Denna uppsats fokuserar på att fånga upp en relativt ny och växande företeelse inom elektronisk kommunikation, bloggen. Med min undersökning vill jag belysa bloggens möjligheter som ett kommunikationsmedel för ledare inom offentlig verksamhet samt öka förståelsen för vad en blogg är.Ett utmärkande drag för bloggen, som är en uppdaterad webbplats vars startsida karaktäriseras av ett antal daterade texter i omvänd kronologisk ordning, är att den beskrivs som en dagbok med en personlig, subjektiv och vardaglig text utan krav på källkritik av innehållet. Bloggen beskrivs gärna som en form av ?gräsrotsjournalistik? men den används också som strategisk kommunikation till exempel av offentliga aktörer som politiker och företagsledare eller som ett komplement inom traditionella media.Jag har valt att göra en kvalitativ textorienterad analys av tre ledares bloggar: Rektor Kåre Bremer vid Stockholms universitet, vice-ordförande Margot Wallström vid EU-kommissionen och generaldirektör Andreas Carlgren vid Integrationsverket. Jag ville veta vad de bloggar om, hur de använder sig av attributet och hur pass privat eller offentligt deras kommunikation är.I min undersökning kom jag fram till att de tre ledarskribenterna använder bloggen/elektronisk kommunikation som ett strategiskt redskap att kommunicera men de gör det på lite olika sätt.Margot Wallström använder sig av sin privata sfär som metod för sin strategiska kommunikation samtidigt som hon verkar i det offentliga rummet.

Denna uppsats handlar om valen i Israel och Palestina som genomfördes i mars respektive januari 2006. Dessa två val var av stor vikt för hur den eviga konflikten och spänningarna dessa två emellan skulle komma att gestalta sig i framtiden. Ehud Olmert, Ariel Sharons efterträdare hade före det israeliska valet tydliggjort sina planer för hur han tänker sig framtiden, Israels gränser skulle en gång för alla dras med eller utan palestiniernas medverkan. Två månader tidigare hölls ett historiskt val i Palestina. Partiet al-Fatah som dominerat palestinsk politik under en längre tid såg ut att gå mot ett sämre val än väntat.

Föreliggande uppsats har genom en observationsstudie av 28 elever i en grundskoleklass i årskurs 7 i en svensk skola undersökt interaktionella praktiker mellan elever, detta ur ett genusperspektiv. Studien har fokuserat på de interaktionella praktiker som bidrar till genuskonstruktion och genusifrågasättande, samt skapandet av feminina och maskulina genuspositioner i vardaglig interaktion på en skola. Avslutningsvis behandlar även studien frågan om deltagarna orienterar sig mot en könsmaktsordning eller ej, och hur den i så fall organiseras interaktionellt.Studien visar att elever och lärare både orienterar mot och skapar genuspositioner inom ramen för följande interaktionella praktiker: 1) organisation av utmanande handlingar, 2) organisation av det offentliga rummet, 3) störande av ordning, 4) den interaktionella organisationen av affektiva handlingar.Inom ramen av ovan nämnda tema påvisar studien flera exempel på interaktionella praktiker som är genuskonstruerande, genusnormerande samt genusifrågasättande. Bland annat intar pojkar det offentliga rummet i större utsträckning än flickor, vilket kan tänkas vara en interaktionell praktiker som är genusnormerande. Studien påvisar även hur feminina samt maskulina genuspositioner skapas i klassrumsinteraktionen, bland annat genom hur pojkarna distanserar sig från kvinnligt kodat beteende genom att förlöjliga det.

Bakgrund: Riksskatteverket lanserade år 2002 en kampanj med målsättningen att förändra ungdomars attityd till svartjobb. Kampanjen såg vi som en del i den utveckling statsapparaten genomgått mot att bli konkurrens- och kundmedveten. Frågan väcktes vad som är Riksskatteverkets uppgift. Kan marknadsföring anses ligga inom Riksskatteverkets verksamhetsramar och ställer det faktum att Riksskatteverket är en myndighet några särskilda krav på marknadsföringen. Syfte: Denna uppsats syftar till att beskriva Riksskatteverkets verksamhet och svartjobbskampanj för att därefter kunna förklara offentliga myndigheters behov och möjligheter att använda attitydförändrande kampanjer.

