Sök:

Sökresultat:

500 Uppsatser om Geografiskt avstćnd - Sida 11 av 34

Kosttillskott i trÀningssyfte : En enkÀtstudie om gymmedlemmars anvÀndande av, samt attityder till kosttillskott.

Den svenska bostadsmarknaden har under en lĂ€ngre tid varit ett hett diskussionsĂ€mne i media. Regelbundet beskrivs den svenska bostadsmarknaden som övervĂ€rderad. Ovissheten kring var marknaden befinner sig vĂ€rderingsmĂ€ssigt, vĂ€cker intresse att undersöka hur en bostadsrĂ€tts olika egenskaper pĂ„verkar dess vĂ€rde, alltsĂ„ vad individer Ă€r beredda att betala för i en bostadsrĂ€tt.?Hur mycket Ă€r konsumenten villig att betala för olika egenskaper hos en bostadsrĂ€tt, sĂ„ som: boarea, vĂ„ningsplan, hiss och antal rum??I studien utförs en empirisk tvĂ€rsnittsanalys, med observationer insamlade frĂ„n och med första augusti till och med sista oktober 2014. BostadsrĂ€tterna som Ă€r inkluderade i studien Ă€r geografiskt belĂ€gna i Stockholms innerstad (Kungsholmen, Norrmalm, Södermalm, Vasastan samt Östermalm).

Hedonisk prisbildning pÄ bostadsrÀtter : En tvÀrsnittsanalys av bostadspriserna i Stockholms lÀn

Den svenska bostadsmarknaden har under en lĂ€ngre tid varit ett hett diskussionsĂ€mne i media. Regelbundet beskrivs den svenska bostadsmarknaden som övervĂ€rderad. Ovissheten kring var marknaden befinner sig vĂ€rderingsmĂ€ssigt, vĂ€cker intresse att undersöka hur en bostadsrĂ€tts olika egenskaper pĂ„verkar dess vĂ€rde, alltsĂ„ vad individer Ă€r beredda att betala för i en bostadsrĂ€tt.?Hur mycket Ă€r konsumenten villig att betala för olika egenskaper hos en bostadsrĂ€tt, sĂ„ som: boarea, vĂ„ningsplan, hiss och antal rum??I studien utförs en empirisk tvĂ€rsnittsanalys, med observationer insamlade frĂ„n och med första augusti till och med sista oktober 2014. BostadsrĂ€tterna som Ă€r inkluderade i studien Ă€r geografiskt belĂ€gna i Stockholms innerstad (Kungsholmen, Norrmalm, Södermalm, Vasastan samt Östermalm).

Ekonomistyrning i kommuner : -Hur uppnÄs effektiv resursanvÀndning till en bra kvalitet?

Den offentliga verksamhetens effektivitet och kvalitet Àr nÄgot som diskuterats flitigt de senaste Ären. Syftet med uppsatsen Àr att föreslÄ förbÀttrade arbetssÀtt för en effektiv resursanvÀndning för vissa kommunala verksamheter. Jag har anvÀnt mig av en kvalitativ metod i huvudsak baserad pÄ intervjuer för att fÄ reda pÄ hur olika kommuner resonerar kring frÄgan. Den teoretiska referensramen har tillkommit efter att intervjumaterialet analyserats och dessa komponenter har efter en problemdiskussion utmynnat i en slutsats.För att effektivt utnyttja sina resurser krÀvs dels en respekt för att budgetar inte fÄr överskridas, ett bra internt samarbete mellan politiker och tjÀnstemÀn och en gynnsam organisationskultur. Yttre goda omstÀndigheter som exempelvis ett bra geografiskt lÀge och en god infrastruktur kan skapa attraktivitet och dÀrigenom höja skatteunderlaget och dÀrigenom skapa stordriftsfördelar vilket i sin tur sÀnker kostnaderna per brukare.

Förekomst av AAS, alkohol och narkotika hos spinningtrÀnande pÄ gym i Stockholm : föreligger skillnad mellan spinningtrÀnande och gymtrÀnande?

