Sök:

Sökresultat:

772 Uppsatser om Geografiska läroböcker - Sida 49 av 52

Nystartade smÄföretag i klÀdbranschen

Konkurrensen inom klÀdbranschen Àr hÄrd och det finns mÄnga stora aktörer pÄ marknaden. Dessutom har branschen drabbats av en minskad försÀljning efter den ekonomiska lÄgkonjunkturen som intrÀffade under 2008. NÀr det gÀller smÄföretag har de begrÀnsade resurser till skillnad frÄn de stora aktörerna, vilket leder till att det blir svÄrt att satsa pÄ investeringar sÄsom ett bra butikslÀge eller mer marknadsföring.DÀremot finns ocksÄ nya möjligheter genom internet i form av e-handel och hemsidor. Internet ger Àven möjlighet för företagen att fÄ kunder frÄn större geografiska omrÄden till skillnad frÄn fysiska butiker. Nischmarknad Àr nÄgot som mÄnga smÄföretag vÀljer att fokusera pÄ, dÀrmed behöver de inte konkurrera med stora och etablerade företag.Vi undersökte nystartade smÄföretag som var detaljister i klÀdbranschen och studerade hur de utformade sin marknadsföringsmix, nÀr det gÀllde butiken och internet.

TillĂ€mpning av olika fjĂ€rranalysmetoder för urvalsförfarandet av ungskogsbestĂ„nd inom den enkla Ă€lgbetesinventeringen (ÄBIN)

Den enkla Ă€lgbetesinventeringen (ÄBIN) Ă€r en metod att skatta vinterstammens pĂ„verkan pĂ„ ungskogarna. Tillsammans med modellberĂ€kningar av fodertillgĂ„ngens utveckling bör denna information utgöra ett gott underlag för beslut om en för flera parter acceptabel populationsnivĂ„, vilket kan ligga till grund för lĂ€mplig avskjutning nĂ„gra Ă„r framĂ„t. Projektets mĂ„l har varit att undersöka fjĂ€rranalysmetoder som eventuellt kan förenkla urvalsprocessen av ungskogsbestĂ„nd inom ÄBIN-rutoma. Idag identifieras och markeras alla bestĂ„nd dĂ€r den aritmetiska medelhöjden pĂ„ huvudstamm arna kan vara mellan en och fyra meter. I detta projekt har olika fjĂ€rranalysmetoders lĂ€mplighet att identifiera ungskog testats.

Vad Àr hÀstturism? : en studie av turridning pÄ IslandshÀst i Sverige

Syftet med denna uppsats Àr att ta reda pÄ vad fenomenet hÀstturism innebÀr. Fenomenet hÀstturism innefattar mÄnga olika varianter dÀrför valde vi att fokusera pÄ turridning med IslandshÀstar. Det Àr Àven den vanligaste formen av hÀstturism i Sverige. HÀstar och ridning Àr nÄgonting som engagerar mÄnga personer. Kombinationen hÀstar och turism Àr nÄgonting som intresserar allt fler och vÀxer i popularitet bÄde bland hÀstfolk och bland dem som vill uppleva naturen pÄ ett annorlunda sÀtt.

Hur leker lika barn bÀst? : - Utvecklande av generella riktlinjer vid förhandlingar mellan svenskainköpsavdelningar och tyska leverantörer

Titel: Hur leker lika barn bÀst? ? Utvecklande av generella riktlinjer vid förhandlingar mellansvenska inköpsavdelningar och tyska leverantörerFörfattare: Karin Axelsson, Martina Hult och Sara SvenbladHandledare: Lisa MelanderBAKGRUND: MÄnga studier har bedrivits om förhandlingsmönster, och pÄ senare tid Àveninternationella sÄdana. Detta pÄ grund av internationaliseringen som Àgt rum under de senasteÄrtiondena. Man har fokuserat pÄ att beskriva svÄrigheter och utmaningar i exempelvis vÀsterlÀndsk-asiatisk förhandling, medan förhandlingar mellan tvÄ vÀsterlÀndska parter som allmÀntanses vara relativt lika varandra har fÄtt betydligt mindre uppmÀrksamhet. Den geografiska,kulturella och sprÄkliga nÀrheten vilseleder oss att tro att interaktioner av olika slag inte innebÀrnÄgra svÄrigheter för tyska respektive svenska parter.

