The purpose of this study is to investigate the way George W. Bush used the language as a means to exercise power in an attempt to justify Operation Iraqi Freedom. The theories used to answer the purpose are discourse analysis and three different moral metaphors that are applied on the data.The collected material for the metaphors is constituted of cognitive linguistic books from prominent linguists, such as George Lakoff, Alan Cruse and William Croft, and the material for the discourse analysis is also collected from prominent discourse analysts such as Michél Foucault and Norman Fairclough. The official White House website provides the material for my data. The scientific method used in this study has been qualitative text analysis where the hermeneutic approach has been an essential part of it.The main question: In what way did George W.

Sammanfattning: I detta arbete har jag undersökt det långtråkiga och den vardagliga flykten från det. Min inställning till det långtråkiga i detta sammanhang är att det innehåller något gåtfullt och intressant. Undersökningen utgår från intryck från tre olika miljöer: köpcentrat, torget och sammanträdet. Intrycken har antecknats enligt den metod George Perec använt i Ett försök att uttömma en plats i Paris. Med utgångspunkt i intrycken från dessa platser har jag tillverkat tre halssmycken.

In 1989 the United States choose, after years of conflict, to carry out a military intervention in Panama, to remove Manuel Noriega, convicted for drug dealing and for threatening the lives of the Americans living in Panama. The aim of this study is to examine whether George H. W Bush?s arguments for the military intervention comply with the principles of the just war.The method chosen for this study is a qualitative literature study, based primarily on secondary data. It is a case study with two complementing theories, the theory of the just war and the world system theory.The result showed that the American intervention both can be justified and unjustified following the principles of the Just War Theory.

Den 11:e sptember 2001 inträffade västvärldens i särklass värsta terror dåd på Manhattan i New York. I samma ögonblick som det första planet plöjde in i ett av World Trade Centers torn började in process mot ett fullskaligt krig mellan USA och Terrorismen. I denna process har vi skiljt ut två personer och tre beslut som vi anser i hög grad har påverkat det efterföljande kriget. George W. Bush och Donald rumsfeld har i vår mening satt tydliga spår på den fortsatta utvecklingen.

Uppsatsen behandlar hur USA: s president George W Bush använder civilreligiösa inslag i sin retorik under sitt första år som president. Han startade ämbetsperioden med att använda religiösa anspelningar i sitt installationstal., för att sedan fortsätta i samma anda hela året. Bush är inte den första presidenten att använda sådana retoriska knep. Ända sedan USA: s grundande har presidenterna förstärkt sin talarkonst genom att hänvisa till Gud och att landet är utvalt av Gud - ett nytt Israel. Landets presidenter har alltid varit mer eller mindre övertygade om att Gud står på USA: s sida.

Arbetets ena syfte är att identifiera gatukonstnären Banksys stil och se vilka faktorer som kan lyftas fram som "Banksyska". Det andra syftet är att undersöka hur Banksy förhåller sig till begreppet "konstvärld" som teoretikerna Arthur Danto, George Dickie och Howard Becker talar om. Efter att ha observerat och granskat ett stort kvantitativt urval av Banksys gatukonstverk valdes ett antal verk ut, som sedan analyserades genom en semiotisk analysmetod. Genom de semiotiska analyserna och uttalanden från Banksy gick det att konstatera ett tydligt mönster av färgstarka, schablonmåleriska, ironiska, paradoxala och främmandegjorda bilder utifrån den auktoritära kontext som karaktärerna i bilderna brukar ses i. Det gick även att konstatera att Banksys relation till konstvärlden är paradoxal utifrån uttalanden och de semiotiska analyserna, då han påstår sig vara ointresserad av konstvärlden samtidigt som han deltar i den..

AbstractPilo, Joakim: George Gershwin och den symfoniska jazzen. Etablering av ett musikidiom. - Uppsala: Musikvetenskap ht 1998. - 60p. Hur kommer det sig att den musikaliska kombinationen mellan seriös konstmusik och populära inslag företrädesvis jazz, kunde vara så pass framgångsrik? Den frågan ligger till grund för uppsatsen, där huvudsyftet är att visa hur den amerikanska tonsättaren George Gershwin (1898-1937)  med Rhapsody In Blue (1924) lyckades etablera ett musikidiom, symfonisk jazz.

