I den hÀr studien bearbetas omrÄdet pedagogiskt drama i förskolan. VÄrt syfte Àr att belysa vad förskollÀrare anser att pedagogiskt drama innebÀr samt att diskutera hur förskollÀrare förhÄller sig till pedagogiskt drama i förskolan. Vi vill Àven undersöka om pedagogiskt drama anvÀnds medvetet eller omedvetet i förskolans verksamhet. Den empiriska undersökningen Àr genomförd med 22 insamlade enkÀter och tvÄ intervjuer. I intervjuerna deltog tvÄ dramapedagoger.

Syftet med arbetet har varit att genom undersökning av denna klassicistiskt inspirerade tidsperiod vÀlja ut lÀmpliga vÀxter för att ta fram förslag för hur man skulle kunna skapa en miljö med historisk karaktÀr kring Gula magasinet i NÀvekvarn. I denna process har jag studerat litteratur om sÄdana vÀxter och annat material som skulle kunna anvÀndas för att sÀtta en stilriktig karaktÀr pÄ miljön. Jag har Àven gjort en undersökning kring bruksorten NÀvekvarn och om Gula magasinet och kortfattat sammanstÀllt detta. I min undersökning har jag besökt NÀvekvarn och Sörmlands museum för att hitta den lokala information som finns om platsen. Jag har Àven tagit bilder pÄ platsen och samtalat med boende och verksamma i NÀvekvarn för att fÄ veta vad de har för syn pÄ magasinet, hur det har och kommer att anvÀndas i framtiden.

SammanfattningI ett kraftvÀrmeverk binds en stor del energi i de varma rökgaserna. Genom att installera rökgaskondensering kan energi frÄn röken tillvaratas. PÄ kraftvÀrmeverket Skogsbacka i Lycksele har man tittat pÄ möjligheterna att installera rökgaskondensering. Detta arbete syftar till att ta reda pÄ om och vid vilka förutsÀttningar det skulle vara lönsamt för Skogsbacka att ocksÄ investera i utrustning för elproduktion vid lÄggradig vÀrme, för att pÄ sÄ sÀtt anvÀnda energin frÄn rökgaskondenseringen. Idag finns flera tillverkare som erbjuder fristÄende aggregat som kan utvinna el vid lÄga temperaturer.

Detta examensarbete har inriktat sig mot webbutveckling och avsikten med rapporten var att undersöka hur nÄgra webbyrÄer uppfattar de programmeringssprÄk, mÀrksprÄk och standarder som finns nu och som kommer utvecklas framöver, frÀmst med avseende pÄ webbutveckling. Jag ville Àven ta reda pÄ vad webbyrÄerna anser om mÀrksprÄket XML och vad som kommer ske i framtiden inom omrÄdet Internetutveckling, samt vilka fördelar och nackdelar webbyrÄerna anser att införandet av ny teknik/nya standarder har medfört.För att besvara denna problemstÀllning intervjuade jag sju stycken webbyrÄer i Skövde. Resultatet blev sammanfattat detta:- De sprÄk som anvÀnds pÄ webbsidor Àr frÀmst HTML och olika script-sprÄk.- Standardisering av mÀrksprÄk Àr viktigt för företagen.- MÀrksprÄket XML kommer att anvÀndas först dÄ det blivit en pÄlitlig standard.- Internet upplevs av företagen fortfarande som relativt outvecklat, men kommer enligt företagen att utvecklas och vÀxa, bli mer interaktivt samt integreras med annan teknisk utrustning sÄsom TV-n.- De flesta problem som uppstÄr vid utvecklingen av ny teknik Àr frÀmst mjukvaruproblem, exempelvis inkompatibilitet mellan olika webblÀsare..

NÄgot som alltid uppmÀrksammas i media och hos allmÀnhet Àr dÄ polisen brukat sitt skjutvapen i tjÀnsten. Vi uppmÀrksammade att svensk polis rÀtt att anvÀnda skjutvapen skiljer sig frÄn sina finska kollegors vilket gjorde oss intresserade av att titta nÀrmare pÄ detta. Det vi reagerade pÄ var att det som reglerar polisens rÀtt att anvÀnda skjutvapen i Sverige Àr vÀldigt gammalt i jÀmförelse med den finska motsvarigheten som stÀndigt har uppdaterats. Det vi valt att undersöka Àr vad som reglerar polisens rÀtt att skjuta samt hur skjutvapenanvÀndningen och den efterföljande dokumentationen ser ut i dessa bÄda lÀnder. Vi har gjort en sammanstÀllning av vissa likheter och skillnader som finns mellan svensk och finsk polis vad gÀller skjutvapenanvÀndning.

