Att bara slänga ihop ett användargränssnitt är inte särskilt svårt. Det svåra ligger i att göra det på ett sådant sätt att användaren känner tillförlitlighet och förtroende för det. Genom att titta på teorier om hur vi uppfattar och tar till oss information och hur information kan anpassas för att nå ut till målgruppen, kan man få fram ett gränssnitt som uppfyller några kvalitativa komponenter som utgör användbarhet; learnability, efficiency, memorability, errors och satisfaction. Informationsdesign ger oss verktygen för att uppfylla dessa krav. Att formge efter Gestaltlagar, organisera med tydlig struktur och genomarbetad taxonomi med tydliga etiketter, skriva tydliga trovärdiga och språkanpassade texter och minimera bruset genom att ta bort överflödig information bidrar till god informationsdesign.

This study was performed at Thomas Arena in Strängnäs, Sweden. The reason ofthe study was to see how to perform an enhancement in the orientatabilitybetween the entrance and the locker rooms. By looking at how the environmentinteract with the users when it comes to orientatability, the study should give agreater understanding in how the entrance should be evolved to enhance theorientatability. A qualitative study was performed, where observations andinterviews studies was used to collect the data. By the result you could see that theenvironment between the entrance en the looker rooms was hard to understand,and was affecting the users in their orientation.

Projektet startade på uppdrag av eHälsoinstitutet i Kalmar. Syftet var att ta fram ett webbaserat utbildningsgränssnitt för äldre läkemedelsanvändare. Arbetets omfattning har inneburit att ta designa ett gränssnitt som skall uppfylla vissa krav för användbarhet inom olika kriterier. Problemets utgångspunkt har varit att försöka undersöka vilka faktorer som kan stimulera och vara viktiga för användbarhet i gränssnitt emot en äldre målgrupp med åldersrelaterade svårigheter. För att belysa problemet har olika metoder åtagits såsom Normans designprinciper, Gestaltlagar, observationer och intervjuer.

Detta examensarbete är en studie i hur man kan utforma en multifunktionell träningslokal, där rummet ska fungera optimalt under både livliga och lugna gymnastiska aktiviteter. Målsättningen har varit att skapa ett designförslag som ska ge de rätta förutsättningarna och möjligheterna för såväl ledare som deltagare.  Arbetet har utgått ifrån den multifunktionella träningslokalen Lilla Hallen på Vilsta Motionscenter i Eskilstuna, som har efterfrågat en ny designlösning. Detta för att träningslokalen är i behov av att förstärka sitt syfte på ett kommunikativt och strukturerat sätt samt kunna bidra i konkurrensen med andra träningsanläggningar.Studien har baserats på teorier kring uppmärksamhet, Gestaltlagar, färg, ljus och kontrast, form och funktion, ikoner och konturer samt ljud. De metoder som har tillämpats är rumsanalys, intervju, introspektion och referensobjekt.

Dagens ungdomar lagar för lite mat själva och konsumerar för mycket halv- och helfabrikat. De har växt upp i ett samhälle där snabbmaten är så lättillgänglig att de inte behövt eller känt behov av att lära sig laga mat, förutsatt att de inte har ett genuint intresse för matlagning. Denna brist på kunskap och erfarenhet kring matlagning resulterar i allt för ohälsosamma matvanor när de väl flyttat hemifrån och står på egna ben. När vi dessutom lever i en tid där skola, träningar och andra aktiviteter tar stor del av vår vardagliga tid, är den egna tiden i köket och viljan att försöka lära sig, något som lätt prioriteras bort. Syftet med detta examensarbete är därför att skapa ett designförslag, ett fiktivt supplement till ICA Bokförlags Rutiga Kokboken, som skall förbättra förutsättningarna för ungdomars vardagliga matlagning och därmed främja deras matvanor.

Många webbgränssnitt idag misslyckas med att möta användarnas behov och blir därför bristfälliga gällande användarvänligheten. Detta leder till att användarna begår stora misstag och anstränger sig vid användningen av webbaserade system. Visuell design och struktur i ett gränssnitt spelar en stor roll i hur användarna förstår sig på och tolkar ett gränssnitt då de avser hur olika beteenden och information kommuniceras till användarna. I denna studie undersöks hur visuell design, struktur och användbarhet i ett gränssnitt underlättar användarnas kognitiva bearbetning av information vid utförande av komplexa uppgifter. Studien har utförts genom ett uppdrag för Ahltorpmedia AB, som skapar lösningar för bl.a.

Syftet med arbetet är att i samarbete med företagen Stora Enso Packaging ochGuldfågeln AB göra en undersökning för att påvisa effekten avdesignkommunikation inom förpackningsdesign. Utifrån undersökningen formgesen ny tryckmässig layout på Guldfågeln AB:s 2 kg kycklingbröstfilé förpackning.Våra frågeställningar är:· Vad ska den befintliga förpackningen kommunicera?· Hur upplever konsumenten den befintliga förpackningen utifrånförpackningens innehåll?· Vilken betydelse har en produktbild för konsumenten gällande produktenskommunikation?· Vilken effekt har typsnitt, färg, bild och illustration på vad förpackningenkommunicerar?Grunden till arbetet är en intervju med Johan Ekerot, marknads- ochförsäljningschef på Guldfågeln AB. Utifrån en sammanställning av denna gjordesen konsumentundersökning. Intervjuer med referenspersoner, professionellaformgivare, genomfördes för att få synpunkter på Guldfågeln AB:s förpackningoch idéer till den nya layouten.