Captured in the room of Göran Tunström?s spoken language, fenced behind his barrier of manic words. This essay is about the limit of language and world?s necessity to be spoken to be experience, about telling as a manufacturer of meaning and a subject?s motion between fiction and reality. Based on the novel Skimmer from 1996, my purpose is to identify ?a linguistic room? in Tunström?s narration and show how this room is given an existential character by its temporal and spatial dimensions.

Ett mönster är uppbyggt av ett motiv som upprepas. Denna upprepning kan fortsätta i all oändlighet. Hållbar antyder långsiktighet. Mönstrets övergripande egenskap är oändlighet. Hur kan denna egenskap hos mönstret nyttjas inom mönsterdesign för att främja hållbar utveckling? Det här kandidatarbetet undersöker mönsterdesignens möjlighet att verka för hållbar utveckling genom att se till begreppet mönster ur ett bredare perspektiv, samt i relation till design för hållbar utveckling.

Undersökningen söker svar på om vi genom fotografiska bilder kan se något, som vi utan bilderna inte kan se. Genom en visuell undersökning av ett hems förändring söker jag finna svar på tankar och frågor. Utifrån ett bildpedagogiskt perspektiv syftar undersökningen till att skapa ökad förståelse för möten med bilder. Vi möter dagligen fotografiska bilder, de är en del av vår vardag. I det specifika objekt undersökningen förhåller sig till har den tidigare ägaren nyligen avlidit och de nya ägarna befinner sig i början av en renovering.

Undersökningen vill visa på den motivation som dagens graffitimålare i Stockholm har till att göra sina målningar och vad jag som blivande lärare kan ta till mig vad det gäller att motivera elever till sina estetiska produktioner.Min frågeställning är: Vilka motivationer för estetisk produktion finns hos individerna inom graffitikulturen?Vidare ger jag en kort introduktion till graffitins tidiga år både i USA och sverige.Sedan presenterar jag ett referat från Håkan Jenners texter om motivation och motivationsarbete.Min empiri består av intervjuer med fyra stycken graffitimålare som är aktiva idag(2009). Intervjuerna har varit semistrukturerade och samtalen har utgått ifrån olika teman som skall hjälpa mig att förstå informanternas förhållande till graffitin. Dessa teman har bland annat inriktats på informanternas syn på sitt eget konstnärskap, grupptillhörigheter och framtidstro men framförallt drivet hos dem, själva motivationen.Jag har sedan tolkat deras svar med hjälp av de motivationsteorier som Jenner presenterat i texten Motivation och Motivationsarbete.I min slutdiskussion tar jag upp vad jag har lärt mig och kommer ta med mig i mitt blivande yrke som lärare.Den Gestaltande delen i examensarbetet utgörs av citaten från examensarbetet vilka jag med hjälp av en dator och digitalprojektor projicerat stort på väggen och sedan målat av. Detta för att ge min gestaltning egenskaperna hos graffiti men på ett institutionaliserat sätt då jag har använt mig av typsnittet Times new roman vilket för mig konnoterar vetenskap och byråkrati. Platsen för detta var vita havet på Konstfack..

Människan har genom tiderna använts sig av artefakter i form av verktyg och redskap. Detta för att kunna utföra arbeten mer effektivt. Genom dessa artefakter lagrar vi kunskap som förs vidare över generationer. Idag är artefakterna otroligt avancerade. Datorn är ett multifunktionsverktyg som erbjuder fakta och färdigheter för att utföra arbeten.

Detta examensarbete, som skrivits inom området media vid Konstfack ägnas åt tonårskillars sociala lärande i strategispelet League of Legends. Jag har undersökt hur ungdomarna kommunicerar med varandra och vilka olika metoder de använder för att inskaffa kunskap som är nödvändigt för att utvecklas som League of Legendsspelare. Jag har utgått från kvalitativa intervjuer med tre femtonåriga killar och etnografiskt orienterade videodokumentationer som bas för min undersökning. Socialsemiotisk teori med ett multimodalt perspektiv används. Begrepp som jag använder mig av för att förstå och analysera min empiri är lärande och design.Analysen av intervjuer och videodokumentationerna vägleds av mina frågor kring hur ungdomarna lär sig av varandra och vilka resurser de skapar tillsammans.

Undersökningen söker svar på om vi genom fotografiska bilder kan se något, som vi utan bilderna inte kan se. Genom en visuell undersökning av ett hems förändring söker jag finna svar på tankar och frågor. Utifrån ett bildpedagogiskt perspektiv syftar undersökningen till att skapa ökad förståelse för möten med bilder. Vi möter dagligen fotografiska bilder, de är en del av vår vardag. I det specifika objekt undersökningen förhåller sig till har den tidigare ägaren nyligen avlidit och de nya ägarna befinner sig i början av en renovering.

Ett mönster är uppbyggt av ett motiv som upprepas. Denna upprepning kan fortsätta i all oändlighet. Hållbar antyder långsiktighet. Mönstrets övergripande egenskap är oändlighet. Hur kan denna egenskap hos mönstret nyttjas inom mönsterdesign för att främja hållbar utveckling? Det här kandidatarbetet undersöker mönsterdesignens möjlighet att verka för hållbar utveckling genom att se till begreppet mönster ur ett bredare perspektiv, samt i relation till design för hållbar utveckling.

