Det lilla samhÀllet Àr ett projekt som strÀvar efter att lyfta fram den lilla ortens fördelar. Med utgÄngspunkt i problemet med avfolkningen av mindre stÀder fokuserar detta projekt pÄ det lilla samhÀllet HÀllefors i VÀstmanland. Projektet Àr ett försök att identifiera kommunens styrkor och resurser och pÄ sÄ vis stÀrka dess identitet. Slutresultatet utgör ett mönster pÄ textil för kommunhusets lokaler i HÀllefors..

AbstraktSyftet med denna studie Àr att undersöka hur nÄgra elever, efter avslutade studier pÄ Estetiska Programmet Bild och formgivning, ser pÄ att ha arbetat med skriftlig reflektion i samband med konstnÀrlig gestaltning. Uppsatsen har sin utgÄngspunkt i begreppet reflektion samt hur reflektion kan relateras till upplevelsen av lÀrande och dÀrmed indirekt ocksÄ till en kÀnsla av mening för eleven.Det empiriska materialet bestÄr av intervjuer med fyra av mina före detta elever. Intervjuerna inleddes med att de fick lÀsa en skriftlig reflektion de sjÀlva gjort efter en gestaltningsuppgift i Form under Äk 2.  MÄlet med samtalen var att producera kunskap om elevers uppfattningar om denna arbetsform pÄ Estetiska programmet Bild och Formgivning.Intervjuerna analyseras med utgÄngspunkt i Jerome Bruners syn pÄ utbildning och skola, formulerade i ett antal teser i boken Kulturens vÀv. Bruners perspektiv Àr det psykokulturella.

En möbel som har ett tydligt program, en tydlig funktion kan vara begrÀnsande. I min metod har jag utgÄtt ifrÄn en möbel och förbisett dess program för att vidga mitt sökfa?lt nÀr jag har gjort om den. Jag har sett begreppen funktion, upplevd funktion och materiell funktion som vÀrden som gÄr att höja eller sÀnka. Möbelns nÀtverk av komponenter har tillÄtits bli instabilt för en stund, för att sedan se till helheten och göra nÀtverket stabilt Äter igen - programmet fÄr komma tillbaka men med en ny gestaltning..

I examensarbetet har vi i sju steg undersökt vad det innebÀr att genom gestaltning tillgÀngliggöra en naturupplevelse dÀr skogen i Tyresta nationalpark och naturreservat fÄtt agera exempel. Undersökningens första steg börjar med att vi uppmÀrksammar en trend; att med hjÀlp av arkitektur tillgÀngliggöra naturen med syftet att denna ska framstÄ som attraktiv, samt anpassas efter den urbana mÀnniskans rekreativa önskemÄl. Arkitekturen fungerar hÀr som en slags lÀnk mellan mÀnniskan och naturen, vi frÄgade oss om denna hjÀlpande hand bidrar till att vi interagerar med naturen i en större utstrÀckning eller om den snarare gör att distansen mellan oss och naturen ökar. Undersökningen inleds i steg 1 med en redogörelse för vÄra erfarenheter frÄn en studieresa till det norska projektet Nasjonale Turistveger, ett projekt vi ansÄg vara representativt för den trend vi ville fördjupa oss i. Under resan bildade vi oss med hjÀlp av analysverkyg en uppfattning om att naturupplevelsen ofta blev lidande nÀr naturen gestaltats. De projekt vi besökte skapade i olika utstrÀckning en kÀnsla av distans mellan oss och omgivande natur.

This project is about color and light and how it affects the atmosphere in the city. I choseto look closer into the central parts of the city, a place where I often feel a lack of lightand color, especially during the winter season. In the beginning of the project I made ananalysis of how intense colors are used in the city and how we can use color as a tool tocreate effectful spaces. Further into the project I chose to look closer into the effects thatare made by the facades, how the light from the windows affects the room outside when the dark falls. At the end of the project I caught a feeling inspired by the city and applied it into an installation of light..

