Ungas involvering i g?ngkriminalitet har ?kat markant i Sverige under de senaste ?ren och utg?r en v?xande samh?llsutmaning med l?ngtg?ende konsekvenser f?r trygghet och social sammanh?llning. Syftet med denna scoping review ?r att sammanst?lla och kartl?gga befintlig forskning om unga personer i eller p? v?g in i g?ngkriminalitet, med fokus p? vilka risk- och skyddsfaktorer som identifieras i litteraturen. Studien syftar ocks? till att unders?ka hur dessa faktorer beskrivs i relation till socialt arbete och f?rebyggande insatser.

Bakgrund: Studien tar utgÄngspunkt i den nya kursplanen för matematik dÀr matematikens anvÀndning i olika sammanhang och vardagen betonas tydligare Àn i den förra kursplanen (Skolverket 2011a; Skolverket 2011b). Elevers sjunkande matematikprestationer Àr en pÄgÄende problematik (se. t.ex. TIMSS 2007) och förhoppningar med denna rapport Àr att lyfta en bredare syn pÄ matematik och dÀrmed skapa motivation för eleverna. Ambitionen Àr att framhÀva en matematikundervisning som anknyter till vardagen och elevernas erfarenheter.Syfte: Syftet Àr att undersöka hur elever i skolÄr tre uppfattar matematik.

Om en organisation i dagens samhÀlle ska leva och utvecklas bör den vara flexibel och öppen för att arbeta pÄ andra sÀtt Àn vad den mÄnga gÄnger Àr van vid. Att förÀndra ett arbetssÀtt Àr oftast lÀttare sagt Àn gjort, vilket organisationen bör vara beredd pÄ. En förÀndring av arbetssÀtt kan komma att pÄverka hela kulturen inom organisationen. NÄgot som blir mer aktuellt vid genomförandet av interna förÀndringsprojekt. NÀr det finns en risk att ett projekt pÄverkar den egna organisationen kan man uppleva det som mycket viktigt att undersöka de risker och förÀndringar som skulle kunna pÄverka sjÀlva projektet.

Titel: Ensam, vacker och lite avklĂ€dd ? en undersökning av kvinnligt och manligt i romantiska komedier och actionfilmerFörfattare: Aila Stefansdotter-Franck och Ida ÅhlĂ©nKurs, termin och Ă„r: Vetenskaplig rapport C, HT 2013Antal ord i uppsatsen: 20 457Problemformulering och syfte: Syftet med studien Ă€r att undersöka hur ofta och hur kvinnor respektive mĂ€n gestaltas i de fyra actionfilmer och fyra romantiska komedier som setts av flest personer pĂ„ svenska biografer under 2013Metod och material: Metodtriangulering med kvantitativ och kvalitativ innehĂ„llsanalys, av ett strukturerat urval bland de filmer som setts mest pĂ„ bio i Sverige under 2013.Huvudresultat: Könsfördelningen Ă€r mer ojĂ€mn i actionfilmerna ? kvinnorna utgör 21 procent av karaktĂ€rerna, mĂ€nnen 79 procent ? Ă€n i de romantiska komedierna, dĂ€r fördelningen Ă€r 45 kvinnor och 55 mĂ€n. Kvinnorna Ă€r fĂ€rre Ă€n mĂ€nnen i alla filmer utom en, samma film Ă€r Ă€ven den enda film dĂ€r en kvinna Ă€r den första karaktĂ€ren att tala. Även om könsfördelningen Ă€r relativt jĂ€mstĂ€lld gestaltas kvinnor med stereotypt i romantiska komedier. MĂ€nnen gestaltas mer stereotypt i actionfilmer, men dĂ€r utgör kvinnorna en vĂ€ldigt liten del av karaktĂ€rerna ? i ett fall endast en kvinna bland 29 mĂ€n.

FörvÀntanEn berÀttelse om en flicka som Àlskar att lÀsa.Som vÀxer upp och gÄr pÄ en skola dÀr hon fÄr lÀra sig att skapa rumsligheter.Som vill finna ett sÀtt som gör att hon kan omsÀtta allt det fantastiska hon finner i sina böcker i sitt rumsliga skapande.Hon utgÄr frÄn en specifik bok, The Night Circus, skriven av Erin Morgenstern. (2011, Vintage Books)Hon söker efter sÀttet. Genom att lÀsa. Och lÀsa igen. Genom att klippa.

