Sökresultat:
772 Uppsatser om Geografiska läroböcker - Sida 22 av 52
Kommer inte invÄnarna till oss fÄr vi komma till dem : en fallstudie av samrÄds- och dialogprocesser gÀllande VÀsjöomrÄdet, Sollentuna kommun
Uppsatsen analyserar samrÄds- och dialogprocesserna vid planeringen av VÀsjöomrÄdet i Sollentuna kommun ur ett miljörÀttviseperspektiv, för att utreda hur dessa processer kan förbÀttras i att inkludera underrepresenterade grupper. Uppsatsen utreder Àven vilken syn pÄ natur och miljö som förmedlas vid dessa processer och vad det fÄr för pÄverkan pÄ vem som ska involveras. Studien har utförts i form av en fallstudie dÀr informanter frÄn Sollentuna kommun intervjuats och dokument rörande exploateringen av VÀsjöomrÄdet studerats. Uppsatsens teoretiska ramverk bestÄr av miljörÀttvisa och medborgardeltagande. Den geografiska avgrÀnsningen för uppsatsen utgÄr frÄn de upprÀttade detaljplaneomrÄdena gÀllande VÀsjöomrÄdet och tiden mellan juni 2006 och vÄren 2014.
"Kvinnorna vÀntar i bergen" : om den lokala platsens vikt för mÀn och kvinnor i det berbiska Marocko
Denna kandidatuppsats beskriver platsen, framförallt byn, inom den berbiska kulturen i Marocko. Med syfte att beskriva relationen och sambandet mellan den geografiska platsens utformning och skapandet av en kollektiv och representativ identitet presenteras först den berbiska, isolerade byn och sedan den vÀxande identitetsrörelsens mÄl och diskursiva tillvÀgagÄngssÀtt. Resultatet som presenteras bygger i första hand pÄ en studie av aktuell litteratur och tidigare forskning och i andra hand pÄ tvÄ kompletterande intervjuer och en egen studieresa genom Marocko i maj 2011. Baserat pÄ det empirirska materialet görs en analys av skapandet av tvÄ parallella identiteter och med dem tvÄ egentligt olika platser, en vardagligt sjÀlvupplevd i byn och en diskursivt omskapad och medvetandegjord av den urbana identitetsrörelsen. Med utgÄngspunkt i begreppen traditionellt i förhÄllande till modernt, ruralt i förhÄllande till urbant och kvinnligt i förhÄllande till manligt diskuteras platsens och identitetens relation.
Motivation för att vara förtroendevald i LantmÀnnen : en undersökning om vad som motiverar förtroendevalda. DÄ, nu och i framtiden
LantmÀnnen ekonomisk förening (LantmÀnnen) Àr en av Nordens största koncerner inom lantbruk, lantbruksmaskiner, livsmedel och energi. Företaget Àr ett medlemsÀgt företag med cirka 33 500 medlemmar, som var och en har en röst. LantmÀnnens uppdrag Àr att bidra till lönsamheten pÄ medlemmarnas gÄrdar och ge god avkastning pÄ deras kapital i föreningen.
LantmÀnnens medlemskÄr stÄr inför stora förÀndringar dÄ flertalet lantbrukare Àr över 55 Är. Mellan Ären 1999 och 2010 har antalet jordbruk i Sverige minskat med 31 %. Detta innebÀr att LantmÀnnen tappar medlemmar samt kapital i föreningen.
Det nya folkets musik : En studie av nÄgra unga folkmusiker
Anders Wennerstrand: Det nya folkets musik. En studie av nÄgra unga folkmusiker. Uppsala: Musikvetenskap, 1998. C-uppsats. (60 p).Folkmusikens nya villkor och roll i dagens svenska musikliv Àr inte desamma som för nÄgra decennier sedan, utan mÄnga genomgripande förÀndringar har skett.
Teknoekonomisk analys kring möjligheten att ersÀtta Ringhals kÀrnkraftsreaktor II med hÄllbar elproduktion
Syftet med detta arbete Àr att analysera hur Ringhals reaktor II kan ersÀttas med hÄllbar energiproduktion. Detta görs genom att analysera vilka produktionstekniker som Àr kommersiellt gÄngbara i Sverige. Sedan analyseras dessa utifrÄn dess geografiska och tekniska begrÀnsningar i regionen VÀstra Götaland och Halland för att bestÀmma hur den nya energimixen kan utformas. UtifrÄn energimixen simuleras sedan energiproduktionen i elzon 3, SE3, under varje timme över ett Är för att undersöka om den nya produktionen kan möta efterfrÄgan och huruvida elnÀtet kommer att belastas hÄrdare pÄ grund av eventuell ökad transmission till/frÄn andra delar av landet. FrÄn energimixen berÀknas Àven vad produktionskostnaden för elektriciteten blir för den alternativa produktionen. Resultatet visar att den föreslagna energimixen klarar av att ersÀtta energiproduktionen frÄn Ringhals reaktor II med endast en marginell ökning i transmission till/frÄn regionen.