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningarSyftet med den hÀr studien Àr att, genom att lyfta ut en definierad trÀningsgrupp, spinningtrÀnande, frÄn gymtrÀnande undersöka om skillnader föreligger kring risk- och missbruk av AAS, narkotika och alkohol. FrÄgestÀllningarna som ska svara pÄ syftet fokuseras kring hur gruppen spinningtrÀnande förhÄller sig till missbruk av AAS och narkotika jÀmfört med gruppen gymtrÀnande i STAD undersökningen. Alkohol parametern jÀmförs mellan spinningtrÀnande och befolkningen i övrigt efter en rapport av KÀllmén m.fl.MetodFör att nÄ fram till mina resultat har jag valt att arbeta med kvantitativ metod. Studiens avgrÀnsningar bestÄr i spinningtrÀnande pÄ gym, Älderskategori arton till sextio Är. De tre gym som Àr med i studien skiljer sig Ät geografiskt i Stockholms inner- och ytterstad samt har olika Àgandeformer.ResultatResultatet visar att spinningtrÀnande inte skiljer sig frÄn gymtrÀnande med avseende pÄ missbruk av AAS och narkotika.

Synergier i Internationella Företag

Bakgrund: Inom strategilitteraturen resoneras och diskuteras det om olika fördelar associerade med att vara internationellt verksam. Ett flertal av dessa fördelar Ă„terfinns Ă€ven i resonemangen kring hur företag försöker skapa och utnyttja synergier genom en geografiskt diversifierad verksamhet. Syfte: Vi har för avsikt att utreda vilket teoretiskt stöd som finns för förekomsten av synergier associerade med företagens internationella nĂ€rvaro, för att med denna utgĂ„ngspunkt skapa en förstĂ„else för hur internationellt etablerade företag, ur ett konkurrenskraftsstĂ€rkande perspektiv, resonerar kring förekomsten och utnyttjandet av dessa synergieffekter. Genomförande: Vi har genomfört tio intervjuer fördelade pĂ„ studiens fyra fallstudie-företag; Flextronics, ÖPWC, Gunnebo och Attendo. Resultat: Vi har funnit ett teoretiskt och empiriskt stöd för ett fĂ„tal internationellt associerade synergier, men finner de traditionella synergieffekterna intressanta Ă€ven ur vĂ„rt internationella perspektiv.

Prevalens av Otodectes cynotis (öronskabb) hos svenska tamkatter

Studien beskriver prevalensen av Otodectes cynotis (öronskabb) i tvÄ geografiskt skilda regioner i Sverige. I studien ingÄr 107 tamkatter som inkom för kastration till nÄgon av klinikerna Djurakuten i Stockholm eller AlingsÄs djurklinik utanför Göteborg under perioden 01-05-2012 till 18-09-2012. Katterna otoskoperades och en provtagning med öronsvabb för mikroskopering genomfördes. I studien ingick Àven en frÄgeenkÀt till djurÀgarna för att utvÀrdera olika faktorer som kan ha betydelse för förekomsten av öronskabb. Sammantaget observerades en prevalens av öronskabb pÄ ca 10%.

Att mötas pÄ halva vÀgen ? en studie om kulturmöten i förskolan

Denna studie syftar Ă„t att ta reda pĂ„ pedagogers definition av begreppet kulturmöte och hur de arbetar med det i förskolan. I litteraturgenomgĂ„ngen förklaras begreppen kultur, kulturkrock och kulturmöte. Även styrdokumenten och arbetssĂ€tt som gynnar skapandet av kulturmöte tas upp. Vi har utgĂ„tt frĂ„n ett sociokulturellt perspektiv, vilket innebĂ€r att lĂ€rande sker i mötet med andra mĂ€nniskor. Undersökningen Ă€r av kvalitativ art och semistrukturerade intervjuer har genomförts.