Detta examensarbete har utförts i samarbete med arkitektkontoret Equator, som ÀrbelÀget i Stockholm. Syftet med vÄrt uppdrag har varit att ta fram ett intressevÀckandebildmaterial för receptionsmiljöer. VÄrt fokus lÄg i att förstÄ hur man bÀst förmedlar rumi bilder. Den övergripande frÄgestÀllningen var; hur fÄr man i en bild, information omrummet och dess rymd?Metoder vi anvÀnde oss av för att nÄ vÄrt mÄl var litteraturstudier, enkÀtundersökningoch utprovningar.

I och med de pÄgÄende klimatförÀndringarna kommer framtidens utomhusgolv att se annorlunda ut Àn idag. I ett scenario dÀr tjÀle och snö inte lÀngre skyddar vÄra grÀsmattor kommer de att bli kÀnsliga för den dagliga anvÀndningen under stora delar av Äret. Hur förhÄller vi landskapsarkitekter oss till bÄde brukarnas önskemÄl och klimatets förutsÀttningar? MÄste vi se över ytanvÀndningen ? fördelningen av de markmaterial vi anvÀnder oss av pÄ platserna vi skapar? Hur ser framtidens utomhusgolv ut?Jag har med detta arbete sökt nya vÀgar, material och tankar kring hur man i framtiden anvÀnder ytorna pÄ bostadsgÄrdar och i offentlig miljö.

VÀsterviks kommun har under tiotals Är haft en vikande befolkningsutveckling men under de senaste Ären har en förÀndring skett och trenden har brutits. En stor satsning pÄ att uppföra sjönÀra bostadsomrÄden nÀra staden har lockat till inflyttning, och kommunen vill fortsÀtta den utvecklingen. Solbergsudde ligger strax utanför VÀstervik och det finns lÄngt framskridna planer pÄ att dÀr uppföra ett nytt attraktivt bostadsomrÄde med blandad bebyggelse. Solbergsudde prÀglas av en lantlig skÀrgÄrdskaraktÀr och idag finns dÀr 17 bostadshus/fritidshus som ej Àr planlagda. Problem finns med bÄde enskilda lÀckande avloppsanlÀggningar och brist pÄ fÀrskvatten.

Syftet med denna uppsats Àr att ge en förstÄelse för hur en kompositionsprocess kan se ut. Analysen följer, genom skisser och loggbok, komponerandet av de tvÄ verken The Legend of Baddabah för kammarensemble och Reflektioner över trasig vÀnskap för symfoniorkester. Materialet ses i relation till tidigare forskning av kompositionsprocessen och undersöker hur Stan Bennetts schematiska modell stÀmmer in pÄ mitt arbetssÀtt. Jag redogör för hur tvÄ egna verk komponeras frÄn första idé till fÀrdigt partitur. I diskussionen behandlas dels hur Bennets modell till vissa delar stÀmmer överens med min skapandeprocess, dels hur jag anvÀnder olika metoder nÀr jag komponerar som improvisation och matematik, dels hur jag lÄter personer i min omgivning pÄverka min gestaltning av musiken, och dels hur tidspressen tvingar mig till handling..

Studiens syfte Àr att belysa det sociala samspelet mellan vikarier och ordinarie personal inom vÄrd och omsorg i kommunen. Hur upplever vikarien sin roll och hur upplever de att de blir mottagna pÄ arbetsplatsen? Vi speglar Àven den ordinarie personalens tankar och kÀnslor kring att ofta arbeta med vikarier. Hur pÄverkas de av att en ny medlem kommer in i gruppen? Hur ser de pÄ vikarien och hur förÀndras deras arbetssituation?.

Den svenska regeringens utnÀmningsmakt av högre statstjÀnstemÀn Àr idag utsatt för skarp kritik, bÄde i media och bland politiker. All offentlig makt i Sverige utgÄr frÄn folket enligt regeringsformen. Men i detta fall finns det fÄ möjligheter för medborgarna att kontrollera regeringens arbete med att tillsÀtta tjÀnstemÀnnen. Syftet med uppsatsen var att se hur legitim den svenska utnÀmningspolitiken Àr utifrÄn Beethams legitimitetsteori, i denna teori finns tre kriterier. UtifrÄn det första kriteriet mÄste makten fungera utifrÄn de rÄdande lagar och regler som instiftats av samhÀllet.

