Studien undersöker hur Irakkriget,den väpnande konflikten mellan Irak och främst USA och Storbritannien, skildras i läroböcker för grundkursen i ämnet historia på gymnasieskolan. Utgående från Lennart Hellspongs berättelseanalys analyseras skildringarna av kriget i läroböckerna utifrån tre teman: Handling, Aktörer och Värdering. Undersökningen visar både på likheter och skillnader mellan texterna. Undersökningen bygger på en analys av 12 läroböcker för gymnasieskolan i ämnet historia och visar, bland annat, att skildringen av handling och krigets händelseförlopp börjar med olika händelser. Ur analysen går även att urskilja att läroböckerna anser att ockupationen inte var rättfärdigat då USA anföll Irak utan FN:s medgivande samt att det är USA eller George W.

This is a study of seven men that have suffered from a cruel punishment. The punishment involved getting their ear/ears cut off, prison with more torture and their families being deported from their homes to another town.My sample involved seven Iraqi men who suffered from this punishment during Saddams regime, they got this punishment because they refused to fight against Iran and Kuwait. I went to Iraq and met with the men in person and did interviews with them to understand the effect of the punishment on their personalities, and how the punishment have influenced their lives and interaction with other people in the society and around them.The study focuses on their suffering and how they have been able to live with this stigma. The method the study has used is the kvalitative method that involved interviewing them in their country Iraq and analyse their answers and then come to the results. My study was between 26 of March 2004 to 26 of April 2004.My study is based on the theory of social interaction and especially the symbolic interaction theories of G.H.

The purpose of this thesis is to bring forward and discuss the American vision for space exploration found at NASA's homepage, how the vision is popularised and why. NASA's homepage is analyzed as popularized science and the theoretical perspective emanates from the field of popular science and especially the work of Johan Kärnfelt. The historical reference is made up by Howard E McCurdy and he's thoughts about space and the American imagination. The analysis is based on a number of documents that popularize the vision for space exploration and is intended for the public. These documents describe the future plan for NASA and US space exploration..

My study was conducted to provide a deeper understanding of the identity of employee soldiers in the armed forces and their experience of their role in the military context. To describe and identify the soldier's identity formation, values and norms working in group processes are taken into account. As the individual identifies her or himself whit the group, the various phenomena as hostility to other military groups arise. The individuals weld together with other group members to form strong normative relationships within the group. Through a qualitative research approach eight soldiers in a regiment in western Sweden were interviewed, four of them were group executives or deputy group leaders and others were ordinary soldiers.

This Masters thesis concerns feature film services in Swedish public libraries. We have investigated the opinion of eight librarians concerning values and criteria for selection as regards film. The theory chosen comes from varied disciplines, for example sociology, adapted to our subject. The most important theories are Antonio Gramscis idea of hegemony, Herbert J. Gans concept of taste cultures and Carl Gustav Johannsens discussion about quality.

In this thesis I analyse and discuss what impact the 2003 U.S lead intervention in Iraq, had for the cooperation against global terrorism between the European Union and the United States. Six years have passed since the Bush administration decided to go on with the intervention, even though they did not have the necessary UN mandate. Due to unsuccessful argumentation in favour of the intervention by the Bush administration, the world got divided. George W. Bush reference to a ?war on terror?, which passed almost unnoticed by Americans, rang alarm bells in many European countries.

The aim of this essay is to investigate what is burnout and how women who are affected by it manage their condition. Furthermore, we have investigated stigma and whether or not those affected by burnout are in turn stigmatised.A qualitative approach has been used to achieve our aims with this project. To support our analysis we have interviewed ten women who all have been diagnosed with fatigue syndrome along with studying relevant literature. The main theories used in this investigation are the symbolic interaktionism by G.H Mead, the term stigma by Erving Goffman and different theories on coping.The results show that the majority of women in the study had suffered from burnout due to work related stress and changes in their working environment. How they coped with and recovered from the condition depended on their own activity and how it related to their own support system.

USA:s president George W. Bushs planer på ett krig i Irak mottogs med blandade känslor av Europas ledare. Frankrike och Tyskland var två av de länder som tog täten för en stark opposition mot detta krig och deras beslut kom att orsaka en kris i de transatlantiska relationerna.Syftet med denna uppsats är att analysera vilka faktorer som låg bakom Frankrikes och Tysklands ställningstagande, och klarlägga hur olika faktorer kan resultera i ett liknande beslut. Studien är av komparativ art och genomförs på de tre utrikespolitiska analysnivåerna internationell systemnivå, statsnivå och individnivå. Vår uppsats är en teorikonsumerande studie, vilket innebär att fallen står i centrum.

