sätter människan i fokus, och menar att ett socialt hållbart samhälle förutsätter människovänliga stadsrum. Fyristorg är centralt beläget i Uppsala stad och förutsättningarna för ett livligt stadstorg är många, men i dagsläget domineras torget av en parkeringsplats och platsens mänskliga aktivitet är låg. Syftet med den här uppsatsen har därför varit att, utifrån Jan Gehls teorier kring levande och människovänliga stadsrum, föreslå en övergripande omGestaltning av Fyristorg. Genom att applicera Gehls teorier och metoder i Gestaltningen ämnar arbetet att svara på frågeställningen hur Fyristorg kan omformas till ett inbjudande stadsrum för människor att vistas i. Genom en litteraturstudie identifierade jag Gehls designprinciper för hur offentliga rum bör utformas för att främja aktivitet och interaktion. För att förstå torgets förutsättningar gjorde jag en inventering som sedan följdes av Gehls observationsmetoder ?mapping? och ?tracing? , där jag studerade den aktivitet och rörelse som idag sker på platsen .

Designing temporary cities is a study of the design and physical planning of five temporary cities. The purpose was to discuss and note the important questions to be considered, when designing the outdoor environment in temporary cities to create as good an environment for the visitor as possible. The five cities I have chosen are among the most famous ones in Scandinavia, and they represent different kinds of temporary cities. This was a deliberate choice to achieve diverse research material, and with that a broad view of what the planning stage generally looks like. Study of the cities has been done through interviews with the people responsible for the design and/or physical planning of each city.

Syftet med detta arbete har varit att utforska hur man kan gestalta en växtvägg och hur man med hjälp av växterna kan uppnå olika uttryck. Målet har varit att förstå hur växter beter sig i en växtvägg och hur de kan kombineras. Vilka växtstrategier som är lämpliga för växtmaterial på en växtvägg samt hur olika växter kan kombineras för att uppnå önskat visuellt uttryck är frågeställningar som behandlas i rapporten. Faktainsamling kring Gestaltning av växtväggar har gjorts genom en litteraturstudie och praktiskt arbete i form av konstruktion av en prototyp. En intervju har också genomförts. Erfarenheterna från detta har använts för att ta fram ett Gestaltningsförslag. Den vanligaste princip som används för att konstruera en växtvägg är med ett filtmaterial i syntet som häftas fast på en plywoodskiva med kanalplast bakom, man använder en pump och droppslangar som styrs med en timer.

Våra städer är i ständig förändring. Material slits, växter och träd åldras eller dör, stilideal och behov skiftar med tiden. Landskapsarkitekten ställs ofta inför uppdraget att omgestalta platser för att förnya eller anpassa dem i enlighet med nya krav och önskemål. I äldre miljöer handlar det ofta om att gestalta med hänsyn till platsens historia. I detta kandidatarbete presenteras ett redan utfört omGestaltningsarbete för innergården Linné, som är en historisk miljö i Uppsalas stadskärna.

Garvaregården är en bergsmansgård byggd år 1810 och det finns en önskan om att restaurera trädgården i historiskt ursprunglig stil. Det finns inget dokumenterat om trädgården som till största delen är belägen om husets östra sida. Syrénhäck, äppelträd och vinbärsbuskar är några utav de växter som finns där. Med hjälp av ett antal analyspunkter, som rekommenderats i utbildningen när man kommer till en projektplats, har jag gjort en inventeringsplan efter utmätning och växtlista efter artbestämning. Under arbetets gång har jag därför iakttagit vad som sker på platsen. T.ex.

Går det att omvandla en stämning ur en berättelse till fysiska objekt? Vilka medel krävs för att styra betraktarens läsning av verket? Hur kan jag använda berättelsen i mitt Gestaltningsarbete?I "Berättelse i landskap" har jag undersökt hur jag, med hjälp av berättelsen som format, kan använda den som ett verktyg för att få fram en Gestaltning. Med föreställande objekt har en narrativ berättelse tagit plats. Den vidrör landskapet som sinnebild för människans tillstånd, och relationer mellan människor..