Uppsatsen inleds med att relatera dramapedagogiken till en skolkulturell problematik som handlar om hur det kognitiva angreppssa?ttet fa?tt en slagsida som bearbetar information pa? bekostnad av meningsskapande. I bakgrunden beskrivs och fo?rdjupas teoretiska perspektiv pa? dramapedagogik, med hja?lp av dess egen forskning men ocksa? belyst med korta estetiska, erfarenhetsbaserade, kognitiva, sociokulturella och pragmatiska perspektiv.Den centrala fra?gan i uppsatsen a?r vad som a?r det specifika fo?r den dramapedagogiska undervisningsmetoden i en skolkontext. Tre informanter som ba?de a?r la?rar- och dramapedagogutbildade, intervjuas om sina upplevelser av dramapedagogisk undervisningsmetod, kontrasterad mot skolans generella la?rkulturer.Hermeneutisk helhetsanalys sammansta?ller svaren tematiskt och analyserar med hja?lp av den teoretiska bakgrunden specifika aspekter som informanterna bero?r.

Människan har genom tiderna använts sig av artefakter i form av verktyg och redskap. Detta för att kunna utföra arbeten mer effektivt. Genom dessa artefakter lagrar vi kunskap som förs vidare över generationer. Idag är artefakterna otroligt avancerade. Datorn är ett multifunktionsverktyg som erbjuder fakta och färdigheter för att utföra arbeten.

Ur ett sociokulturellt perspektiv på lärande är miljön och omgivningen en avgörande faktor för individers utveckling. Aktivitet och handling är centrala begrepp för att skapa en god undervisningsmiljö. Lev Vygotskij ? vars kulturhistoriska teorier och hela det sociokulturella perspektivet vilar på ? ansåg att det krävs en aktiv miljö för att skapa bra lärtillfällen. Hur tänker och arbetar bildlärare med rummet och dess resurser för att skapa bra lärmiljöer i skolan? Vilka eventuella problem eller svårigheter kan man eventuellt ställas inför i detta arbete? Genom semistrukturerade, kvalitativa intervjuer med tre olika bildlärare, har jag fått en empiri som jag kopplat till ett teoretiskt ramverk där nyckelorden varit det fysiska rummet, artefakter, didaktisk design och ett sociokulturellt perspektiv på lärande. Mitt resultat visar på att samtliga informanter har tänkt mycket på hur rummet och artefakterna kan hjälpa dem att skapa en bättre lärmiljö. Två av mina informanter har haft stora möjligheter att påverka sina bildsalars utformning och alla tre har gjort medvetna förändringar, för att påverka lärmiljön i en positiv riktning.

Syftet med arbetet är att undersöka filmiska skildringar av kvinnor och deras sexualitet samt att analysera och diskutera skildringarna utifrån teorier om genus, makt och film. Arbetet görs utifrån ett feministiskt perspektiv där premissen är att kvinnor underordnas män på grund av sitt kön och att filmens narrativa struktur är utformad efter patriarkala språkstrukturer. Uppsatsens syfte är att i studier av fyra amerikanska långfilmer hitta strukturer och variationer för att utifrån ett poststrukturalistiskt perspektiv kunna föra resonemang kring hur karaktärer positioneras och agerar; en viktig utgångspunkt är att strukturer är instabila och formas av de agenter som verkar inom dem. Poststrukturalistiska tankegångar har även format arbetets Gestaltande del där diskuterade strukturer lyfts fram i fyra bilder som skildrar ett sexuellt möte. Gestaltningen har inspirerats bland annat av de filmiska skildringarna och har utformats i samband med resonemangen i uppsatsen.

Syftet med denna studie är att utveckla kunskaper om lärares uppfattning av lärandets villkor och möjligheter kopplat till rummet. Avsikten är också att klargöra ifall det förekommer skillnader i uppfattningar av kopplingen mellan rummet och lärandet beroende på vilken årskurs lärarna undervisar. Den tidigare forskningens resultat bildar referensbakgrund till syftet. Studiens fokus ligger framför allt på lärarnas uppfattning av relationen mellan rummet, människan och lärandeprocessen. Studien har en kvalitativ ansats och undersökningen är utförd i form av lärarintervjuer, enligt den fenomenografiska metoden.

Utifrån frågeställningen hur femininitet representeras i modebilder, eller mer specifikt modeteckningar eller modeillustrationer, undersöks och analyseras tre modebilder som representerar tre konstruerade kategorier:voyeurism-makt-sexualitet; estetik-makt-skönhet och feminina mellangrupper-obestämbara genus.Bilderna analyseras med diskursanalys som teoriram, kompositionsanalys och psykoanalytiskt inspirerad bildtolkning ugör metod. I tolkning och Gestaltande arbete undersöks hur subjektet som betraktare formas av modebilder, beroende av genus i denna diskurs. Syftet är att utveckla en modell för hur jag som bildlärare kan arbeta med konst och mode, och hur jag utifrån modebilder, vilka barn och ungdomar kommer i kontakt med genom media, nätet, tv, reklam, tidningar och modeböcker, kan diskutera värderingar som berör femininitet, könsstereotyper, genus och normer.Uppsatsen tittar på hur bilderna är en disciplinering, hur mötet med modediskursen och modebilder konstituerar blicken, hur skönheten och skönhetsidealen speglar den tid som skapar dem. Modet har makt att styra ideal och påverka människors självbild. Modebilderna i kategori voyeurism-makt-sexualitet och estetik-makt-skönhet förekommer mer som regel än undantag för hur femininitet representeras.

Syftet med studien var att undersöka vilken uppfattning några yrkesverksamma förskollärare hade om hur de själva arbetade mot förskolans läroplans strävansmål rörande barns begynnande läsande och skrivande. Studien har också gjorts med anledning av den politiska satsningen på att kompetensutveckla förskollärare med förskolelyftets kurs Barns litteracitet och matematiska Gestaltande. Sex förskollärare i södra Norrland har intervjuats om deras interaktion med förskolebarnen. Av dem har tre läst kursen och tre har inte läst kursen. Detta gjordes för att se om det går att avläsa någon skillnad mellan grupperna i föreställningen om förskollärarens roll i barns intresse för skriftspråket.