Mitt syfte med examensarbetet är att skapa en förståelse av hur pedagoger på en förskola arbetar med att stärka barns självkänsla och få en uppfattning av hur barnen upplever pedagogernas intentioner. Genom min bakgrundstudie har jag uppmärksammat ett samband mellan forskarnas sätt att beskriva utveckling av självkänsla och det är att självkänslan formas genom interaktion med andra människor. Forskare och teoretiker jag använder mig av utgår utifrån det interaktionistiska synsättet är främst Stern, Mead och Brodin & Hylander. Undersökningen har utförts genom ostrukturerade observationer och kvalitativa intervjuer och stöd för dessa metoder finner jag bland annat i Patel & Davidson (1991). I min studie finner jag att pedagogerna arbetar med att stärka barns självkänsla i organiserade aktiviteter och i vardagliga situationer på olika sätt.

Syftet med denna uppsats är att beskriva och förstå hur interaktion uppkommer och formas, hur individerna upplever interaktionen samt sitt Jag i en ickeverbal miljö. För att uppnå uppsatsens syfte är den övergripande frågeställningen: hur kan vi ur ett symboliskt interaktionistiskt perspektiv förstå hur interaktionen uppkommer och formas i en ickeverbal retreatmiljö samt hur deltagarna upplever sitt Själv och interaktionen, interaktionens uppkomst och formande i en ickeverbalmiljö på en retreatgård? För att empiriskt besvara dessa frågor gjordes kvalitativa semistrukturerade intervjuer och därtill har två mindre deskriptiva och i viss mån tolkande observationer genomförts. Den empiri som framkom har analyserats med hjälp av Mead (1979), Goffman (1959) och Berg (1992). Studienvisar på att individen i den ickeverbala situationen upplever sig gå in i sitt Själv och erfara en reflektionsprocess som bidrar till utveckling och nyorientering.

The aim of this study is to create an increased understanding of shared leadership and how it takes shape in the relationship between first-line managers in human service organizations. Shared leadership is seen as a complement to the traditional one-man leadership and briefly means that two managers share the role that usually is held by a single leader. The study has a qualitative approach based on semi-structured interviews with managers in human service organizations. The interviews mention the mangers thoughts and experiences about shared leadership and gain approval in the hermeneutic science field. The study is analyzed based on symbolic interactionism where perspectives from the theoreticians Mead and Goffman are used.

Denna undersökning är en analys av intervjuer som är genomförda med fyra informanter. Tre av dem är första generationens invandrare och den fjärde är andra generationens invandrare. Jag har som ambition att problematisera termen invandrare utifrån begreppet identitet. Jag undersöker hur identiteter skapas, formas och utvecklas i samband med migration. Rami kommer från Irak, Maria kommer från Guatemala, Line kommer från Norge och Kristina är född och uppvuxen i Sverige av kroatiska föräldrar.

Syftet med denna uppsats var dels att öka förståelsen samt kunskapen kring behandling inomkriminalvårdens regi av män med kvinnomisshandelsproblematik, dels att genomteorianknytning belysa fenomenet ur en ny vinkel. De övergripande frågeställningarna var:Vilka är männen som misshandlar kvinnor? Vad är viktigt i behandlingen av dessa män? samt:Hur hanterar man kombinationen straff/behandling? Metoden som användes var en kvalitativintervju med en halvstrukturerad uppläggning. Intervjuerna gjordes med tre behandlare somarbetar och har arbetat med männen i behandling inom kriminalvården. De utskrivnaintervjuerna tolkades utifrån ett hermeneutiskt perspektiv och har ytterligare belysts utifrånsocialfilosofer som Mead och Foucault.

The main purpose of this thesis is to discuss what exile writing is and who can be seen as an exile writer. If the word ?exile? is related to forced dislocation, like Paul Tabori and Sopia A. McClennen describes it, who can be viewed as an exile writer? Is Anders Olsson?s definition of an exile writer acceptable or not? Could the The Escape, a future story about exiled Northern Europeans in Myanmar, be classified as exile literature?Another purpose with this text is to describe how a story about exile can be made realistic and tangible to a reader who has not experienced exile.

Den här uppsatsens syfte är att genom ett symboliskt interaktionistiskt och ett social konstruktionistiskt perspektiv öka förståelsen och beskriva komma ut processens samband med feministiskt engagerade lesbiska kvinnor. Den undersöker hur komma ut processen, dvs. den homosexuella identitetsutvecklingen, relaterar till et feministiskt engagemang hos respondenterna. Som teoretisk grund gällande identitetskonstruktion och socialisation har jag främst använt mig av Berger och Luckmann (1991) men även tolkningar av Mead (Berg, 1992; 2007) samt Giddens. För att få en djupare insikt kring kön/genus och sexualitet använder jag mig av Rubin (1984), Rich (1980) och Butler (2007).