Det har med uppsatsen varit en lång resa. Den har gett mig en ökad kunskap och förståelse om Parkourens estetik och filosofi. Jag trodde när jag började det här projektet att det skulle bli svårt att kunna göra något av det. Jag fruktade att källmaterialet var alldeles för tunnt och att den teoretiska grunden inte riktigt fanns där. Jag blev dock snabbt motbevisad och kom snart fram till att så inte var fallet.

I Stockholm stad får föräldrar till barn på fritidshem årligen fylla i en så kallad brukarenkät. Denna består av ett antal påståenden som föräldrarna får ta ställning till. Påståendena har att göra med allt ifrån pedagogik, barnets utveckling, trygghet och säkerhet. Resultatet av enkäterna publiceras sedan på Stockholms stads hemsida i anslutning till information om fritidshemmet. Syftet är att allmänheten ska kunna få veta hur pass nöjda föräldrarna är med verksamheten.Jag vill med hjälp av kvalitativa intervjuer som metod undersöka hur fritidspedagoger påverkas av dessa enkäter i sitt arbetsliv.

Detta projekt undersöker platser och deras identiteter. Projektet syftar till att skapa en katalysator för en välbehövlig diskussion om platser, tillhörighet, identitet och demokrati genom att med grafisk design visuellt gestalta tio delområden i Malmös respektive identiteter och personligheter. En förändring kan komma först efter en insikt. Projektet utgår från en litteraturstudie i ämnet place branding. I denna upptäcks en metod för att analysera städers varumärken City Brands Index. Denna metod modifieras och används tillsammans med en enkätundersökning för att värdera varumärkena hos projektets tio delområden.

Migrationsverket har sedan 2010 arbetat med att införa lean som arbetssätt i hela sin organisation. Lean härleds ofta historiskt till Toyotas styrsystem Toyota Production System, och har till största delen använts inom privata organisationer där effektivitet, produktivitet och ekonomiska värden varit de huvudsakliga målen. Ur ett statsvetenskapligt perspektiv är det därför av vikt att undersöka leans förmåga att även beakta de demokratiska värden som en offentlig verksamhet har att ta hänsyn till. Genom att intervjua handläggare och teamledare på Migrationsverkets mottagningsenhet i Boden om deras erfarenheter och upplevelser av lean som arbetssätt samt genom att studera deras interna arbetsmaterial har min ansats med denna uppsats varit att ge en bild av huruvida lean är ett lämpligt arbetssätt för offentlig verksamhet och om medarbetarna upplever att implementeringen av lean förändrar synen på värdena effektivitet och legitimitet i praktiken. Resultatet från denna undersökning visar att det finns ett starkt stöd för leans teoretiska förmåga att underlätta för medarbetarna att stärka rättssäkerheten samtidigt som arbetssättet ökar effektiviteten.

På natten är vi beroende av artificiellt ljus för att kunna orientera och ta oss fram i stadsrummet. Utöver detta kan ljussättningen ge andra typer av värden och påverka uppfattningen av staden. Huvudsyftet med detta arbete är att undersöka den temporära ljussättningen i stadsrummet. Uppsatsen består av två delar, där den första undersöker ljus, ljussättning i staden samt aspekter av mörker. Den andra delen behandlar temporär, tillfällig ljussättning och två städer, Lyon och Helsingborg, har studerats och redovisas som referensobjekt..

Marknadsföring är en viktig del av företagssektorn och har på de senare åren blivit allt viktigare för icke kommersiella1 och ideella organisationer. Det är viktigt att icke kommersiella och ideella organisationer har en strategi med sin marknadsföring.Syftet med studien är att få idéer och visa hur de ansvariga för den kommunala utemiljön kan marknadsföra sin förvaltning gentemot invånarna och politikerna, samt öka förståelsen om vilka effekter det finns med god marknadsföring.Eftersom ämnet om hur icke kommersiella och ideella organisationer bör marknadsföra sin verksamhet, finns i så liten skala har jag fått studera litteratur och vetenskapliga artiklar, rapporter och elektroniska källor inom om-rådet för företagsmarknadsföring. Det är den form av marknadsföring som ligger närmst det ämne jag valt att studera. Det har även varit aktuellt att göra intervjuer, dels med konsulter som arbetar med att marknadsföra offentliga utemiljöer, dels med ansvariga för marknadsföring av utemiljön i tre kommuner. Detta för att jämföra hur det fungerar i verkligheten och vad som kommer fram i teorin.