Det kommer konstant ut amerikanska nyinspelningar av andra lÀnders filmer. Vad Àr det som skapar behovet av nyinspelningar? Vi har analyserat och jÀmfört tre japanska skrÀckfilmer med amerikanska nyfilmatiseringar (s.k. ?remakes?) för att försöka förstÄ vad det finns för kulturella sÀrdrag i respektive lÀnders gestaltning av filmberÀttartekniska konventioner av rum och tid och skillnader i kunskapsnivÄ om filmens hÀndelser mellan protagonist och ÄskÄdare..

Examensarbetets syfte Àr att undersöka tidsaspekterna historien, framtiden och nuet inom landskapsarkitektur. FrÄgestÀllningen Àr: Hur kan en gestaltning knyta an till historien, göra platsen lÄngsiktigt sammanhÄllen och samtidigt frÀmja för spontana förÀndringar? Detta har undersökts genom en gestaltning av omrÄdet KÀttingen i Ljusne i HÀlsingland. Det Àr en plats som Àr prÀglad av industrihistoria, som förlorat sin identitet och som nu anvÀnds av konstföreningen Konstkraft för att vÀnda den negativa trenden genom konst och kultur. Konstkraft vill ha en plats som Àr stabil inför framtiden, men samtidigt kunna hÄlla spontana workshops. Arbetets metod har innefattat studier av historien, inventering och analys av den befintliga situationen och skisser inför framtiden.

Ishockey Àr en av Sveriges populÀraste sporter och engagerar mÄnga, bÄde i och utanför rinken. Hockeyligan.se Àr Elitseriens officiella webbplats och erbjuder besökarna möjligheten att följa matcherna direkt frÄn en dator via ett text flöde. I liveflödet förekommer mÄnga förkortningar som Àr svÄra att förstÄ. MÄlet med denna studie Àr att hitta en lösning pÄ hur man ska förklara dem utan att pÄverka lÀsbarheten negativt. Fokus ligger pÄ den textuella biten och inte den grafiska och hur informationen presenteras. Genom att göra textanalyser och en omvÀrldsanalys hoppas jag fÄ tillrÀckligt med kunskap för att tillsist kunna göra en gestaltning som uppnÄr mitt mÄl med arbetet.

Det hÀr Àr ett kvalitativt forskningsarbete med en gestaltande del. Arbetet syftar till att förklara och förstÄ vad som kÀnnetecknar det amerikanska kommersiella musikradioformatet pÄ radiostationen Kiis FM i Los Angeles. Vidare anvÀnde vi oss av den förstÄelsen vi skaffat oss inom vÄrt problemomrÄde, för att skapa en konstnÀrlig gestaltning, ett experiment som testar att formatkopiera ett kommersiellt musikradioformat i USA och översÀtta det till svenska.ProblemomrÄdet hamnar inom den amerikanska kommersiella musikradions format. För att kunna definiera vad som kÀnnetecknar formatet har historisk bakgrund i kombination med forskning kring formatkopiering av kommersiella musikradioformat varit vÀsentligt. VÄr huvudempiri har hÀmtats frÄn en intervju med mediastrategen David G Hall vars erfarenheter och kunskaper inom den kommersiella musikradiobranschen varit av stor betydelse för vÄrt arbete.

Studieobjektet för detta kandidatarbete Àr Stortorget vilket Àr belÀget mitt pÄ Trossö i centrala Karlskrona. Staden Àr sedan 1600-talet starkt fÀrgad av en omfattande militÀr aktivitet, nÄgot som pÄverkat stadsbilden pÄtagligt. Detta Àr en grundfaktor som gjort att Karlskrona sedan 1988 finns upptagen pÄ UNESCO:s vÀrldsarvslista. Huvudsyftet för detta kandidatarbetets Àr att ge ett gestaltningsförslag för Stortorget utifrÄn platsens roll som offentligt rum i staden. AvgrÀnsningen strÀcker sig till att omfatta Stortorget med dess nÀrmaste omnejd, dock sÀtts Stortorget in i en vidare kontext som utgörs av hela Trossö för att ge en bild av torgets relation till den övriga centrala staden. Gestaltningsförslaget i detta kandidatarbete utgÄr frÄn renÀssansens syn pÄ form, individ och stadsrum. NÄgra av de teorier som anvÀnts för att underbygga denna strÀvan Àr Vitruvius tankar om form och proportion, Camillo Sittes stadsrumsteorier och Gordon Cullens Serial Vision för att nÀmna nÄgra.

