Sökresultat:
2020 Uppsatser om Geografiska platser - Sida 54 av 135
Växttekniska problem i bostadsområden : en fallstudie om åtgärder och kostnader
Mängden grönytor ute i kommunerna som saknar fungerande lösningar och orsakar problem är omfattande. Genom att uppmärksamma problemen och förklara hur förbättringar kan nås eftersträvar jag en bredare kunskap inom ämnet.
I följande studie behandlas växttekniska problemytor i bostadsområdet Villan i Ängelholm. Arbetet undersöker anledningen till att ursprungslösningen inte fungerar och vad man kan göra för att förbättra situationen på platserna. En utgångspunkt i arbetet har varit att förenkla skötseln och på så sätt försöka nå besparingar inom skötseln samtidigt som ytorna blir vackrare.
Arbetet har utgått från en okulär inventering av fem utvalda platser. Platserna valdes ut i samarbete med entreprenören Väla Mark och Trädgård AB.
Ett företags position i affärsmiljön
Syftet med detta examensarbete är att kartlägga faktorer av betydelse för beskrivning av ett företags position i en affärsmiljö. Detta syfte har sedan brutits ned i fyra forskningsfrågor med avseende att var och en fylla delar av syftet för att tillsammans skapa en helhet där syftet fylls. De olika forskningsfrågorna handlar om: makrofaktorer på marknaden, karaktäristiska drag på marknaden, aktörerna på marknaden och företagets prestation på en given marknad. Detta examensarbete har genomförts på Plannja AB med utgångspunkt från företagets verksamhet i Luleå. Plannja AB tillverkar takplåt, väggplåt och andra kreativa lösningar i tunnplåt.
Nya bostäder i norra Ljungby stad
Examensarbetet syftar till att utreda möjligheterna till ett nya bostäder i
norra delen av Ljungby stad. Det utgörs av ett komplext och splittrat område
som består av såväl bostäder, industrier, avslutade deponier med mera.
Metodiken består av inventering, analys och planförlag. Inventeringen skapar
grund för analysen som ska utkristallisera vilka områden som kan vara lämpliga
för nya bostäder ? det vill säga planförslaget. Med ett andra ord ett
traditionellt examensarbete inom ramen för programmet för Fysisk planering.
Ljungby växer långsamt.
Flexibla aktörer, interna rum : Filmproducenter, personliga nätverk och mötesplatser inom filmbranschen
I denna uppsats studeras hur kontakter mellan filmproducenter och manusförfattare, regissörer och finansiärer skapas och fördjupas samt i vilka konkreta fysiska rum sådana kontakter kan ske. Djupintervjuer har gjorts med tre Stockholmsbaserade filmproducenter och två andra nyckelpersoner i samma stad. Dessa intervjuer har sedan analyserats dels hermeneutiskt, dels genom diskursanalys. Resultaten visar att kontakter ofta skapas dels genom personliga nätverk, dels i själva arbetet med filmprojekt. Mötesplatserna är ofta temporära och interna, även om vissa typer av miljöer som kontor, lägenheter och restauranger återkommer.
En jämförelse av compliance mellan de kontaktlinsbärare som köper kontaktlinserpå Internet och de som köper i butik
Introduktion: Begreppet compliance används i optiker- världen för att benämna hur väl en kontaktlinspatient följer instruktioner för linsbärande.En debatt pågår om hur e-handel av kontaktlinser ska kunna skötas för att inte riskera patientsäkerheten. Motståndare till e-handel av kontaktlinser hävdar att det största hotet mot patientsäkerheten är icke-compliance.Syftet med denna undersökning var att undersöka om linsbärare som köper sina kontaktlinser på Internet skiljer sig i compliance gentemot de som köper kontaktlinser i butikMetod: En enkät med 27 frågor som berörde linsskötsel samt hur de medverkande såg på sitt linsbärande delades ut till 53 personer på bland annat kontor och offentliga platser. Enkätsvaren sammanställdes i ett poängsystem, där höga poäng betyder god compliance.Resultat: Totalt blev det 19 stycken Internetköpare och 28 stycken butiksköpare. Medelpoängen blev 23,68 för Internetköparna och 21,07 för butiksköparna. Alltså är de som köper sina kontaktlinser på Internet mer compliant än de som köper i optikerbutik enligt den här studien.Diskussion: Resultatet är mycket intressant och kan tyda på att det kanske är så att Internetköpare tar större ansvar för sitt linsbärande eftersom de känner av ett större ansvar..