Individanpassning i skolan -Hur arbetar lÀrare med individanpassning i lÀs- och skrivundervisning
BAKGRUND: Studien gÄr igenom olika metoder som kan anvÀndas vid lÀs? och skrivundervisning, kartlÀggningsmaterial samt aktuell forskning om individanpassad undervisning. Forskningen idag framhÄller att nÀr lÀrarna lÄter lÀs- och skrivundervisning utgÄr frÄn elevens behov och intresse skapas en individanpassad undervisning. Den teoretiska ramen utgÄr frÄn ett sociokulturellt perspektiv. SYFTE: Syftet med undersökningen Àr att belysa hur ett antal lÀrare i förskoleklass till skolÄr tre arbetar och vilka uppfattningar som ligger till grund för individanpassning i deras lÀs- och skrivundervisning.
Hur arbetar förskollÀrare för att utveckla barnens kunskap om naturen : Aktiviteter, förutsÀttningar och skillnader mellan stÀder och byar
De övergripande syftena med denna undersökning var dels att lyfta fram vilka olika typer av aktiviteter förskolor anvÀnder sig av för att utveckla barnens kunskap om kompostering, djur, bÀr/svampar och vÀxter, dels att undersöka pedagogernas uppfattning om förutsÀttningar för detta arbete. Dessutom var syftet att undersöka om det Àr skillnader i hur förskolorna arbetar och ser pÄ förutsÀttningar beroende pÄ om de ligger i en stad eller by. Undersökningen gjordes genom en enkÀtundersökning som skickades ut till, totalt tretton förskolor, olika förskolor i en större stad, mellanstor stad samt olika byar. Resultaten i denna undersökning visar att det geografiska lÀget pÄ förskolorna inte behöver ha sÄdan stor inverkan pÄ hur mycket de arbetar med att utveckla barnens kunskap om naturen. Resultaten visar dock att stÀder arbetar mer med kompostering Àn de förskolor som ligger i en by eller i en mellanstor stad.
RÀttslig belysning av invasiva frÀmmande arter i sjöar och vattendrag
Allt fler frÀmmande arter nÄr vÄra sjöar och vattendrag. Med ökade transporter mellan jordens alla lÀnder har Àven nya spridningsvÀgar uppstÄtt för frÀmmande arter att förflyttas, avsiktligt eller oavsiktligt, till nya geografiska omrÄden. Genom bland annat artikel 8 (h) konventionen om biologisk mÄngfald och artikel 11.22.b Bernkonventionen har vi Ätagit oss att reglera introduktion av invasiva frÀmmande arter, vilket omfattar sÄvÀl avsiktliga som oavsiktliga introduktioner till naturmiljön. Idag saknas dock ett heltÀckande regelverk för att effektivt förhindra introduktioner av invasiva frÀmmande arter. Det övergripande problemet synes frÀmst bestÄ i svÄrigheten att reglera oavsiktliga introduktioner.
Riskhantering : viktigast i bankers internrevisionsarbete?
DÄ vi lever i en förÀnderlig vÀrld Àr det alltmer viktigt att ha en vÀl fungerande internrevision. DÄ författarna förvÀntar sig att riskhanteringen bör utgöra en central del för kommersiella banker anser de det vara av intresse att undersöka om bankerna följer branschorganisationen The Institute of Internal Auditors riktlinjer. Det frÀmsta syftet med uppsatsen blir dÀrmed att undersöka om bankerna lÀgger större tonvikt vid riskhanteringen i internrevisionsarbetet. Vidare har författarna Àven för avsikt att diskutera hur internrevisionen pÄverkas av regleringar och förordningar samt om den bör utgöra en intern funktion eller en extern. Ytterligare en frÄgestÀllning Àr huruvida internrevisionen sker koncernmÀssigt eller om den tillÀmpas olika inom olika geografiska omrÄden.
Styrelsen och dess samband med rapporten om intern kontroll
Syftet med vÄr undersökning Àr att belysa hur pedagoger arbetar konkret med miljö- och naturvÄrdsfrÄgor pÄ förskolor. Vi har ocksÄ velat undersöka om arbetet med miljö- och naturvÄrdsfrÄgor skiljer sig Ät pÄ olika förskolor beroende pÄ var de Àr geografiskt placerade. För att fÄ svar pÄ vÄr frÄgestÀllning har vi gjort en kvalitativ undersökning pÄ kommunala förskolor belÀgna i storstad och pÄ landsbygd utan nÄgon uttalad miljöprofilering. UtifrÄn vÄr empiri som vi har analyserat i relation med vÄr teori har vi diskuterat och lyft fram vÄr frÄgestÀllning. Resultatet visar att pedagogerna har olika synsÀtt och arbetsmetoder dÄ de arbetar konkret med miljö- och naturförmedlandet. Pedagogerna fick frÄgan om de ser sin förskolas geografiska placering som hinder eller möjlighet, det visar sig att det finns vissa svÄrigheter bÄde i storstad och pÄ landsbygd. Storstadsförskolorna visar framförallt att avstÄndet till skogen utgör ett hinder.