En rad förändringar i de kommunala verksamheterna kan hänföras till tankarna kring behovet av ett nytt tänkande och åtgärder för modernisering av offentlig verksamhet, en förändringsvåg som ofta beskrivs med samlingsbegreppet New Public Management (NPM). Offentlig styrning har blivit allt mer lik den privata och med NPM har offentliga verksamheter tagit mer sikte på marknadskrafterna. En konsekvens av detta tänkande är att medborgarnas synpunkter på verksamheten tilldelas en allt större vikt.Klagomålshantering har för många privata företag under en längre tid varit ett naturligt sätt att hantera kundernas synpunkter på verksamheten. I företag som är inne i en satsning på total kvalitet (TQM) betraktas klagomålshantering ofta som ett del- eller följdmoment till dessa ansträngningar. TQM, ett koncept med grunderna i den japanska tillverkningsindustrin, har som centrala ledord att kunden ska stå i centrum, arbeta med processer och basera beslut på fakta.Idag används TQM som ett uttryck för organisationens syn på kvalitet även av många offentliga organisationer.Hur klagomålshantering ska betraktas i den kommunala verksamheten är dock inte självklart.

Teknologin har gjort stora framsteg de senaste åren. I och med den fortskridande utvecklingen har det skapats nya möjligheter för utveckling, tillväxt och marknadsföring för världens företag. Internet är ett hjälpmedel, som har bidragit till att skapa dessa möjligheter. Denna förmån har även medfört att de anställda kan ägna sig åt ?osynliga? icke-arbetsrelaterade aktiviteter såsom cyberloafing (internetanvändning för privat bruk under arbetstid).

AbstractFlygplatser och tågstationer är exempel på platser fulla av liv och rörelse där många människor passerar varje dag. Lokalerna är oftast vidsträckta, kala och sterila. Avsaknaden av mjuka textila material medför att ljudet studsar mellan hårda ytor av betong, metall och glas vilket bidrar till en bullrig ljudmiljö. Buller är ett stort miljöproblem som påverkar människor, både psykiskt och fysiskt, varför behovet av att skapa samtalsvänliga miljöer i offentliga lokaler är stort.Syftet med mitt examensprojekt var att ta fram en miljövänlig produkt som bidrar till att ljudmiljön på flygplatser/tågstationer upplevs som mer behaglig. I första hand var jag inriktad på att arbeta med en produkt som förbättrar ljudet i en redan befintlig lokal.

Jag tycker många skådespelare resonerar felaktig när dom anser att man inte är tillräckligt serös som skådespelare om man kan stunt, vilket jag tycker är helt absurt! Jag skulle säga att man som skådespelare är mer seriös ju allsidigare man är. En skådespelare borde ju ha ett intresse av att kunna gestalta en mångfald av olika karaktärer beroende på vad en föreställning och scen kräver, och inte nöja sig med att spela samma person i föreställning efter föreställning utan någon som helst tanke på vad för roll dom gestaltar, och förlita sig på att dom kommer undan kritik med att vara duktiga på att höja och sänka rösten, samt flitigt använda sig av kortare eller längre processer. När det gäller stunt så tror jag många skådespelare är kritiska för att dom inte vet vad ett stunt är eller för att dom själva inte kan utföra ett stuntmoment och är för lata för att lära sig. Redan Konstantin Stanislavskij frågade hur det kom sig att inte skådespelarna tränade sitt instrument lika mycket som en dansare tränar sin kropp eller en sångare tränar sin röst? Jag tror många skådespelare av någon konstig anledning inte tror sig behöva träna sitt instrument, dom förlitar sig på att det räcker med att visa sitt kända ansikte för en publik och använda sig av stora känslor och gester på en scen för att få folk att tycka man är duktig.

Bakgrund: Sedan mitten på 1900-talet har många faktorer kommit att påverka organisationers sätt att samordna och organisera sig. Förändringstryck såsom expanderade organisationer ledde till företags och organisationers ökade behov av ledning och styrning för att bli mer effektiva, vilket resulterade i nya styrningsverktyg som kunde hantera dessa förändringar. Ett av dessa var det balanserade styrkortet som denna uppsats kommer att behandla. Det balanserade styrkortet kom att bli ett populärt styrverktyg inom den offentliga sektorn, speciellt inom hälso- och sjukvården. De finns dock ett flertal forskare som hävdar att det balanserade styrkortet inte har kapacitet att hantera den offentliga sektorns komplexitet och heterogena utformning.Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva och förklara hur balanserade styrkort införts i Folktandvården i Uppsala län.