Ledarskapets p?verkan p? h?llbarhetsarbete. En studie om ledarskapets p?verkan p? h?llbarhetsarbetet i svenska kommuner
I en v?rld som pr?glas av st?ndig f?r?ndring och oro ?ver klimatf?r?ndringar beh?vs ledare som uppmuntrar, engagerar och motiverar samh?llet och dess organisationer att anta ett mer h?llbart f?rh?llningss?tt. Idag l?gger m?nga olika intressenter vikt vid hur f?retag och offentliga organisationer prioriterar och planerar f?r att arbeta med klimatv?nliga val. Kommuners h?llbarhetsarbete styrs av lagar och ramverk som ledare m?ste anpassa sina organisationer till f?r att bedriva verksamhet.
Växtgestaltning för alla årstider : ett gestaltningsförslag för Uppsala Botaniska trädgård
Växtgestaltning är ett av landskapsarkitektens viktigaste verktyg. Det är också en komplex process
eftersom växtmaterialet förändras beroende på faktorer som ståndort, växtzon och årstid. I mitt arbete har
jag undersökt växtgestaltningsprocessen genom att ta fram ett förslag som fokuserar på växtgestaltning
för hela året. Arbetet har skett genom inventering, analys och intervjuer som ledde fram till ett
gestaltningsprogram och en konceptidé. Vid valet av växter använde jag mig av Nick Robinsons metod
?funktion, karaktär, ståndort?.
Vindkraft: en undersökning av fem europeiska länders vindkraftutveckling och faktorer som kan påverka den
En del länder väljer att investera och utveckla vindkraftmarknaden mycket, medan en del länder väljer att inte göra det. I Europa startade vindkraftutvecklingen under 1970-talet. Efter en trög start är den europeiska vindkraftutvecklingen nu marknadsledande och fortsätter att expandera i hög takt. Tyskland har den högsta installerade kapaciteten av vindkraft i världen, och Danmark har den högsta installerade kapaciteten per capita. Dessa länder, samt Spanien, Sverige och Storbritannien har alla satt nationella mål för utvecklingen av vindkraften.
Serotonins funktion i hundens kardiovaskulära system
Serotonin (5-hydroxytryptamin, 5-HT) är en neurotransmittor som till största del syntetiseras i tarmsystemets enterokromaffina celler (en typ av neuroendokrin cell) men även på andra platser i kroppen så som i hjärnstammen, till viss del i hjärtat, lungorna och njurarna.
I hundens kropp har serotonin en rad olika funktioner så som reglering av tarmmotorik och sammandragning av glatt muskulatur. Det kan även ha inverkan på sinnestillstånd och
kognition. Serotonin kan på olika sätt förstärka eller hämma nervimpulser och därigenom ha stor påverkan på kroppens olika system kopplade till neurologisk verksamhet och dess funktioner.
I den fria cirkulationen finns serotonin i trombocyter och vid en kärlskada kan serotonin släppas ut av trombocyterna och orsaka förändringar i deras struktur och även verka på det skadade kärlet genom att orsaka exempelvis kärlsammandragning.
Serotonins specifika receptorer har blivit uppdelade i sju huvudfamiljer, 5-HT1-7. De flesta receptorfamiljerna har vidare blivit uppdelade i flera underfamiljer. De olika receptorerna finns i olika uppsättning på olika platser i hundens kropp och beroende på vart receptorn finns och i vilken mängd kan konsekvenserna till följd av aktiverade receptorer vara olika.
Social slutenhet i öppna landskap : En studie om fysiska och sociala gränsdragningar i det urbana
I en tid där allt fler människor bosätter sig i städer har syftet med denna studie varit att undersöka människors gränsdragningar i det urbana och framför allt vilka gränsteknologier som omgärdar det egna bostadsområdet. För att besvara studiens frågeställningar har Charles Tillys (2004) teori om beständig ojämlikhet och Richard Sennetts (2008) teori om sökandet efter gemenskap i den moderna staden varit givande utgångspunkter. Det fall som studerats är Täby kommun norr om Stockholm och i ett vidare syfte har gränsdragningar i kommunen med hjälp av Blakely & Snyders (1997) teori om Gated Communities jämförts med inhägnade bostadsområdens fysiska murar. Genomförandet har utgjorts av kvalitativa samtalsintervjuer i kombination med en observation på plats vilket lett fram till resultatet att det finns både enande och åtskiljande faktorer som omgärdar Täby. Fysiska gränser har visat sig vara det geografiska avståndet och upplåtelseformer och socialt har viljan av att bo nära familjen visat sig vara en stark faktor till att sociala flyttmönster både skapas och upprätthålls.