Skiftarbete Àr en vanlig arbetsform inom polisen och flera studier visar pÄ att skiftarbete har negativa konsekvenser pÄ sömn och hÀlsa. Skiftarbete pÄverkar Àven kosthÄllningen och det sociala livet. Syftet med denna rapport Àr att sammanstÀlla hur poliser pÄverkas av skiftarbete och hur man kan undvika de negativa konsekvenserna. Rapporten Àr en litteraturstudie av material frÄn biblioteket och Internet. 7-8 timmars vila per dygn Àr det ultimata för en god hÀlsa och för att kunna prestera.

UnderrÀttelsetjÀnst, ett begrepp som för mÄnga Àr nÄgot abstrakt och svÄrgreppbart. Vad syftar egentligen underrÀttelsetjÀnst till? NÄgot förenklat skulle man kunna sÀga att det syftar till att ge faktaunderlag för planering av polisverksamhet. Verksamheten ska vara precis och kvalitativ, den ska vara underrÀttelseledd. I strÀvan efter visionen om underrÀttelseledd polisverksamhet faststÀllde rikspolischefen hösten 2005 Polisens underrÀttelsemodell (PUM).

TrÀdgÄrdar kan ibland verka kala och stela samt sakna element som erbjuder avskildhet. Min Äsikt Àr att en trÀdgÄrd ska erbjuda Àgaren en egen privat sfÀr Àven om den ligger tÀtt inklÀmd bland annan bebyggelse. Det pratas mycket om rumsskapande i trÀdgÄrdssammanhang. Rumslighet Àr ett positivt laddat begrepp och nÄgonting man ofta strÀvar efter att fÄ fram i en anlÀggning. Men vad Àr det och hur Ästadkommer man det i praktiken? Syftet med detta arbete var att jag skulle framstÀlla ett utformningsförslag till en kolonitrÀdgÄrd belÀgen pÄ AlmÄsa fritidsby.

En operationsavdelning Àr för de flesta en frÀmmande miljö som upplevs skrÀmmande. De som ska genomgÄ en operation kÀnner olika grader av Àngslan, oro och rÀdsla. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva patienters upplevelser av vÄrdmiljön i samband med operation. Tio vetenskapliga artiklar frÄn Ären 1984?2001 som motsvarade syftet analyse- rades med kvalitativ innehÄllsanalys.

LabVIEW ger en snabb och enkel tillgÄng till att styra instrument och en mycket stor databas med drivrutiner för DAQ-kort och olika datorgrÀnssnitt (GPIB, serie, osv.).MÄnga instrument och datorer kan anslutas till GPIB-bussen.  Detta kan ge en praktisk modell för utveckling av instrumentets styrprogram i LabVIEW med hjÀlp av GPIB-grÀnssnittet.Ett program i LabVIEW 8.2 med hjÀlp av GPIB-bussen kan kopplas till t.ex. multimetern (HP-34401A) för att mÀta och visa multimeters noggrannhet. Men pÄ grund av fel i drivrutiner för GPIB-grÀnssnittet kunde jag inte köra programmet med GPIB-bussen.Genom att anvÀnda LabVIEW 8.2 med hjÀlp av DAQ-kort kan en PID-regleringsalgoritm simuleras. PID konstrueras med virtuella instrument som innehÄller alla nödvÀndiga komponenter och utrustning som krÀvs för att reglera nÄgon linjÀr eller olinjÀr process exempelvis att nivÄreglera tvÄ tankar i serie.

Strategisk rörlighet Ă€r ett begrepp som anvĂ€nds frekvent i dagens moderna insatsförsvar.Men vad Ă€r strategisk rörlighet egentligen? RĂ€cker det att införskaffa modernatransportflyg för att insatsförband ska ha strategisk rörlighet? Denna uppsats har till syfteatt visa pĂ„ att strategisk rörlighet Ă€r ett komplext begrepp. Ämnet Ă€r angripet med ensystemvetenskaplig teorianknytning och genomförs som en kvalitativ deskriptiv metod.Den teknik som anvĂ€nds för insamling av data Ă€r litteratursökning. Det Ă€r trefrĂ„gestĂ€llningar som behandlas: Är Sverige som nation i behov av förmĂ„gan och/ellerfunktionen strategisk rörlighet, Vad Ă€r strategisk rörlighet samt Finns det nĂ„gon skillnadmellan funktionen och förmĂ„gan strategisk rörlighet och i sĂ„ fall vad bestĂ„r den i?Strategisk rörlighet visar sig vara ett komplext begrepp som tĂ€cker ett stort omrĂ„de alltifrĂ„nvilka transportresurser som behövs, till att enheter behöver vara interoperabla för att intebara kunna transporteras utan för att kunna verka tillsammans med andra lĂ€nders enheter.Resultatet Ă€r att Sverige Ă€r i behov av förmĂ„gan strategisk rörlighet, att strategisk rörlighetĂ€r ett system av transportkapaciteter, materiel och utrustning samt personal och kompetens,att strategisk rörlighet Ă€r en förmĂ„ga och inte en funktion..