Hur upplever vÄrdtagare servicekvaliteten? : En studie om hÀlsocentralers styrform och dess inverkan pÄ vÄrdtagares upplevda servicekvalitet

Kraven pĂ„ att landstingen ska erbjuda hög servicekvalitet inom vĂ„rden ökar stĂ€ndigt och det finns för nĂ€rvarande omrĂ„den, som bemötande och tillgĂ€nglighet, att förbĂ€ttra. Samtidigt Ă€r en ny trend inom denna bransch att tilldela enheter inom den större organisationen mer inflytande över dess egen arbetssituation och styrsĂ€tt. En styrform som blivit allt vanligare i VĂ€sterbotten Ă€r intraprenad, vilken medger större befogenheter för personalen och ska frĂ€mja intraprenöriellt arbete inom organisationen. Ökat intraprenörskap inom organisationer har visat sig ha en positiv effekt pĂ„ bland annat servicekvalitet, vilket Ă€r centralt för hur vĂ„rdtagare upplever besök vid hĂ€lsocentraler. Med denna bakgrund och ett intresse för entreprenörskap samt servicekvalitet utgick studien frĂ„n följande problemformulering.Hur pĂ„verkar hĂ€lsocentralers styrform vĂ„rdtagarens upplevda servicekvalitet?Studiens syfte var att skapa förstĂ„else för hur olika styrformer pĂ„verkar den upplevda servicekvaliteten genom att undersöka skillnader och likheter mellan en intraprenad och en traditionellt driven hĂ€lsocentral ur ett servicekvalitetsperspektiv.Ett delsyfte var att visa vilka Ă„ldersgrupper och vilken könstillhörighet som inverkar mest pĂ„ resultatet samt ge vissa rekommendationer för hur hĂ€lsocentralerna kan förbĂ€ttra servicekvaliteten.Studiens ansats Ă€r deduktiv och baseras pĂ„ den teoretiska referensramen innefattande teoretiska resonemang vilka bland annat behandlar entreprenörskap, intraprenörskap och servicekvalitet.

Att lÀsa och att samtala. : En undersökning om litteraturlÀsning och demokrati- och vÀrdegrundsarbetet inom svenskÀmnet pÄ gymnasiet.

Syftet med denna uppsats Àr att ta reda pÄ vad fenomenet hÀstturism innebÀr. Fenomenet hÀstturism innefattar mÄnga olika varianter dÀrför valde vi att fokusera pÄ turridning med IslandshÀstar. Det Àr Àven den vanligaste formen av hÀstturism i Sverige. HÀstar och ridning Àr nÄgonting som engagerar mÄnga personer. Kombinationen hÀstar och turism Àr nÄgonting som intresserar allt fler och vÀxer i popularitet bÄde bland hÀstfolk och bland dem som vill uppleva naturen pÄ ett annorlunda sÀtt.

TrÀdplanen som ett styrdokument i kommunal trÀdförvaltning

Urbana omrÄden Àr komplexa strukturer som styrs av mÄnga olika viljor, intressen och behov. Dessutom blir de urbana omrÄdena allt fler. VÀldsbefolkningen vÀxer och fler mÀnniskor vÀljer att leva och bo i stÀder. Den pÄgÄende urbaniseringen innebÀr att det just nu bor över 3,5 miljarder mÀnniskor i vÀrldens stÀder och samhÀllen, vilket Àven stÀller krav pÄ staden som hÄllbar livsmiljö (UNEP 2012). Stadens gröna omrÄden blir allt viktigare och de viktigaste elementen i dessa omrÄden Àr just trÀden (Nilsson, Konijnendijk & Randrup 2005).

