RÀtten att demonstrera i Sverige Àr grundlagsskyddad. Det Àr polisen uppgift att skydda bÄde tillstÄndsgivna och icke tillstÄndsgivna demonstrationer utan att göra avkall pÄ sÀkerheten och ordningen. Till sin hjÀlp har polisen ett antal verktyg i form av lagstöd i bl.a. Polislagen och Ordningslagen. Justitieombudsmannen (JO) Àr den som övervakar polisens arbete och har möjlighet att kritisera polisen för ingripanden som inte haft stöd i lag eller som annars har varit felaktiga.

I Sverige kommer det att År 2010 finnas 20 000 poliser i yttre tjĂ€nst, och riksdagen föreslĂ„rhöjda anslag för att klara de kostnader som kommer av ökat manskap. PĂ„ landsbygden mĂ€rkerman lite av det ökade antalet poliser. Regeringen vill spara in pengar pĂ„ att stĂ€nga nerstationer dĂ€r det i realiteten saknas förutsĂ€ttningen för att bi behĂ„lla en polisiĂ€r nĂ€rvaro,samtidigt mĂ„ste de ha i Ă„tanke att vĂ€rna om den enskildes sĂ€kerhet.I JĂ€mtland ligger Sveriges sjĂ€tte största kommun Strömsund. HĂ€r har antalet poliser krymptfrĂ„n 16 poliser till 10 pĂ„ ca 20 Ă„r.Hur har detta pĂ„verkat polisens arbete? Finns det nĂ„got positivt med att Ă€ndĂ„ jobba pĂ„ ettsĂ„dant litet stĂ€lle trotts att arbetsbördan pĂ„ den enskilde Ă€r stor.

Syftet med studien har varit att undersöka anvÀndningen av digitala lÀromedel i textilslöjden. Min intention har Àven varit att undersöka textillÀrares attityder till de digitala lÀromedlen. Jag har gjort en halvstrukturerad kvalitativ undersökning med fem textillÀrare som alla dagligen anvÀnder datorn som redskap i sin undervisning. Samtliga arbetar pÄ grundskolan och har tillgÄng till digitala lÀromedel. I undersökningen visar det sig att dessa lÀrare bÄde ser för- och nackdelar med anvÀndandet av datorer.

Syftet med rapporten Àr att belysa varför ett nytt radiokommunikationssystem Àr nödvÀndigt, vilken skillnad det kommer att utgöra i polisarbetet samt om det nya systemet upplevs uppfylla kraven som föranledde förÀndringen. För att uppfylla syftet med rapporten har jag tagit del av materialet som publicerats pÄ krisberdskapsmyndighetens hemsida angÄende anledning till införandet av det nya radiokommunkiationssytemet RAKEL samt vilka fördelar införandet i teorin skall komma att innebÀra för samtliga anvÀndare. Sedan har jag genom intervjuer med sakkunniga och personer inom polisen granskat denna fakta ur ett polisiÀrt anvÀndarperspektiv. Bakgrunden till beslutet att införa ett nytt radiokommunikationssystem var att det idag anvÀnds ca 200 olika radiokommunikationssystem inom landets myndigheter som jobbar inom skydds och sÀkerhetssektorn vilket försvÄrar samverkan mellan dessa myndigheter. Förutom fördelen med samverkan genom ett och samma radiokommunikationssystem konstaterades att en förnyelse var nödvÀndig dÄ de befintliga radiokommunikationssystemen ansÄgs tekniskt förÄldrade och opÄlitliga ur sÀkerhetssynpunkt.

Som polis har man ett yrke dĂ€r det finns risk att drabbas av brott i samband med tjĂ€nsten, sĂ„som vĂ„ld, hot och krĂ€nkning. Arbetsgivaren har i och med detta en skyldighet att utarbeta skriftliga arbetsrutiner för hur polismyndigheten ska gĂ„ till vĂ€ga nĂ€r en anstĂ€lld utsatts för brott i tjĂ€nsten, samt kunna erbjuda stöd och snabb hjĂ€lp. Skyldigheterna regleras frĂ€mst i arbetsmiljölagen dĂ€r det Ă€ven stĂ„r att den anstĂ€llde Ă€r skyldig att kĂ€nna till dessa rutiner. UtgĂ„ngspunkten i denna rapport har varit att undersöka hur dessa arbetsrutiner ser ut pĂ„ polismyndigheten i Örebro och i Halmstad. Vi har Ă€ven genom en enkĂ€t undersökt hur mycket kunskap de anstĂ€llda har om hur de ska gĂ„ till vĂ€ga nĂ€r de utsatts för brott.