Tidigare forskning har visat att förmÄgan att lÀsa och skriva pÄverkar bÄde mÀnniskans kognitiva tÀnkande och neurologiska strukturer. LikasÄ innebÀr oförmÄgan att lÀsa och skriva en social press som pÄverkar vÄr syn pÄ oss sjÀlva. Men hur pÄverkas vÄr sjÀlv- och framtidssyn av att vi lÀr oss att lÀsa och skriva? Detta har undersökts genom intervjuer med 14 kvinnor i Nepal med olika erfarenheter av att lÀsa och skriva. Resultatet visade huvudsakligen att kvinnorna sÄg sig sjÀlva som mer sjÀlvstÀndiga och sjÀlvsÀkra, och sin framtid som mer ljus efter att de lÀrt sig att lÀsa och skriva.

   Jag har i mitt examensarbete arbetat för sko- och lifestyleföretaget  Sneakersnstuff somhar sina butiker i Stockholm och Malmö. Arbetet har inneburit att formge enkonceptbutik i en liten husvagn med hjÀlp av informationsdesign.Rapporten beskriver hur jag gÄtt till vÀga, vilka teorier och metoder jag anvÀnt migav för att sedan kunna fÄ fram en formgivning som uppfyller syftet, vilket Àr att medinformationsdesignens verktyg formge en husvagn som förmedlar  SneakersnstuffŽskoncept.För att komma fram till mina resultat har jag anvÀnt mig av litteratur som forskat iinformationsdesign samt litteratur om koncept, och hur man skapar rÀtt atmosfÀr i enbutik med layout, fÀrg och ljus.  .

Examensarbetets syfte Àr att kasta ljus över den svenska lÀromedelsgranskningen fram till nedlÀggningen av granskningsmyndigheten 1991 samt undersöka vad som hÀnt dÀrefter. Det Àr delvis en historisk översikt, men ger Àven insyn i den för Àmnet nÀrliggande lÀromedelsmarknaden. LÀromedelsgranskningen visar sig ha gamla anor i Sverige men i olika skepnad. Det Àr först pÄ 1900-talet som ett fristÄende organ för lÀromedelsgranskning skapas. Efter nedlÀggningen 1991 blir lÀromedelsmarknaden en fri marknad utan nÄgon statlig kontroll, granskningsuppdraget lÀmnas Ät lÀraren.

Denna undersökning omfattar hur man kan applicera Pixars metoder och tekniker av en grupp bestÄende av tre studenter vid skapandet av en animerad kortfilm. UtifrÄn resultaten av vÄr forskning kring metoder, tekniker och analyser har vi skapat en animerad kortfilm. Kortfilmen Àr en samtida tolkning av Astrid Lindgrens kÀnda barnbok Emil i Lönneberga. Filmen Àmnar att belysa olika samhÀllsproblem som kan kopplas till den klassiska boken..

Den hÀr uppsatsen Àr ett försök att ringa in och samla ihop tankar kring vad det Àr att vara nÀrvarande pÄ scen samt hur man kan lÀra ut det. Arbetet innehÄller citat och referat frÄn intervjuer med sju personer: En skÄdespelare, en koreograf, en jazzsaxofonist och improvisatör, tvÄ sÄngerskor och sÄngpedagoger, en sÄngerska och lÄtskrivare samt en klassisk altviolininst. HÀr finns ocksÄ citat och referat ur relevant litteratur. Arbetet ska ses som en ingÄng till Àmnet snarare Àn en djupdykning..