Detta Àr ett kandidatarbete i trÀdgÄrdsdesign. Arbetet Àr ett gestaltningsförslag av en askgravplats pÄ Norra kyrkogÄrden i Lund. Syftet med examensarbetet Àr att göra en gestaltning som samspelar med omgivningens gröna kulturarv för att möta det framtida behovet av fler askgravplatser. UtgÄngspunkten i examensarbetet Àr ett uppdrag frÄn KyrkogÄrdsförvaltningen i Lund. Uppdraget gÄr ut pÄ att göra ett gestaltningsförslag för Kvarter 22 pÄ Norra kyrkogÄrden.

Syftet med studien Àr att undersöka hur ett tredimensionellt bildmoment pÄverkar rumsuppfattningen i ett tvÄdimensionellt arbete. Den metod jag valde Àr en aktionsforskningsmetod dÀr man arbetar direkt i den praktiska verksamheten i en cyklisk process med fyra faser: planering, aktion, observation och reflektion. Sista fasen resulterar oftast i en ny planeringsfas och ytterligare ett varv i aktionsforskningscykeln dÀrigenom nÄs ett högre kvalitativt resultat. Undersökningsgruppen var elever i Är 9 som i tre steg fick Äterge ett stillében. Först skulle de teckna av stillébenet tvÄdimensionellt, dÀrefter skulle de skulptera fram samma stillébenmotiv med lera i en tredimensionell skulptur för att slutligen i det tredje steget Äterigen teckna av samma stillébenuppstÀllning.

Syftet med denna undersökning var att göra en beskrivning av elevers uppfattningar om sina lÀrstilar, inom de utvalda preferensomrÄdena ljus, ljud, möblering, rörelsebehov, olika sinnen samt om eleverna var analytiska eller globala inlÀrare. Vi utgick frÄn en stilenkÀt om lÀrstilar, som vi omarbetade till att bli en kvalitativ intervju. VÄr studie genomfördes i Är ett pÄ en grundskola i Kalix kommun. Vi kom fram till att eleverna har olika uppfattningar om hur de lÀr sig pÄ bÀsta sÀtt och att de kanske inte alltid Àr medvetna om hur denna process gÄr till, det vill sÀga att deras metakognitiva medvetenhet inte Àr fÀrdigutvecklad. .

Uppsatsen behandlar gudserfarenhet och sprÄkbruk hos Jean-Jacques Rousseau och dess likheter med pietismen. BÄde Rousseau och pietismen betonade mÀnniskans kÀnslor framför förnuftet, i en för övrigt förnuftsorienterad tid. De menade att mÀnniskans kÀnslor mÄste tillÄtas komma till uttryck i trosfrÄgor och nÀr de talar om hur mÀnniskan erfar Gud och det gudomliga anvÀnder de liknande ord och begrepp. Studiens syfte Àr sÄledes att studera dessa likheter, med fokus pÄ Rousseaus sprÄkbruk och bildvÀrld..

Att sÀga att man har ?en nationalitet? Àr för mÄnga nÄgot man kÀnner nÀr man Àr född i och har vuxit upp i ett land. Men hur kan det vara om man av nÄgon anledning tvingats lÀmna sitt hemland? Hur Àr det att inte kÀnna sig hemma i sitt vÀrdland, men att heller inte kÀnna sig hemma i det land man en gÄng tvingats lÀmna? Hur Àr det att befinna sig i ett mellanrum? Jag har valt att undersöka ett material som jag sjÀlv har filmat frÄn Kosovo sommaren 2005. Jag har ocksÄ analyserat en intervju jag gjorde tillsammans med Nexhat, vÄren 2006.

