Denna processbeskrivning undersöker hur en plantering i parkmiljö i GÀvle skulle kunna planeras baserat pÄ systemet matrix planting. Begreppet matrix planting beskrivs, samt grunderna för hur ett vÀxtsamhÀlle byggs upp med passande vÀxter. FortsÀttningsvis redovisas inventeringen av den aktuella platsen, med beskrivning av de ekologiska förutsÀttningarna och förvaltarens önskemÄl. Ett förslag presenteras, dÀr tankarna bakom formgivningen förklaras. En förteckning pÄ lÀmpliga vÀxter och deras egenskaper ingÄr.

Grönstrukturen Àr en av de övergripande strukturerna i vÄrt samhÀlle tillsammans med bebyggelsestruktur och infrastruktur. Alla olika funktioner som grönstrukturen har kan i sin tur delas in i tre övergripande grupper med: sociala, ekologiska och kulturella funktionsvÀrden. Det Àr ofta sÄ att de sociala och kulturella vÀrdena inte fÄr lika stor tyngd vid beslutsfattande. DÄ Àr de frÀmst de ekologiska funktionerna som gÄr före eftersom den befintliga naturen har t.ex. skyddsvÀrda arter. Det finns olika sÀtt att planera ett omrÄdes grönstruktur som saknar befintlig grönska: Patrik Grahns Ätta parkkaraktÀrer tillsammans med typaktiviteterna med sina tydliga inriktningar och konkreta innehÄll kan ligga till grund för och inspirera till nya parker och grönomrÄden.

BAKGRUND: Ungef?r 40 miljoner m?nniskor lever med HIV idag. Personer som drabbats av HIV kr?ver livsl?ng behandling f?r att viruset inte ska utvecklas till AIDS. Stigmatisering och diskriminering mot HIV-positiva personer ?r frekvent ute i samh?llet, men ?ven inom sjukv?rden.

The purpose of this investigation is to examine the extent to which Swedish compulsory school tends to rely upon, and to further reinforce, ideologies that from a theoretical platform of deep ecology can be identified as ?ecologically unsustainable conceptions of reality?. Mainly, this will purport to an examination of the (explicit as well as implicit) prevalence of anthropocenthrism, individualism, ethnocenthrism and rationalism in a) the Swedish National Curriculum; and in b) biology text books. Methodologically, the study makes use of FaircloughÂŽs approach to, and method for, critical discourse analysis (CDA). The main results are that the National Curriculum indeed expresses a high level of individualism, as well as (although to a lesser extent) traces of rationalism and ethnocenthrism.

This thesis is an investigation of Iranian immigrants and their use of libraries in Sweden. It isbased on a combination of a qualitative and a·quantitative method.Using a qualitative method, I give an outline of the history of lran from ancient times up to the present, as well as the different ethnological groups in Iran and their cultures. The main objective of this part is to clarify the contrasts between Iranian and Swedish cultural, social, linguistic and family structures, and also the characteristics of the crisis that most immigrants go through on their arrival in the new country. The qualitative method also involves structured telephone interviews with eight highly educated Iranians.This method was supplemented by a quantitative study through questionnaires of the attitudes· of lranian immigrants to libraries and reading. Iranians in Sweden turned out to be frequent Iibrary users.

Bakgrund: I kontakt med v?rden kan barn uppleva ?ngest i samband med kirurgiska ingrepp. ?ngest kan bland annat leda till ett f?rh?jt omsorgsbehov samt en ?kad anv?ndning av l?kemedel, som kan resultera i en f?rl?ngd v?rdprocess. Sjuksk?terskan har en avg?rande roll i bem?tandet av dessa barn, och har m?jligheter att lindra denna ?ngest med hj?lp av olika effektiva omv?rdnads?tg?rder. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie ?r att identifiera omv?rdnads?tg?rder som minskar preoperativ ?ngest hos barn 5?12 ?r. Metod: Denna studie ?r en litteratur?versikt som sammanst?llt och analyserat kvalitetsgranskade originalartiklar fr?n databaserna PubMed och Cinahl, enligt Fribergs modell f?r litteratur?versikt. Resultat: Resultatet i denna litteratur?versikt visade p? tv? ?vergripande teman, 1) Distraktion samt 2) Information. Genom fem olika underteman s? s?gs en djupare f?rst?else f?r hur olika omv?rdnads?tg?rderna kan minska preoperativ ?ngest hos barn. Slutsats: Genom denna litteraturstudie har det framkommit att barn som f?r ta del av ?ldersanpassad information inf?r kirurgiska ingrepp, i form av visuell information och information genom lek skattar sin ?ngest l?gre ?n de barn som enbart f?r traditionell v?rd..