Lekande lätt : att lära matematik utomhus på ett sociokulturellt sätt.
Tanken bakom detta examensarbete var att framställa ett laborativt läromedel i matematik för utomhusmiljö som ska upplevas som motivationshöjande och lustfyllt för eleverna. Läromedlet är upplagt i lektionsplaneringar som är förankrade i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet (1994), i kursplanen för matematik samt i de sex aspekterna på lärande ur sociokulturellt perspektiv som Dysthe (2003) skriver om. Vi har arbetat fram ett material som innefattar rumsuppfattning och mätning eftersom dessa passar utmärkt att genomföra i utemiljö. Idéerna till lektionsplaneringarna är utifrån oss själva men inspiration från tidigare kurser, kurslitteratur och VFU-platser går inte att frånse. Upplägget på lektionerna är utifrån Lindström och Pennlerts (2003) modell, där flera didaktiska frågeställningar tas i beaktning.
Drogförebyggande arbete bland ungdomar.
Vårat arbete visar hur man kan arbeta främjande och förebyggande bland ungdomar mot droger. Ämnet har aktualiserats eftersom att narkotika användningen bland ungdomar har ökat på senare år. Vikten i detta arbete har lagts på grundskoleelever eftersom vi anser att ungdomar i låg ålder är lättare att påverka. I och med detta har vi valt att studera VÅGA-programmet samt se hur det resulterat. VÅGA-programmet är ett utbildningspaket där ungdomar får lära sig om kamratskap, lag- och rätt samt information om alkohol, narkotika och tobak.
Tillskuren tillbyggnad : Tillbyggnad till Nationalmuseum
?En komprimerad vertikal byggnad som frigör rum till offentliga platser och funktioner.?Byggnaden, som främst är till för teknik, är uppbyggd som en rektangel med ett snittat hörn. Det snittade hörnet är byggnadens karaktär, och fungerar som ett transparent skal som tillåter en kommunikativ relation mellan insida och utsida. Vad som kommer att utspela sig i byggnaden, kommer i det snittade hörnets fasad även att återspeglas utanpå. Även entrén formas av snittet så att det tillkommer en vinkel som för en inåt, och gör entrén mer öppen och välkomnande.
Vad som kan påverka en upplevelse!
Sammanfattning:Forskningsfråga? Vilka faktorer kan påverka kundens upplevelse i upplevelserummet och hur hanterar företag som arrangerar olika typer av tillställningar dem?Syfte? Att få en bättre inblick i hur olika företag använder sig av upplevelserummet för att förbättra upplevelsen för sina kunder.? Att ge intresserade läsare en större förståelse för upplevelserummets komplexitet.MetodI denna uppsats har jag använt mig av en kvalitativ forskningsmetod bestående av fem intervjuer. Dessa personer är anställda på olika arbetsplatser och har skilda arbetsuppgifter, men gemensamt är att de arbetar med upplevelser av olika slag. Fyra av intervjuerna skedde ansikte mot ansikte och en per telefon.SlutsatserEfter mina genomförda intervjuer och inläst teori kring upplevelser och servicelandskap, så har jag fått en inblick i hur svårt det kan vara att få alla faktorer att samspela. Faktorer inom området kan t.ex.
Brandkompetens i trafikrum
Det sker idag daglig samverkan mellan räddningstjänster och SOS Alarm i trafikrum på SOS-centralerna. Brandbefäl med ansvar för larm och ledning, ofta kallad systemledning, samverkar med SOS-operatörer under pågående räddningsinsatser. Denna samverkan har byggts upp med skillnader i arbets- och ansvarsfördelning mellan organisationerna. Syftet med rapporten var att kartlägga de samverkansformer och arbetssätt som tillämpas mellan räddningstjänst och SOS Alarm i trafikrum. Syftet var även att SOS Alarm skall få ta del av räddningstjänstens synpunkter och erfarenheter för att kunna utveckla samarbetet ytterligare.