Hur staten organiserar sin förvaltning, i form av specialisering och samordning av verksamheten, har betydelse för hur vÀl uppdraget att implementera den politiska viljan genomförs. MÄnga menar att betoningen pÄ samordning idag ökat efter flera Är av specialisering som dominerande organisationsform. Vi har dÀrför valt att undersöka begreppet samordning och dess tillhörande problematik för att se hur, nÀr och var samordning Àr önskvÀrt inom statlig förvaltning och vilka problem som kan uppstÄ. DÄ samordning Àr en flertydig term som kan vara svÄrförstÄdd, avser uppsatsen ocksÄ konkretisera begreppet och dess övergripande problematik. Genom intervjuer pÄ Migrationsverket ges praktiska exempel utifrÄn en svensk kontext.

Bakgrund och problem: Kritiken mot en alltför byrÄkratisk och ineffektiv offentlig sektor ledde till att New Public Management vÀxte fram i Sverige i slutet pÄ 1980-talet. Detta inne-bar stora förÀndringar, med fokus pÄ bl.a. kostnadskontroll och resultatmÀtning för att öka effektiviteten. Verksamheterna adopterade Àven ekonomistyrningsmodeller som ursprung-ligen utvecklats för den privata sektorn. Vissa offentliga verksamheter, inte minst sjukvÄrden, har varit och Àr Àn idag utsatta för finansiella problem, ökad konkurrens och allmÀnhetens krav pÄ bÀttre kvalitet.

Denna undersökning grundar sig pÄ erfarenheter dÀr jag sett att rita Àr en aktivitet som uppstÄr spontant i stort sett alla dagar pÄ förskolan och jag anser dÀrav att det Àr relevant för min profession att undersöka denna aktivitet nÀrmare. Syftet med undersökningen Àr att bidra med ökad kunskap om ritandet som spontan aktivitet och jag valde av den orsaken att rikta blicken mot vad, varför och hur barn ritar. För att undersöka aktiviteten ville jag Àven fÄnga pedagogers förhÄllande till- och avsikter med det spontana ritandet. Resultatet av undersökningen berÀttar att dÄ barnen ritade som del av den fria leken var mÄlet för barnen att rita nÄgot förestÀllande. Resultatet visar Àven att det finns flera möjliga svar till varför barn ritar.

NedskrÀpningen i parkmiljöer Àr ett stÀndigt ökande problem. Regeringen tillsammans med landets kommuner och organisationen HÄll Sverige Rent har inte kunnat motverka mÀnniskors sÀtt att inte ta ansvar för var de slÀnger sitt skrÀp. I detta examensarbete kommer nedskrÀpningsproblemet att studeras. Studien Àr en beskrivning av hur rumsliga element kan frÀmja renhÄllning i parkmiljöer genom en ökad ansvarskÀnsla för naturen i parkmiljöer.Centrum för studien Àr Vasaparken i VÀsterÄs, som ger att starkt uttryck för problemet med nedskrÀpning. Som besökare under sommarhalvÄret möts man av en trÄkig syn dÀr skrÀp oftast hittas pÄ marken och inte i parkens tillgÀngliga papperskorgar.

Denna studie syftar till att följa upp en tidigare studie som undersökt sambandet mellan sektor och hÀlsa. Tidigare har man sett att personer som arbetar inom offentlig sektor har sÀmre hÀlsa Àn personer inom privat sektor. Det senaste decenniet har det skett mÄnga förÀndringar pÄ arbetsmarknaden, bland annat har en privatisering av stora delar av vÄrden genomförts inom offentlig sektor. Vi anser dÀrför att det Àr pÄ tiden att se om och hur sambandet har förÀndrats. Denna studie ser Àven om andra faktorer, sÄ som personlighet samt krav och kontroll, pÄverkar sambandet mellan hÀlsa och sektor. Detta Àr en kvantitativ studie, dÀr LNU 2010 anvÀnds för att undersöka sambandet.