Denna uppsats undersöker KRAVs möjlighet att förÀndra jordbruket i mer hÄllbar riktning genom att studera mjölkbönders instÀllning till ekologisk produktion i Halland. BÄde ekologiska och konventionella bönders syn pÄ ekologisk produktion beaktas. Genom att jÀmföra KRAVs arbete med de av mjölkbönderna upplevda hindrena för omstÀllning syftar denna studie att ge klarhet i certifieringssystemens effektivitet som politiskt styrmedel. Resultaten visade att de av bönderna upplevda hindren för omstÀllning till ekologisk produktion till stor del grundade sig i fördomar och feluppfattningar. Undantaget var markbrist, vilket av bÄda grupper identifierades som det största omstÀllningshindret.

Skiftesverk 2.0 undersöker i vilken utstrĂ€ckning en kontexts befintliga och historiska material, tekniker, former och strukturer kan anvĂ€ndas i gestaltandet av ny bebyggelse. Detta för att hitta ett sĂ€tt att skapa ett mervĂ€rde i kontemporĂ€r arkitektur genom starkare kopplingar till en historisk kontext.Projektet beskriver ett sĂ€tt att utgĂ„ ifrĂ„n skiftesverk pĂ„ Öland och sedan modernisera och omforma sĂ„vĂ€l sjĂ€lva byggtekniken som befintliga typologier. I presentationsmaterialet redovisas först teknikens bakgrund, historia och egenskaper tillsammans med material frĂ„n fĂ€ltstudier. UtifrĂ„n detta presenteras förslag pĂ„ hur sjĂ€lva tekniken kan effektiviseras och industrialiseras. Sedan följer gestaltningar av en moderniserad version av skiftesverk i sĂ„vĂ€l teknik som traditionell form och byggstruktur.Projektet Ă€r tĂ€nkt att belysa ett sĂ€tt att förhĂ„lla sig till hĂ„llbar arkitektur i termer sĂ„som inte bara ekonomiska utan Ă€ven ekologiska och kanske Ă€ven sociala aspekter..

Syftet med studien var att undersöka personers upplevelser av att ha varit tvÄngsomhÀndertagna enligt LVU som barn. Detta har genomförts med en kvalitativ ansats dÀr fyra kvinnor intervjuades med stöd av en utarbetad intervjuguide. Denna tÀckte frÄgeomrÄdena bemötande, skolgÄng, relationer och identitetsskapande. Resultaten tolkades utifrÄn livsmodellen, som Àr en del av den ekologiska systemteorin, samt utifrÄn kognitiv teori. De mest framtrÀdande resultaten var att informanterna sÀllan kÀnt sig hörda i utrednings- eller beslutssammanhang vilket medförde att deras Äsikter sÀllan tagits i beaktande.

Studien syftar till att underso?ka den fo?ra?ndring som skett i grundskolans la?roplaner mellan 1962-2011, vad ga?ller formuleringar om och kring arbetet med ma?ngkultur. Syftet har besvarats genom fra?gesta?llningarna: Vad utma?rker de enskilda la?roplanernas synsa?tt pa? ma?ngkultur? Vilka fo?ra?ndringar har skett i grundskolans la?roplaner under de senaste femtio a?ren, vad ga?ller synsa?ttet pa? ma?ngkultur? Metoden som anva?nts fo?r att komma fram till ett resultat var av kvalitativ art. En tidigare bepro?vad analysmodell har anva?nts och kategoriserat det ma?ngkulturella i la?roplanerna enligt tre niva?er.