In February 2005, a collection predominantly containing medieval ballads was found in the library of Växjö. The collectors were mainly George Stephens, originally from Scotland, and Gunnar Olof Hyltén-Cavallius, both active in Småland in the nineteenth century. In connection with an intital inventory of the material, Magnus Gustafsson, ethnomusicologist at Smålands Musikarkiv, marked ballads of uncertain origin with a question mark.The purpose of this essay is to investigate 22 of these marked ballads. To be able to compare them with other material we have developed a method to identify differences. By means of the method both the text and the melody are compared and in addition the differences in terms of quality and quantity are assessed.

The purpose of this essay is to critically review Pierre Bourdieus contribution to agency ? structure debate. I will do this with help from the thinking of George Herbert Mead. My aim is to show that Mead can provide valuable knowledge to Bourdieus theory.Pierre Bourdieus notion of habitus is his solution to the dilemma between agency and structure. It is in the habitus that the objective structures meet the inner, subjective structures and this results in various actions.

Samuel P. Huntingtons bok The Clash of Civilizations and the Remaking of World Order har ända sedan utgivningen 1996 varit föremål för en stor debatt inom flera akademiska fält. I samband med attackerna mot World Trade Center i september 2001 och USA:s krig mot Irak som inleddes på våren 2003 pånyttföddes intresset för Huntingtons bok.Jag har utifrån en diskursteoretisk utgångspunkt jämfört Huntingtons bok med Bushadministrationens uttalanden i samband med krigsutbrottet med syftet att undersöka vilka likheter som finns dem emellan samt vad dessa likheter kan ha inneburit för västerländska och muslimska identiteter. Mina resultat visar att de skiljer sig åt i sina respektive identitetskonstruktioner, där Huntington strikt fokuserar på religionens roll medan Bush skapar en västerländsk identitet kring begreppet frihet och en motidentitet kring begreppet terror, men att de har en gemensam nämnare i deras fiendebilder, där grova generaliseringar präglar deras framställningar..

Meänkieli är ett av Sveriges fem nationella minoritetsspråk i vilket forskning kring kulturella aspekter är av begränsat områdesfokus. De politiska ändamål som uttrycks i lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk, ämnar skapa en språklig- och kulturell revitalisering. En ny rapport påvisar att kunskapsbristerna är stora dels gällande anspråk minoriteter efterfrågar, dels hur myndigheter arbetar med minoritetsrättigheter. Ett ledord i lagen är främjandet och bevarandet av minoritetsgruppers kulturarv.  Till skillnad från andra minoritetsgrupper urskiljer meänkieli inte en lika säregen kultur som exempelvis jiddisch eller romani-chib.

The First World War had a definite impact on all of Europe, not to say the entire world. The domain of art was no exception. In Zürich, neutral Switzerland, a group of young creative intellectuals who shared a hostile approach towards the structure of the bourgeois society, with its non-democratic rulers and current nationalism which lead up to the war, united under the artistic movement we today call Dadaism. After the war Dadaism sprung up in several cities throughout Europe, among those Berlin. In Berlin Dadaism became a socialist weapon of propaganda, with its norm breaking artistic manifestations, against the camouflaged conservative government of the new Weimar republic.

The purpose of this study is twofold: First, to inquire how the George W. Bush administration plans to keep America safe from external threats and second ? based on the assumption that neoconservatives have influenced the Bush administration ? examine how neoconservative ideas have influenced this strategy to protect America. The research questions are as follows:What is the content of the Bush administration?s security strategy?How are neoconservative ideas reflected in this security strategy?To answer the first question, the main points of two studied documents were summarized.

Begreppet ?fan edits? betecknar filmer som klipps om av fans, vilka är missnöjda med hur en adaption för vita duken som gjorts. I min uppsats vill jag påvisa dels hur samspelet mellan fans och filmmakare/filmbolag sett och ser ut, dels försöka klargöra varför copyright/fair use är så knepigt att applicera på området..

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka om utrikespolitiken som USA förde under George W. Bushs tid i Vita Huset har likheter med det realistiska eller liberala teoriperspektivet inom internationella relationer. Den samlade utrikespolitiken under en president sammanfattas ofta i en doktrin där de centrala frågorna som administrationen har ägnat sig åt sammanfattas och sätts i perspektiv mot andra doktriner. Två kända doktriner tidigare i USA:s historia är till exempel Monroe- och Trumandoktrinen. För att ta fram de centrala delarna i Bushdoktrinen och hitta den grund som doktrinen vilar på har tal och dokument som Vita Huset utfärdat använts som underlag.