FrÄn den första januari 2006, Àr det tillÄtet att slakta mobilt inom hela EU. BÄde konsumenter och företagare mÄste fÄ veta att detta alternativ finns att tillgÄ och att det Àr möjligt att bedriva slakteriverksamhet pÄ det hÀr viset. Jag vill att de ska se fördelarna med mobil slakt, t ex fÀrre livdjurtransporter och bÀttre köttkvalitet pÄ grund av mindre stress. Ett svenskt företag har konstruerat och byggt mobila enheter till den svenska renslakten men ocksÄ till, bland annat, USA dÀr Cheyennerna slaktar bisonoxe. Med bland annat detta företags kunskap sÄ kan mobila enheter inredas och utrustas sÄ att alla djurslag kan slaktas mobilt.Reglerna för mobila slakterier Àr de samma som för stationÀra.

I min studie vill jag undersöka och belysa hur gestaltande lekpedagogik som arbetsprocess kan startas upp och fortlöpa. För att fÄ förskollÀrares egna berÀttelser och perspektiv vÀljer jag att anvÀnda mig av intervju som metod. Jag utgÄr ifrÄn Lindqvists teori (1996) om gestaltande lekpedagogik. Lindqvist menar att ett gestaltande arbetssÀtt lÄter de teoretiska och de estetiska Àmnena samarbeta. LekvÀrldar byggs upp och gestaltningar genomförs, barnen fÄr en mening och lÀrandet blir lustfyllt.

Den nya polisomorganisationen i Norrbotten har varit mycket omdiskuterad i medierna i Norrbotten den senaste tiden. Seppo Wuorio som Àr grundaren av den nya omorganisationen menar pÄ att polisen i Norrbotten pÄvisar för dÄliga resultat och har dÀrför initierat denna omorganisation. Syftet med denna rapport Àr att ta reda pÄ vad den nya omorganisationen egentligen innebÀr för de mindre kommunerna i inlandet samt att genom intervjuer kartlÀgga vad kommunalrÄden i dessa kommuner har för Äsikter om den nya organisationen.Vi har Àven jÀmfört den nya polisorganisationen med nÀrpolisreformen som svensk polis sedan 1990-talet ska jobba efter. Vi som skrivit denna rapport kan kÀnna en viss oro nÀr man hör vad kommunalrÄden i de olika kommunerna sÀger angÄende det minskade förtroende för polisen som allmÀnheten uppvisar. Grundtanken med den nya polisorganisationen i Norrbotten gÄr ut pÄ att centralisera resurserna till kuststÀderna, och om det blir nödvÀndigt kunna utnyttja dessa resurser för insatser i glesbygden.

Syftet med detta arbete har varit att utröna huruvida lÀrare verksamma i ?det berÀttande klassrummet? upplever eventuella konsekvenser som den fysiska klassrumsmiljön har för elevens lÀrande. I ?det berÀttande klassrummet? finns en specifik möblering och utrustning som baseras pÄ ett givet koncept. UtifrÄn ett fenomenologiskt synsÀtt genomfördes kvalitativa intervjuer med fyra högstadielÀrare verksamma i ?det berÀttande klassrummet?.

Syftet med examensarbetet var att undersöka intensivvÄrdssjuksköterskors erfarenheter av att utföra omvÄrdnad i en högteknologisk miljö. Arbetet utformades utifrÄn en kvalitativ design, semistrukturerade intervjuer genomfördes med Ätta stycken intensivvÄrdssjuksköterskor och innehÄllet analyserades sedan genom en kvalitativ tematisk innehÄllsanalys.Analysen av intervjuerna resulterade i tre teman med totalt Ätta kategorier; Att ha teknologin som en trygghet och hjÀlpmedel; Att kÀnna att teknologin och den fysiska miljön utgör ett hinder; Att kunna anvÀnda den kliniska blicken.IntensivvÄrdssjuksköterskornas erfarenheter var att teknologin var ofrÄnkomlig för vÄrden och fungerade som ett komplement och hjÀlpmedel för att bedriva en god omvÄrdnad, samtidigt som det gav en trygghet i att utföra komplicerade omvÄrdnadsmoment. Samtidigt var deras erfarenheter att teknologin vid flera tillfÀllen utgjorde ett hinder för omvÄrdnaden. De menade Àven att det var viktigt att se patienten trots all teknologi och kunna anvÀnda sig av den kliniska blicken för att frÀmst anvÀnda sig av teknologin och övervakningsutrustningen som ett komplement i omvÄrdnadsarbetet. Slutsatsen Àr att teknologin inom intensivvÄrden pÄverkade i vilken grad omvÄrdnaden kunde utföras och var nÀra sammanflÀtad med graden av avancerad utrustning kopplat till patienten..