Att upptÀcka relationsvÄld ? en sammanstÀllning av sex screeninginstrument : En litteraturöversikt
Bakgrund MÀns vÄld mot kvinnor Àr ett globalt hÀlsoproblem, som spÀnner över sÄvÀl religiösa, geografiska som socioekonomiska grÀnser. En metod för att hitta dessa kvinnor Àr att administrera ett sÄ kallat screeningverktyg eller frÄgeformulÀr. De tillgÀngliga verktygen Àr mÄnga och inget anses Àn vara vedertaget inom svensk hÀlso- och sjukvÄrd.Syfte Att sammanstÀlla en översikt av olika screeningverktyg som kan hjÀlpa sjuksköterskan att upptÀcka mÀns vÄld mot kvinnor.Metod Litteraturöversikt i form av en beskrivande sammanstÀllning, baserad pÄ tolv vetenskapliga artiklar av kvalitativ ansats.Resultat En sammanstÀllning av sex screeninginstrument (ASI, HITS, PVS, STaT, WAST och WEB) presenteras. FrÄgeformulÀrens sensitivitet och specificitet redovisas, exempel pÄ frÄgor samt styrkor och svagheter i formulÀret beskrivs.Slutsats De sex beskrivna screeninginstrumenten har ett gemensamt syfte, att upptÀcka vÄld. De skiljer sig Ät i psykometriska egenskaper och Àr svÄra att jÀmföra med varandra.
Vad föredrar pendlingscyklister, egentligen? : En analys av pendlingscyklisters preferenser
Det finns i dagsla?get inte tillra?ckligt med kunskap kring hur en utveckling av cykelinfrastrukturen skall se ut. Fo?r att va?r framtida cykelinfrastruktur ska planeras pa? ett optimalt sa?tt kra?vs en o?kad fo?rsta?else fo?r cyklisternas preferenser. Ma?let med denna studie har varit att fo?rsta? vad pendlingscyklister fo?redrar, egentligen.Fo?r att studera detta har pendlingscyklisterna analyserats ba?de utifra?n deras uttryckta va?rderingar och hur de agerar na?r de cyklar.
GÄr sociala risker att visa pÄ en karta? Social rumslig riskanalys för Göteborgs stad
This essay deals with risk management and social risks, which have received increased attentionin recent years. Methods for dealing with social risks, for example within local Risk andvulnerability assessment (RSA), are currently under development. The purpose of this paper is toexamine if and how social risk can be quantitatively assessed and mapped using GeographicInformation Systems (GIS). The definition of social risk that the essay is based on states: "Theprobability of unwanted events, behaviors or conditions originating in the social conditions thathave a negative impact on the objects that are worth to preserve.? A number of social riskindicators that can be used for a spatial analysis have been operationalized based on thisdefinition.
Teknologi och spel i geografiundervisningen : Pedagogiska verktyg eller enbart lek?
Ordet spel och dess betydelse Àr svÄrt att beskriva. Spel har mÄnga definitioner och studien kommer dÀrför att anvÀnda ordet spel för att beskriva applikationer, datorspel, hemsidor och geografiska verktyg. Jag Àr uppmÀrksammad pÄ att det finns stora skillnader mellan datorspel och exempelvis Google Earth och har inte som avsikt att klassificera dessa som samma. Dock kommer samtliga att beskrivas som spel eller teknologi, frÀmst för att det underlÀttar lÀsningen. Idag anvÀnder allt fler personer dator och Internet.
Pedagogers uppfattning om tvÄsprÄkiga barns sprÄkutveckling - miljöns betydelse för lÀrande
Sammanfattning
Studiens syfte var att undersöka hur pedagoger resonerar kring sitt arbete med tvÄsprÄkiga barns sprÄkutveckling i svenska och i modersmÄlet samt hur de ser pÄ miljöns betydelse för dessa barns sprÄkutveckling. För att fÄ en djupare förstÄelse för pedagogernas resonemang valde jag att anvÀnda mig av en kvalitativ metod. Tre intervjuer med förskollÀrare som arbetar i tre olika förskolor som ligger i olika geografiska omrÄden i Malmö genomfördes. Jag har Àven genomfört observationer pÄ samma förskolor vid tre olika tillfÀllen. Undersökningens frÄgestÀllningar var: Hur arbetar pedagogerna för att frÀmja tvÄsprÄkiga barns lÀrande? GÄr det att iaktta variation nÀr det gÀller antalet tvÄsprÄkiga barn avseende förskolans arbetssÀtt? Hur resonerar pedagogerna kring miljöns betydelse för tvÄsprÄkiga barns sprÄkutveckling i svenska och modersmÄlet? Undersökningens utgÄngspunkten har varit sociokulturella teorier.