Uppsatsen grundade sig ett behov och önskemÄl av en utvecklingsplan för BRF SolgÄrdarnas norra plantering i Lund. Planteringen gjordes om 2007 och bar med sig en vision om att planteringen skulle fokusera pÄ det dynamiska samspelet mellan den Àldre, uppvuxna och nyplanterade vegetationen. Tanken var konkret att sluttrÀd planterades in i skydd av planteringens redan uppvuxna vegetation och i takt med att dessa vÀxte till, skulle dessa ges mer utrymme genom att den skyddande vegetationen gallrades bort. NÄgonstans pÄ vÀgen upprÀtthölls inte visionen och planteringen tillÀts att vÀxa fritt vilket bidrog till minskad ljustillgÄng och utrymme för sluttrÀden som skulle gynnas i den avsedda successionsprocessen. För att göra en utvecklingsplan till denna speciella anlÀggning gjordes först en fallbeskrivning av utgÄngslÀget med hjÀlp av tillhandahÄllen objektsspecifik information och fÀltbesök med den ansvariga projektören för anlÀggningen. En litteraturbakgrund gjordes i ett syfte att, med hjÀlp av nÄgra för uppsatsen utvalda vegetationsdynamiska begrepp, beskriva utgÄngslÀget ytterligare. Utvalda begrepp att beskriva planteringen utifrÄn blev struktur & skiktning, ljus- skuggförhÄllanden och succession.

Den hÀr uppsatsen har till syfte att Äterge en designprocess, genom att beskriva ett uppdrag och de stÀllningstaganden som gjorts med hÀnsyn dÀrav. Uppdraget har varit att designa belysningsarmaturer för offentliga toaletter i exklusivare miljöer, sÄsom hotell, restauranger och kontor dÀr man vill ha en funktionell belysning av ansiktet. En ljussÀttning vars avsikt Àr att ge ett naturligt ljus som underlÀttar ögats uttolkning av ansiktet och huden, som i sin tur skapar förutsÀttningar för en bÀttre sminkning.Löpande behandlar uppsatsen förhÄllningssÀttet som designer i relation till interna stÀllningstaganden samt gentemot belysningsföretaget Zero, som varit uppdragsgivaren.Uppsatsen tar upp ljuset och hur det förhÄller sig till mÀnniskans sinnesförnimmelser pÄ olika sÀtt. HÀr beskrivs studier av ljussÀttning i olika typer av badrumsmiljöer, kÀnslor inför toalettbesök, hur ljuset beskriver sin omgivning och armaturtyper som kan tillgodose den belysning som efterstrÀvats.Vidare beskrivs fÀrg utifrÄn olika aspekter; sÄsom kulturella konventioner, fÀrgsymbolik samt hur ögat upplever kulörer, för att nÄ fram till vilken typ av kulör som kan lÀmpa sig i badrumsmiljöer.Metoden beskriver designprocessen genom att redogöra för de metoder som anvÀnts för att skapa en förstÄelse för uppdragsgivaren, marknaden och formsprÄk. Denna process beskriver Àven skissande och idégenerering, samt konstruktionsplanering och produktionsrelaterade stÀllningstaganden.Resultatet Àr tvÄ armaturer; dels en vÀggarmatur, som Àr tÀnkt att ge ett riktat ljus mot ansiktet dÄ den placeras i det vÀnstra övre hörnet om en spegel.

I denna undersökning försöker jag synliggöra en folkgrupps identitet. Temat Àr: ?Bosnisk identitet 1992 ? 1995? Dvs. den identitet som skapades under kriget i Jugoslavien ? Bosnien och Hercegovina.

Stadens offentliga rum Ă€r platser dĂ€r mĂ€nniskor ska kunna vistas pĂ„ lika villkor och det Ă€r en demokratisk rĂ€ttighet för alla att kunna röra sig fritt i alla offentliga miljöer. En grundlĂ€ggande förutsĂ€ttning för att mĂ€nniskor ska vilja vistas i det offentliga rummet Ă€r kĂ€nslan av trygghet. Det Ă€r svĂ„rt att bygga bort reella hot och faror men det finns ett flertal olika faktorer som kan pĂ„verka den upplevda otryggheten. Vissa platser upplevs som otrygga av mĂ„nga mĂ€nniskor trots att inget brott nĂ„gonsin har begĂ„tts pĂ„ platsen. ÄndĂ„ finns det ett samband mellan dessa, dĂ„ platser som uppfattas som otrygga i förlĂ€ngningen kan bli obefolkade. Ofta upplevs en befolkad plats tryggare Ă€n en öde men detta beror Ă€ven pĂ„ vem man Ă€r, vilka mĂ€nniskor som vistas pĂ„ platsen och vad de gör. MĂ€nniskans samspel med dess omgivning Ă€r komplex och dĂ€rför Ă€r sambandet mellan trygghetsupplevelsen och den offentliga miljön viktigt att undersöka.