OPS Àr, i Sverige, en ny genomförandeform som innebÀr ett offentligt och privat samarbete vid frÀmst större bygg och infrastrukturprojekt. OPS har vÀxt fram som ett alternativ till de traditionella upphandlingsformerna, frÀmst pÄ internationell mark. Vid en större upphandling Àr det viktigt att vÀlja rÀtt upphandlingsform till rÀtt projekt och dÀrför Àr en utredning och granskning högst nödvÀndigt. För att nÀrmare kunna analysera drivkraften för en OPS-upphandling behövs lÀmpliga teorier att luta sig emot. De teorier som studien tagit del av Àr Principal-Agent samt asymmetrisk informationsteori.

Denna uppsats har som syfte att dels undersöka mÀnniskors upplevelser av otrygghet i offentliga parker och dels undersöka vilka fysiska ÄtgÀrder som medborgarna upplever ökar trygghetskÀnslan. Men Àven att undersöka om, och i sÄ fall vilka, fysiska ÄtgÀrder som presenteras i kommunala parkprogram. UtifrÄn arbetets forskningsöversikt presenteras de teoretiska perspektiven, upplevelsen av otrygghet och den offentliga parken. Genom de teoretiska perspektiven förstÄr man vad en plats Àr och hur mÀnniskor upplever otrygghet. De visar att vÄra egna erfarenheter, visioner och förutfattade meningar pÄverkar anvÀndningen av platsen.

SkadestÄndsparagrafen i LOU stadgar att en upphandlande myndighet som brutit mot bestÀmmelserna i lagen, ska ersÀtta dÀrigenom uppkommen skada för en leverantör. En förfördelad leverantör ska pÄvisa i) Àrendehanteringsfel, ii) skada samt iii) adekvat kausalitet mellan i) och ii) för att skadestÄnd ska kunna utgÄ. Regleringen bygger pÄ ett antal olika EU-direktiv och den svenska regleringen Àr fortfarande relativt ung och under utveckling. Regleringen saknar bestÀmmelser om nÀr en upphandlande myndighet fÄr avbryta en offentlig upphandling.I rÀttspraxis har faststÀllts att det krÀvs "sakligt godtagbara skÀl" för att en pÄbörjad upphandling ska fÄ avbrytas. Vad som innefattas av sakligt godtagbara skÀl Àr fortfarande diffust, men vad som kan konstateras Àr att avbrytandet mÄste vara förenligt med samtliga gemenskapsrÀttsliga principer och att beslutet inte fÄr vara godtyckligt.

Kandidatarbetets syfte Àr att undersöka mötet mellan mÀnniska och medium genom att undersöka hur mÀnniskor relaterar till och tolkar mötet med ett medium. Undersökningen tar sin utgÄngspunkt i flera tÀnkbara kunskapsfÀlt, bland annat posthumanism, transhumanism, tolkningsvetenskap. Dessa kunskapsfÀlt prövas sedan i en gestaltning för att avgöra om kunskapen Àr relevant i förhÄllande till vÄrt Àrende..

VarumÀrkesarbete blir allt vanligare i Sveriges kommuner och dÀrmed en del av arbetsuppgifterna för offentliganstÀllda kommunikatörer. Syftet med uppsatsen Àr att ta reda pÄ hur kommunikatörer resonerar kring varumÀrkesarbete utifrÄn demokratiska och ekonomiska vÀrden. Intervjuer har gjorts med kommunikations- och informationschefer i tre vÀstsvenska kommuner. Deras svar har sedan satts i relation till den demokratisyn som presenteras av Demokratiutredningen samt Gromark & Melins begrepp brand orientation, i uppsatsen översatt till varumÀrkesorientering. Gromark & Melin argumenterar för att en ökad varumÀrkesorientering i den offentliga sektorn bÀttre bidrar till mer demokrati Àn den market orientation, eller marknadsorientering, som de menar Àr dominerande i dag.