FörstÄelse för ekologiska fenomen Àr avgörande, bÄde för att ungdomar ska fÄ insikt i vÀrlden de lever i, och för att undervisningen ska uppnÄ de mÄl som satts upp av skolverket. Syftet med denna studie var att undersöka möjligheterna att testa sÄdan förstÄelse med hjÀlp av ett skriftligt prov. I fem gymnasieklasser fick 109 elever svara pÄ provfrÄgor av faktatyp och förstÄelsetyp. Resultaten visar att eleverna tyckte bÀttre om faktafrÄgorna Àn förstÄelsefrÄgorna. Ytterst fÄ elever kunde dock anvÀnda sina faktakunskaper till att lösa ett problem kring fotosyntesen.

Studien syftar till att underso?ka den fo?ra?ndring som skett i grundskolans la?roplaner mellan 1962-2011, vad ga?ller formuleringar om och kring arbetet med ma?ngkultur. Syftet har besvarats genom fra?gesta?llningarna: Vad utma?rker de enskilda la?roplanernas synsa?tt pa? ma?ngkultur? Vilka fo?ra?ndringar har skett i grundskolans la?roplaner under de senaste femtio a?ren, vad ga?ller synsa?ttet pa? ma?ngkultur? Metoden som anva?nts fo?r att komma fram till ett resultat var av kvalitativ art. En tidigare bepro?vad analysmodell har anva?nts och kategoriserat det ma?ngkulturella i la?roplanerna enligt tre niva?er.

Patienter med illama?ende finns o?verallt i ha?lso- och sjukva?rden. Illama?ende a?r vanligt efter kirurgi och anestesi, liksom vid cytostatika- och stra?lbehandling. A?ven vid graviditet a?r illama?ende ett ka?nt faktum.

Sammanfattning Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka vad nÄgra elever i Ärskurs 7-9 har för attityder till skolÀmnet geografi. För att kunna ta reda pÄ detta har jag valt att anvÀnda mig av en enkÀtundersökning som innefattar tvÄ olika delar, den första innehÄller 20 frÄgor om vad eleverna Àr intresserade av och den andra innehÄller 10 pÄstÄenden om Àmnet geografi som eleverna fÄr ta stÀllning till. I resultatet visar det sig att eleverna i Ärskurs 7-9 Àr mest intresserade av naturkatastrofer, som till exempel, tsunamis, jordbÀvningar m.m. DÀremot finner eleverna inget intresse av vÀxter i deras nÀromrÄden och det ekologiska jordbruket. Slutsatsen Àr att eleverna tycker att Àmnet geografi Àr ett viktigt Àmne i skolan samtidigt som de har lÀrt sig mer om var olika lÀnder, stÀder ligger snarare Àn andra delar ur geografin..

Bakgrund: Ambulanssjuksko?terskans roll inneba?r bland annat att bedo?ma en patients tillsta?nd. I bakgrunden presenteras bedo?mningsprocessen ur ett psykiatriskt, prehospitalt och kombinationen prehospitalt/psykiatriskt perspektiv.Syfte: Syftet a?r att belysa pa? vilka grunder ambulanssjuksko?terskor go?r sina bedo?mningar i mo?tet med personer som kan antas lida av akut psykisk oha?lsa.Metod: Studien grundar sig pa? en kvalitativ forskningsansats. Data har insamlats genom semistrukturerade intervjuer och har analyserats med hja?lp av kvalitativa inneha?llsanalys som Granheim och Lundman beskriver den.Resultat: Utgo?rs av tre huvudkategorier; Patienten i fokus fo?r bedo?mningen, Omgivningens roll samt Va?rdarens tillva?gaga?ngssa?ttDiskussion: Resultatet har diskuterats utifra?n andra studerade arbetssa?tt och tankeprocesser bakom en bedo?mning.