Effektivisering av interna varuflöden vid ICA: s
logistikenheter

För att kunna dra nytta av skalfördelar har trenden inom mÄnga branscher under senare Är varit att skaffa sig allt större och mer centraliserade lager. Detta gÀller i hög grad för livsmedels- och detaljhandelsbranschen, och Àven ICA har gÄtt frÄn mÄnga smÄ till fÀrre men större lager som tÀcker allt vidare geografiska omrÄden. För att kunna jÀmföra enheternas prestationer och göra det möjligt att anvÀnda samlade resurser vid effektiviseringar har, sedan ett par Är tillbaka, gemensamma processbeskrivningar ? LICA ? implementerats pÄ samtliga lager. ICA anser nu att det Àr dags att uppdatera dessa beskrivningar för att anpassa dem till nya förutsÀttningar samt hitta ytterligare effektiviseringspotential i dagens processer, och dÀrför pÄgÄr idag arbetet med vad som kallas LICA II.

RURIX - ny mÀtmetod och nytt mÄtt för befolkningstÀthet och tillgÀnglighet : utvecklad och utvÀrderad med GIS och nÀtverksanalys

En svÄr och stÀndigt aktuell frÄga Àr hur landsbygd och glesbygd ska definieras och avgrÀnsas. För att utföra sÄdana avgrÀnsningar har en stor mÀngd olika definitioner och mÀtmetoder tagits fram. Problemet med mÄnga av dem Àr att de ger mycket grova och statiska indelningar och att de ibland bygger pÄ subjektiva eller svÄrpreciserade kriterier. SamhÀllsstrukturen har förÀndrats, exempelvis Àr tillgÄngen till bil stor idag vilket ökar tillgÀngligheten och tillÄter att mÀnniskor bosÀtter sig lÀngre frÄn arbete och service. Det i sin tur bidrar till att grÀnsen mellan landsbygd och tÀtort suddas ut och blir mer diffus.

The One to One Master Thesis : Implementeringsprocessen av one to one marketing ur ett sÀllanköpsperspektiv

SammanfattningTitel: The one to one master thesis ? Implementeringsprocessen av one to one marketing ur ett sÀllanköpsperspektivKurs: FED 321, Marknadsföring i imaginÀra organisationer, Vt 2006Författare: Karolina Arestad, Christopher Horn, Christoffer RamstadiusHandledare: Stig G JohanssonExaminator: Stig G JohanssonNyckelord: One-to-one marketing, anpassning, lÀrande relation, vÀrde, sÀllanköpsvarorBakgrund: Nytt fokus pÄ kunden innebÀr att företag mer pÄ en individuell nivÄ ska förstÄ kunden och dennes krÀsenhet för att villkor och behov lÀttare ska kunna tillgodoses. Innebörden av detta leder till ett arbetssÀtt för marknadsföring som har blivit ett alltmer vanligt begrepp, nÀmligen one-to-one marketing, och som Àr myntat av Peppers och Rogers. De har teoretiskt presenterat ett tillvÀgagÄngssÀtt; implementeringsprocessen, för att införa one-to-one marketing. Processen innehÄller fyra steg; identifiering, differentiering, interaktion och anpassning som ska hjÀlpa företag att mer optimalt förstÄ kunden sÄ dennes behov kan tillgodoses genom anpassning av de produkter eller tjÀnster som erbjuds.