Utvecklande samtal i arbetslivet : - En studie om chefers och medarbetares syn pÄ medarbetarsamtal

Studiens frÀmsta syfte var att undersöka hur medarbetare och chefer pÄ ett större svenskt företag upplevde processen för medarbetarsamtal. Det aktuella företaget var verksamt inom detaljhandeln med enheter geografiskt utspridda över vÀrlden. För att uppnÄ studiens syfte genomfördes sju semistrukturerade intervjuer samt en granskning av företagets dokument innehÄllande riktlinjer för medarbetarsamtalsprocessen. Respondenterna bestod av fyra medarbetare och tre chefer, samtliga verksamma inom samma enhet. Valet av en kvalitativ metod gjordes mot bakgrund av studiens syfte och forskningsfrÄgor.

Efterlevandes skattning av sorg, nedstÀmdhet och depression : - en kvantitativ studie

Vid palliativ vÄrd bör, enligt WHO, organiserat stöd erbjudas nÀrstÄende sÄvÀl under patientens sjukdomstid som efter dödsfallet. Syftet med föreliggande arbete var att kvantitativt mÀta effekterna av deltagande alternativt icke deltagande i efterlevandegrupp. Efterlevande (n=84) till patienter som vÄrdats hemma med hjÀlp av en palliativ enhet fick svara pÄ enkÀtfrÄgor av likert-typ som mÀter sorg, nedstÀmdhet och depression. MÀtningarna skedde vid tvÄ tillfÀllen, före start av efterlevandegrupp och 10 veckor senare. Svar lÀmnades av 75 personer vid första mÀttillfÀllet och 61 vid det andra.

SkÀrgÄrdsdestinationer : en studie om hur offentliga och privata aktörer Àr organiserade och samverkar pÄ skÀrgÄrdsdestinationer

Turismen organiseras av offentlig sektor, privata aktörer eller dessa tvÄ i samverkan och kan avgrÀnsas pÄ olika sÀtt, geografiskt eller politiskt. Denna studie syftar till att undersöka och jÀmföra destinationer i Sverige pÄ lokal och regional nivÄ för att se hur de Àr organiserade, med fokus pÄ hur offentliga och privata aktörer arbetar för destinationens utveckling. Genom kvalitativa intervjuer med privata och offentliga aktörer pÄ destinationerna BohuslÀn och Stockholms skÀrgÄrd har vi genomfört en komparativ studie. Studien diskuterar olika former av turismorganisationer och visar att BohuslÀn och Stockholms skÀrgÄrd liknar varandra i hur de Àr organiserade pÄ lokal och regional nivÄ och att det pÄ bÄda destinationerna finns samarbeten mellan offentliga och privata aktörer för att utveckla destinationerna..

Yttre kreativitetsfaktorer : den geografiska omgivningens betydelse för företag inom modebranschen

Att vara kreativ Àr idag en realitet företagen möter och som de mÄste konfrontera för att kunna hantera globala förÀndringar. I strÀvan efter att ta del av kreativitet bör företag placera sig dÀr de kan fÄ tillgÄng till kreativa medarbetare. VÄr studie syftar till att undersöka hur kreativa medarbetare pÄverkas av den geografiska omgivningen och dÀrmed vilken betydelse den har för företaget. De yttre faktorer som kan ha en inverkan pÄ kreativiteten i företag finns i företagens lokala nÀrmiljö och i staden. Studien har, genom semistrukturerade intervjuer, gjorts pÄ tre Stockholmsbaserade företag inom modebranschen. Av resultatet framgÄr det att de kreativa medarbetarna blir motiverade till att vara kreativa genom personliga möten och den inspiration som kan hÀmtas frÄn den kreativa staden.