SkolgÄrden Àr en plats för lek och aktivitet, sÄvÀl stillsam som livfull. Den anvÀnds pÄ raster och efter skoldagens slut. Men skolgÄrden kan anvÀndas Àven under lektionstid, i ett utomhuspedagogiskt syfte. Detta Àr ett kandidatarbete om hur vi som landskapsarkitekter kan skapa förutsÀttningar pÄ skolgÄrdar sÄ att de kan utnyttjas bÀttre som ett utomhusklassrum under lektionstid. Med utgÄngspunkt frÄn mina samlade kunskaper i utomhuspedagogik, och barnens önskemÄl om vad skolgÄrden ska innehÄlla, har jag gjort en gestaltning över skolgÄrden pÄ Vireda skola..

This essay is essentially an analytical comparison of economic and democratic values. The purpose of this is to understand whether or not a conflictof values is in effect, given that democratic values have been expressed as highly desirable and in need of reinforcement while simultaneously economic values in the shape of New Public Management enjoy widespread acceptance andimplementation.Denna text utgör ett försök att stÀlla demokratiska och ekonomiska vÀrden mot varandra för att se om vÀrdekonflikt föreligger i en situation dÄ demokratiska vÀrden uttryckts som önskvÀrda och i behov av förstÀrkning och dÀr New PublicManagement, ett reformprogram som i grunden utgör ett försök att införa mekanismer för styrning och organisation som byggts pÄ marknadsekonomiska vÀrderingsprinciper i stor omfattning genomdrivits inom offentlig sektor. I texten förs ett resonemang som nÄr fram till slutsatsen att en vÀrdekonflikt faktiskt pÄ sÀtt och vis kan sÀgas föreligga mellan demokratiska och ekonomiska vÀrdena om ekonomisk effektivitet inom offentlig sektor behandlas mindre som ett medel för demokrati, Àn som ett mÄl i sig sjÀlvt. FrÄgan visar sig i slutÀndan handla om anvÀndandet av en ny normativ logik som inte Àr fullt kompatibla med den kontext den försöks infogas i..

2008 gjordes en - Överenskommelse/ÖK - mellan regeringen, idĂ©burna organisationer inom det sociala omrĂ„det och Sveriges kommuner och landsting, som innehöll parternas gemen-samma vision, gemensamma principer och vilka Ă„tgĂ€rder de Ă„tar sig. Ideella organisationer antas ha nĂ„got unikt och/eller gör nĂ„got som offentlig verksamhet eller privata företag varken har eller kan göra och detta ger ideella organisationer en sĂ€rstĂ€llning, de utgör en sĂ€rart, vilket antas bidra till ett mervĂ€rde till samhĂ€llet. Uppsatsens syfte Ă€r att undersöka om ÖK har und-erlĂ€ttat eller försvĂ„rat för ideella organisationer att skapa och Ă„terskapa sin sĂ€rart och om ÖK dĂ€rmed har stĂ€rkt eller försvagat ideella organisationers bidrag till ett mervĂ€rde till samhĂ€llet. FrĂ„gestĂ€llningarna gĂ€ller definition av sĂ€rart och mervĂ€rde och hur sambandet ser ut mellan sĂ€rart och mervĂ€rde samt vilka faktorer som pĂ„verkar sĂ€rart och mervĂ€rde. Det empiriska materialet bestod av intervjuer med 8 ideella organisationer.

Syftet med denna uppsats var att undersöka om medarbetarskapandet inom offentlig sektor kunde inverka pÄ ohÀlsan i organisationen och om detta arbete har pÄverkat situationen för medarbetarna. MÄnga organisationer arbetar i dag med medarbetarskapsutbildningar och hoppas, genom att anvÀnda sig av denna utbildningsprocess, att kunna öka delaktigheten och dÀrmed minska ohÀlsotalen i organisationen. Till sin hjÀlp har de mÄnga gÄnger etablerade företag som arbetar med denna sorts förÀndring. Undersökningen genomfördes med ett kvalitativt förhÄllningssÀtt. TvÄ intervjuer genomfördes, en med högste chefen för Tekniska kontoret, Hans Andersson.

This diploma-work assess the public outdoor space. It has its starting point in, Ålidhem, a town district of UmeĂ„. I have been studying public spaces in the outdoor environment. In this essay this refers to the spaces between the houses. What they are, what they contain, how they function and how they can improved.