LuleĂ„ Ă€r belĂ€get vid kusten i Norrbotten. Det flacka Ă€lvlandskapet och centrums lĂ€ge pĂ„ en halvö medför att den visuella kontakten med vatten Ă€r god. Det geografiska lĂ€get medför att infarterna huvudsakligen koncentreras till tvĂ„ vĂ€gar: ÄlvbrovĂ€gen och BodenvĂ€gen. De bĂ„da infarterna löper genom natur med vitt skilda karaktĂ€rer; den första genom mager tallhed och ondulerande sanddynor och liten kontakt med omgivande bebyggelse, den senare genom morĂ€nmark med blandskog och björkbestĂ„nd, vikar, omrĂ„den med storhandel och i nĂ€rheten av bostadsbebyggelse. Det som Ă€r gemensamt för de bĂ„da infarterna Ă€r att det finns ett behov av att bryta av monotonin i trafikantupplevelsen och förbereda resenĂ€rerna pĂ„ mötet med staden. HĂ€r fann jag möjligheten att gestalta för resan frĂ„n ett mörkt landskap till den upplysta staden.

AbstractThis study deals with the tours carried out in the manufacturing sector, at Alfa Laval in Eskilstuna. A large number of visitors, from a variety of backgrounds, go there to see how the manufacturing of separators works. With visitors I refer to the company?s customers, suppliers, students, in- house trainee courses, managers and senior citizens groups.The study examines how these tours can be standardized using spatial design. The result shows the importance of working systematically with visualizing the work as well as the environment for optimizing the visitor's understanding.

LabVIEW ger en snabb och enkel tillgÄng till att styra instrument och en mycket stor databas med drivrutiner för DAQ-kort och olika datorgrÀnssnitt (GPIB, serie, osv.).MÄnga instrument och datorer kan anslutas till GPIB-bussen.  Detta kan ge en praktisk modell för utveckling av instrumentets styrprogram i LabVIEW med hjÀlp av GPIB-grÀnssnittet.Ett program i LabVIEW 8.2 med hjÀlp av GPIB-bussen kan kopplas till t.ex. multimetern (HP-34401A) för att mÀta och visa multimeters noggrannhet. Men pÄ grund av fel i drivrutiner för GPIB-grÀnssnittet kunde jag inte köra programmet med GPIB-bussen.Genom att anvÀnda LabVIEW 8.2 med hjÀlp av DAQ-kort kan en PID-regleringsalgoritm simuleras. PID konstrueras med virtuella instrument som innehÄller alla nödvÀndiga komponenter och utrustning som krÀvs för att reglera nÄgon linjÀr eller olinjÀr process exempelvis att nivÄreglera tvÄ tankar i serie.

Syftet med studien Àr att undersöka förutsÀttningarna för lÀrare att integrera/inkludera elever med fysiska funktionshinder i klassen.Hur förbereddes lÀraren innnan en funktionshindrad elev kom till klassen?Vilka anpassningar av lokaler och utrustning Àr nödvÀndiga för att eleven ska kunna vara delaktig i klassen?Vilket Àr elevens behov av personliga hjÀlpmedel?Studien belyser ocksÄ vilka möjligheter till pedagogisk utveckling lÀraren fÄr genom att undervisa elever med fysiska funktionshinder.Den metod jag anvÀnt Àr att genomföra fem kvalitativa intervjuer vid fem olika skolor. Jag har anvÀnt en frÄgeguide dÀr det finns ett antal huvudteman med följdfrÄgor under varje tema.Resultatet av min studie visar pÄ att de intervjuade lÀrarna Àr samstÀmmiga i att de har förutsÀttningar att kunna integrera/inkludera funktionshindrade elever i klassen.Elever med fysiska funktionshinder kan delta i de flesta aktiviteter under skoltid. NÀr det gÀller integrering/inkludering i den sociala och psykiska miljön sÀger lÀrarna att de tror att eleverna Àr delaktiga..