Det monstruösas orsaker: filmiska representationer i original och nyinspelningar

Syftet med denna undersökning var att genom en jÀmförelse mellan originalet och nyinspelningen av filmen The Hills Have Eyes (1977 av Wes Craven, 2006 av Alexandre Aja) analysera filmiska representationer av monstrositet. Undersökningen vilade pÄ förestÀllningen att det monstruösa som en filmisk framstÀllning Àr beroende av en tolkning som resulterar i en upplevelse av monstrositet, och att denna tolkning Àr knuten till en social verklighet som ser olika ut i olika historiska skeden. Teoretiska utgÄngspunkter skapades med förankring i Foucaults idéer kring diskurser, men Àven i Ulrich Becks beskrivning av risksamhÀllet samt Anthony Giddens och Zygmunt Baumans tÀnkande betrÀffande modernitetens villkor. Undersökningen genomfördes som en innehÄllsanalys som utgick ifrÄn att vÀlja undersökningsobjekt och att definiera vad undersökningen skulle fokusera pÄ, varpÄ objekten observerades, observationerna kategoriserades, kategorierna analyserades och resultatet sammanstÀlldes i en rapport. Arbetet ledde fram till tre övergripande slutsatser: 1.

Geografisk visualisering av positionsdata

PÄ FOI i Linköping bedriver man bland annat forskning inom radarteknik. Som en del i denna forskning ingÄr mÀtning av radarsignaturer samt skydd mot signalsökande robotar. Vid mÀtning av radarsignatur anvÀnds det egenframtagna radarsystemet Arken. Arken anvÀnds bland annat för att mÀta signaturen pÄ fartyg. Ett problem Àr att vid ett givet mÀttillfÀlle sÄ Àr inte fartygets position eller attityd kÀnd.

Realtids-GIS: ett pilotprojekt inom LINGIS, Linköpings
kommuns geografiska informationssystem

Hösten 1991 startade Linköpings kommun ett projekt, som syftade till att införa ett kommungemensamt geografiskt informationssystem, LINGIS. Systemet hanterar kommunens fastigheter, byggnader, vÀgar och planer som geografiska individer med koppling till befintliga kÀllregister, sÄsom fastighetsdatasystemet och personinvÄnarregistret. KommunlantmÀteriet, som har uppdrag att förvalta och utveckla systemet, vill undersöka möjligheterna att anvÀnda LINGIS som informationskÀlla i ett realtidssystem. I examensarbetet utvecklas ett testsystem för att undersöka möjligheter och ge erfarenheter av positionsbestÀmning i realtid. Genom att sÀnda positionsdata frÄn till exempel ett fordon till en sambandscentral Àr det möjligt att pÄverka kÀllan.

Ljuset i Karlskrona : En studie om belysningen i centrala Karlskrona

Arbetet redovisar förhÄllandet mellan belysnings- och fysisk planering och hur dessa tvÄ kunskapsfÀlt kan ge upphov till en förbÀttrad utformning av vÄra stÀders offentliga miljöer. Förutom att belysning har sÄvÀl rationella och estetiska vÀrden som funktions- och effektbelysning har ny teknik inom belysningsbranschen möjliggjort till en form av ljussÀttning av platser som tidigare ansÄgs vara antingen överflödiga, onödiga eller omöjliga. HÄllbar utveckling, det offentliga rummet och belysningsplanering utgör sÄledes arbetets teoretiska ram dÀr olika begrepp stÀlls emot varandra och konkretiseras i olika gestaltningsförslag i ett resultatkapitel. I detta kapitel formuleras visioner för olika problemomrÄden i ett geografiskt avgrÀnsat omrÄde i Karlskrona, dÀr intentionerna med en ny ljussÀttning argumenteras och redovisas i ett gestaltande segment.Förutom att arbetet ger ett exempel pÄ tillvÀgagÄngssÀtt för analys av belysning baserat pÄ diverse litterÀra verk och relevanta handböcker, förankras arbetet med praktiker inom fÀltet. De ger oss en insikt i vad belysningsplanering anses ha för vÀrde bland kommunerna, ger exempel pÄ ljusdesignerns roll i planeringsprocessen och vad det finns för för- och nackdelar med ett belysningsprogram..

<- FöregÄende sida 11 NÀsta sida ->