Syftet med denna kvalitativa studie Àr att undersöka hur en grupp unga andrasprÄkstalare tar sig an en klassisk, Àldre text skriven pÄ ett förhÄllandesvis Älderdomligt sprÄk, Selma Lagerlöfs saga Bortbytingen, med hjÀlp av dramapedagogiska övningar samt genom gestaltning och ÄterberÀttande av den litterÀra texten. Metoden som anvÀnds för att samla in material till studien Àr en triangulering av flera kvalitativa grepp: inspelade intervjuer, dels en fokusgruppintervju av eleverna, och dels en enskild intervju av deras sas-lÀrare; frÄgeformulÀr med enskilda svar frÄn eleverna och deras lÀrare; loggböcker frÄn eleverna och deras observerande lÀrare samt den deltagande forskaren; inspelningar av fem arbetspass inklusive det avslutande uppspelet.Resultaten visar att dramapedagogiskt arbete i samklang med en Àldre text vars sprÄk inte Àr omedelbart gÄngbart för nutida skolelever gav eleverna verktyg för att ta sig an textens innehÄll och sprÄkliga form, ÄterberÀtta med egna ord, lÀra sig nya ord och uttryck, och leder till en ökad medvetenhet om svenska sprÄket dÄ och nu..

Idag pÄgÄr pÄ mÄnga stÀllen i landet en bortbyggnad av grönomrÄden i stÀder och tÀtorter, samtidigt som behovet av gröna urbana miljöer vÀxer. Dock finns det fredade ytor i vÄra stÀder ? kyrkogÄrdarna och begravningsplatserna. MÄlet med det hÀr arbetet Àr att, med avstamp i historien, ta reda pÄ vilken roll dessa fredade ytor skulle kunna ta i vÄra framtida samhÀllen. Begravningsplatsen Àr en viktig plats för de levande lika mycket som för de döda. Det Àr en plats alla ska kunna komma till för att sörja och minnas, och bÄde platsen och besökaren ska behandlas med respekt. Det hÀr arbetet handlar om begravningsplatsens historia i Sverige och Norden, hur den sett ut, hur den utvecklats och hur den anvÀnts.

The Swedish right-wing party the Sweden Democrats gathered much attention during the Swedish general election of 2010. The party?s immigration policy clashed with other major Swedish parties perceptions and the Sweden Democrats got major coverage in Swedish media even before the election had taken place. Despite controvercies surrounding the party, they eventually succeeded in getting into the parliament.This study explores how the coverage of the Sweden Democrats in five large Swedish newspapers has changed between 2009 and 2013. This was done by studying two periods, each period taking place a year before the next general election.

Denna rapport undersöker vad som hÀnder nÀr en polis har tvingats anvÀnda sitt tjÀnstevapen i nödvÀrn, nöd eller med laga befogenhet. I bakgrunden presenteras statistik om hur ofta och mot vad poliser i Sverige skjuter och nÀr enligt lagstiftningen en polis har rÀtt att skjuta. Vidare presenterar rapporten de olika studier som gjorts pÄ poliser som skjutit i tjÀnsten, vilka psykiska reaktioner de har upplevt. Rapporten presenterar de krav som Polismyndigheterna har för att utreda dessa hÀndelser samt hur de ska hjÀlpa och stötta den enskilda polismannen. För att kontrollera hur omhÀndertagandet och utredning upplevs redovisas tre intervjuer med poliser som skjutit i tjÀnsten.

Denna uppsats belyser hur frekvent de svenska kvÀllstidningarna Aftonbladet Sportbladet ochSport-Expressen rapporterar kring damfotboll, men Àven hur gestaltningen i rapporteringenförÀndrats. För att kunna se denna förÀndring har Ären 2009 och 2013 undersökts för attjÀmföra dessa tvÄ Är med varandra. Dessa Ärtal valdes för att de var mÀsterskapsÄr dÀrEuropamÀsterskapet för damer spelades i Finland respektive Sverige.Den kvantitativa delen i studien genomfördes för att besvara frÄgan om frekvensen och ivilken gestaltning rapporteringen kring damfotbollen sker. Studien genomfördes genom attundersöka tidningarna frÄn den 1 januari till den 31 oktober under bÄde 2009 och 2013. Denkvalitativa delen i studien skedde genom en samtalsintervju med Sport-Expressens sportchefAnders Nettelbladt, för att fÄ svar pÄ hur hans redaktion tÀnker kring damfotboll.Undersökningens resultat visar en ökning av bevakningen av damfotboll.