"Understanding what I write" is a study of university-scientists? work concerning science-information, with the basis in Pedagogical Theory. The empirical material is collected through an inquiry and several interviews with scinentists at the ten universities of Sweden. This inquiry was done within the timeframe of November 2000 to Janurary 2001. The purpose is to find out wich methods scientists use to spread their knowledge to the society and what possibilities there are to improve these..

I takt med ökande urbanisering fluktuerar befolkningsmÀngden allt kraftigare i smÄ orter och mÄnga Àr beroende av turism. Leksand Àr en av de orter som upplever en kraftig tillströmning av turister under sommaren. Stora ytor stÄr tomma över vintern och pÄverkar livet i centralorten negativt. Kommunen strukturerar nu om sitt centrum och efterlyser flexibel gestaltning som passar bÄde hög- och lÄgsÀsong. Flexibel urban design innebÀr att offentliga miljöer ska vara förberedda pÄ demografiska förÀndringar och tillgodose blandade mÄlgrupper pÄ lÄng sikt, utan att en hel omgestaltning Àr nödvÀndig.

I mitt kandidatarbete undersöker jag fantasi och kreativitet, varför vi skapar fantasivÀrldaroch hur vi hittar till dem - finns det portaler till fantasivÀrldarna? Jag letar efter svar ur filosofiskaperspektiv genom att lÀsa om fantasi och lek. Jag tittar nÀrmare pÄ andra konsthantverkareoch konstnÀrers fantasivÀrldar och drar kopplingar till filmers fantasivÀrldaroch sagor för att jÀmföra innehÄllen och det visuella. Om detta skriver jag i denna rapport,jag skriver Àven om hur min gestaltning har vÀxt fram, formats och utvecklats och minatankar under arbetets gÄng..

Stora butikskedjor anvÀnder sig utav en visual merchandiser. De grundar sin utbildning pÄ forskning och konceptlitteratur som anger regler och riktlinjer för hur ett skyltfönster ska utformas pÄ ett tilltalande och effektivt sÀtt för att skapa uppmÀrksamhet samt förmedla butikens image. Denna rapport undersöker vikten och anvÀndandet av denna typ av litteratur och teorier hos mindre privatÀgda butiker. Riktlinjer för denna rapport utgÄr frÄn frÄgestÀllningen: Hur skiljer sig mindre butikers utformning av skyltfönster frÄn teori?De gemensamma nÀmnarna för författarna till litteraturen handlar om fÀrg, ljus, gruppering, sinnen och skyltfönstrets primÀra egenskaper.

Denna undersökning omfattar hur man kan applicera Pixars metoder och tekniker av en grupp bestÄende av tre studenter vid skapandet av en animerad kortfilm. UtifrÄn resultaten av vÄr forskning kring metoder, tekniker och analyser har vi skapat en animerad kortfilm. Kortfilmen Àr en samtida tolkning av Astrid Lindgrens kÀnda barnbok Emil i Lönneberga. Filmen Àmnar att belysa olika samhÀllsproblem som kan kopplas till den klassiska boken.

Detta examensarbete gjordes för att undersöka om och hur det Àr möjligt att utforma lÀttförstÄtt studieunderlag för anvÀndning pÄ SFI, genom att bara anvÀnda bilder. Förutom gestaltning mÄst mÄlgruppens olika kulturella bakgrunder beaktas, dÄ olika gester och uttryck inte har samma innebörd i alla kulturer och dÀrför inte kunde anvÀndas i bilderna.Genom handledning, teoretiska studier, och kvalitativa mÄlgruppsintervjuer utformades och omformades informationen till sitt slutgiltiga utseende, dÀr Àven lÀraren fick en roll i berÀttandet..