Vardagsval och vardagsval : En studie om hur studenter förhÄller sig till miljö och hÄllbar utveckling

Jag ville i denna studie redogöra för vilken betydelse portabelt musiklyssnande har för mÀnniskor i rörelse i det samtida urbana samhÀllet.Jag frÄgade mig inledningsvis om musiklyssnandet har nÄgon rituell funktion, samt huruvida det Àr en företeelse som existerar i ett liminalt tillstÄnd. Jag undrade följaktligen vilka miljöer som musiklyssnande gör sig gÀllande i. Har miljöerna nÄgon inverkan pÄ upplevelsen av musiken, och pÄverkar upplevelsen individerna? I denna studie har jag redogjort för att musiklyssnandet sker i samband med Äterkommande rörliga situationer. Dessa situationer har tydlig geografisk avgrÀnsning och har bÄde tydlig början som slut.

Multiarenan, vision och verklighet : Göransson Arena, LÀkerol Arena och Projekt Strömvallen

Under senaste decenniet har vi i Sverige kunnat följa det ena arenabygget efter det andra. Dessa har motiverats med att sporten krÀver modernare arenor för att utvecklas positivt och vara konkurrenskraftig bÄde nationellt och internationellt. Dessutom motiveras om- och nybyggnationerna med att evenemangen rent ekonomiskt mÄste ges möjlighet att sÀkra sina omkostnader, samt att öka det ekonomiska bidraget till Àgarna av arenan. För att möta alla ingÄende kravspecifikationer som stÀlls för att fÄ ekonomi i byggnationen, ser man lösningar som kombinerar arenan rent sportsligt med andra faciliteter. För att tÀcka kostnaderna som dessa arenor för med sig stÀller det i sin tur krav pÄ att man fyller dessa med evenemang som lockar publik.

LÄngsiktsplanering med geografiska hÀnsyn : en studie pÄ BrÀcke arbetsomrÄde, SCA Forest and Timber

skogsföretagens lÄngsiktigt strategiska planering sker idag i de flesta fall med Indelningspaketet (IPAK). För överföringen frÄn strategisk till operativ och objektsorienterad planering finns ingen vedertagen rutin. Syftet med denna studie, som initierats och finansierats av SCA Forest and Timber, har varit att utveckla en rutin för lÄngsiktig operativ planering. Kravet var att planeringsrutinen skulle vara kraftfull nog att implementeras pÄ ett stort skogsinnehav, i detta fall ca 90'000 ha. Planeringsrutinen omfattar ÄtgÀrderna slutavverkning och gallring.

Musikupplevelsens betydelse : En studie av fenomenet musiklyssnande i det rörliga liminala tillstÄndets urbana landskap

Jag ville i denna studie redogöra för vilken betydelse portabelt musiklyssnande har för mÀnniskor i rörelse i det samtida urbana samhÀllet.Jag frÄgade mig inledningsvis om musiklyssnandet har nÄgon rituell funktion, samt huruvida det Àr en företeelse som existerar i ett liminalt tillstÄnd. Jag undrade följaktligen vilka miljöer som musiklyssnande gör sig gÀllande i. Har miljöerna nÄgon inverkan pÄ upplevelsen av musiken, och pÄverkar upplevelsen individerna? I denna studie har jag redogjort för att musiklyssnandet sker i samband med Äterkommande rörliga situationer. Dessa situationer har tydlig geografisk avgrÀnsning och har bÄde tydlig början som slut.

Statens skyddsroll och den individuella friheten: den svenska statens Äsiktsregistrering av svenska medborgare under det kalla kriget

Under det kalla kriget hÄrdbevakades sammanslutningar pÄ den yttersta vÀnsterkanten av de svenska sÀkerhetstjÀnsterna genom kontroversiella metoder sÄsom telefonavlyssning, buggning och skuggning. Vidare Äsiktsregistrerades personer som visade sig ha samröre med dessa organisationer. Denna registrering syftade till att sÀkra det rÄdande statsskickets framtida existens. Enligt etablerad demokratiteori innehar alla individer en okrÀnkbar rÀtt till liv, frihet och egendom. Den liberala staten syftar bland annat till att sÀkerstÀlla att dessa friheter inte utsÀtts för krÀnkningar.

<- FöregÄende sida 49 NÀsta sida ->