Trenden Àr tydlig, i takt med att vÄra stÀder förtÀtas minskar andelen parkomrÄden och grönytor. Samtidigt ökar mÀnniskans behov av rekreation. En lösning pÄ denna problematik skulle kunna vara kyrkogÄrden, som med sitt lagstadgade exploateringsskydd och mÄnga vÀrden utgör en yta som i allra högsta grad Àr aktuell för rekreation. Arbetet fokuserar pÄ hur kyrkogÄrdsförvaltningarna ser pÄ att kyrkogÄrden anvÀnds i rekreativt syfte. Den behandlar Àven problem och möjligheter som en sÄdan anvÀndning kan medföra och vilka utvecklingsmöjligheter som ges. En litteraturstudie, intervjuer med tre chefer inom kyrkogÄrdsförvaltning samt observationer pÄ tre kyrkogÄrdar ligger till grund för studien. De tre förvaltningarna representerade i studien Àr positivt instÀllda till att anlÀggningarna anvÀnds för rekreation.

MÄlet med detta arbete Àr att undersöka vad begreppet ekosystemtjÀnster kan innebÀra i den urbana utemiljön och hur ett ekosystemtjÀnstperspektiv kan anvÀndas för att beskriva och gestalta grönytor i staden. Bakgrunden Àr det vÀxande intresset för hÄllbar stadsplanering och hur landskapsarkitektur kan bidra till detta. FrÄgestÀllningarna som har varit utgÄngspunkt för arbetet Àr: ? Vad innebÀr begreppet ekosystemtjÀnster i mindre, urbana sammanhang? ? Vilken roll skulle ett ekosystemtjÀnstperspektiv kunna ha vid gestaltning av utemiljöer i mindre skala? Arbetets metoder bestÄr av studier av litteratur, studiebesök i Malmö, Lund och Helsingborg samt av ett gestaltningsförslag för en bostadsgÄrd i omrÄdet RÄdhusrÀtten i Lund. Begreppet ekosystemtjÀnster fick sitt genomslag med Millennium Ecosystem Assessments rapporter i början av 2000-talet och betyder de tjÀnster och fördelar som mÀnniskor fÄr frÄn naturen. Det inkluderar exempelvis odling av mat, rening av vatten och luft, rekreation, hÀlsa och symboliska vÀrden.

?En naturlig trĂ€dgĂ„rd ? ett gestaltningsförslag med biologisk mĂ„ngfald? handlar om hur man fĂ„r in naturen i trĂ€dgĂ„rden. Hur gör man för att förbĂ€ttra den biologiska mĂ„ngfalden i sin egen trĂ€dgĂ„rd och pĂ„ sĂ„ sĂ€tt möjliggör möten mellan mĂ€nniska och natur? Ämnet biologisk mĂ„ngfald i trĂ€dgĂ„rden Ă€r intressant och har potential att bli en framtida trĂ€dgĂ„rdstrend som bĂ„de branschen och allmĂ€nheten kan anamma. Arbetet utgĂ„r frĂ„n den biologiska mĂ„ngfalden ur ett zoologiskt perspektiv och berör en utvald tomt som fĂ„r en ny gestaltning med nya livsmiljöer anpassade för olika djurarter.

Projekt som arbetsform blir allt vanligare i offentlig verksamhet. Medarbetare pÄverkas olika av att fler uppgifter utförs i projektarbetsform samt att de fÄr andra roller i projekten. FörÀndringsarbete innebÀr ofta en större arbetsbörda för projektdeltagarna vilket kan skapa stress och frustration hos bÄde individen och gruppen. Syftet med studien Àr att undersöka hur deltagare i interna förÀndringsprojekt inom offentlig verksamhet upplever stress och motivation under sin tid som projektdeltagare. Interna förÀndringsprojekt innebÀr nÄgon form av förÀndring och utveckling av den befintliga verksamheten.