Att läsa och tolka olika former av information om omvärlden har länge varit en stor del av våra liv och att framställa kartor är inget nytt fenomen. I dagens samhälle sker en ständig ökning av informationsflödet och det blir allt viktigare att finna metoder för att kunna utnyttja det på ett bra sätt. Geografiska informationssystem (GIS) är datoriserade verktyg som används för att hantera geografisk information, det vill säga information som är knuten till ett geografiskt läge. Traditionellt har man använt papperskartor för hantering av geografiska data men GIS erbjuder enklare metoder och ger möjlighet att arbeta mer effektivt och utbrett med geografisk informationsbehandling.Geografisk informationsteknik har utvecklats ur flera ämnesområden och forskning inom området har en lång historia i Sverige som även haft betydelse internationellt. GIS har därmed en bred användarkrets och återfinns inom ett flertal tillämpningsområden.

Elmarknaden styrs av tillgång och efterfrågan. Detta gör att priserna varierar både under året och även under dygnet. Detta projekt syftar till att redogöra för den eventuella besparingspotentialen vid ett införande av energilager i Frankrike. Detta skulle innebära möjligheter att kunna lagra energi vid låg efterfrågan till ett lägre pris. När priset är högre så används den energi somlagrats och därför undviks att el köps när den är som dyrast.

Stora som små företag kan idag vara med och konkurrera om kunder på den globala marknaden. För att överbrygga den geografiska problematiken med stora avstånd mellan kunder och aktörer inom värdekedjan, har dagens utvecklade transporter och tillika transportnät haft en enorm betydelse. Produkter kan idag med relativt små ekonomiska medel förflyttas för att skapa ett större ekonomiskt värde på ett långt avstånd ifrån det säljande företaget.Olika produkter har dock olika krav beträffande leveransservice och leveranssäkerhet. Många produkter kan transporteras och distribueras under en längre tid och för en lägre kostnad, medan andra kräver att transport och förflyttning löses omedelbart. De långa avstånden på den globala marknaden gör det extra svårt för företag vilka säljer och distribuerar tidskänsliga produkter, men även för exempelvis produkter utvecklade för akut vårdassistans.

Med min bakgrund som blivande geografi och idrottslärare har jag valt att undersöka rökning på två olika skolor med skilda socioekonomiska och geografiska förhållanden. Syftet med detta examensarbete var att undersöka vad det fanns för lagar, regler och direktiv för skolan gällande ungdomsrökning. Syftet var också att belysa skolornas förhållning till rökning skiljer sig åt och om det har någon koppling till vilket område de befinner sig i. Detta har undersökts dels genom den svenska skolans olika styrdokument, dels genom en enkätundersökning till rektorerna på två olika skolor. Undersökningen visade att det fanns tydliga skillnader i vilken vilket förhållningssätt dessa skolor hade till ungdomsrökning.

I den här rapporten beskrivs hur en vanlig mobiltelefon kan användas för att visualisera elledningar som ligger nedgrävda i marken. Tanken är att människor som t ex jobbar med olika typer av markarbete ska kunna skanna marken med sin telefon och därigenom se om det ligger några kablar där under. Att av misstag gräva av en högspänningsledning kan resultera i stora materiella skador, personskador och t.o.m dödsfall.Kablarnas geografiska position ligger lagrad i en GIS-databas och med hjälp av telefonens GPS så kan användarens position fastställas. För att kablarna ska kunna visualiseras korrekt i telefonen så måste även telefonens orientering och lutning fastställas. Dessa värden hämtas från telefonens kompass och gyroskop.

Kulturmiljöns roll i planeringen utreds i detta examensarbete där begreppen och dess tillämpningar förklaras och teoretiska och metodiska aspekter presenteras. Analysresultatet används för att åskådliggöra nådda slutsatser som bildar underlag för den avslutade delen av arbetet som utgörs av att pröva resultaten praktiskt. Teori- och metoddelarna visar på hur kulturmiljöer är karaktärsskapande och ger identitet till platsen. Vilket på så sätt gör dem till en resurs för framtiden. Då kulturmiljövärden tas tillvara genom hänsyn i planeringen kan de berika och vara en tillgång för människor och samhälle, de bildar en av de grundläggande utgångspunkterna för olika planerade förändringar.

Resandet mellan länder i världen har ökat vilket även medfört att fler turister från andra länder besöker Sverige. Vilhelmina kommun som är beläget i Lappland anses av utländska turister vara ett exotiskt resmål, men har trots detta erfarit att turismen minskat. Welw AB är ett turistföretag som marknadsför naturturism i Vilhelmina kommun och som med stöd från kommunen vill ändra den negativa turistutvecklingen. Welw AB vill genom att se hur andra liknande turistföretag lyckats locka turister, hur de arbetar med sin marknadsföring och lära och anamma deras tillvägagångssätt.Med denna utgångspunkt valde vi i samråd med Vilhelmina kommun och Welw AB att göra en benchmarking där Welw AB jämförs med två liknande turistföretag i Kärnten, Österrike. I Kärnten, som anses vara ett välkänt turismområde, finns liknande natur och möjlighet till aktiviteter som finns tillgängliga i Vilhelmina kommun.

Jag har gjort en undersökning i form av en textanalys av en lokal skolplan samt en kvalitativ intervju. Bakgrunden till arbetet kommer från tidigare undersökningar som visat att skolorna har svårt att nå upp till det nytänkande som kursplanen i geografi kräver. Syftet med min undersökning är att se om jag genom den kommunala skolplanen kan finna stöd för att man i denna kommun satsar på att stärka skolämnet geografi. Min undersökning visar att den lokala skolplanen 2005 ? 2008 i kommunen inte lägger stor vikt att satsa på geografiämnet som helhet i skolan. Däremot har jag fått fram resultat som visar att skolorna genom den lokala skolplanen får extra stöd i att utveckla undervisningsmetoder för begreppen demokrati och jämställdhet. Positivt är även att jag funnit att kommunen, genom Naturskolan, satsar på just de geografiska begrepp som många elever enligt tidigare forskning anser svåra, nämligen de naturvetenskapliga..

Mot bakgrund av de landvinningar som gjorts inom kommunikations-teknologisyftar denna uppsats till att ge en bild av hur medarbetare i en organisationbeskriver och förhåller sig till sitt intranät. Undersökningen har genomförts medkvalitativ metod och har omfattat sex stycken intervjuer på ett expansivtlivsmedelsföretag. Datat har sedan analyserats med hjälp av begrepp somorganisationskultur, praktikgemenskap samt nätverksgemenskap. Vårtperspektiv på kommunikation och interaktion har präglats av dialogism medkontextuell resurs som ett nyckelbegrepp. Vår tolkning av resultatet visar påförekomsten av multipla praktikgemenskaper och hur dessa positionerar sig irelation till intranätet.

Syftet med undersökningen har varit att undersöka hur instrumentalpedagoger och elever ser på webbaserade instrumentallektioner. Forskningsfrågorna är riktade mot att undersöka vilka skillnader samt vilka för- och nackdelar som finns mellan traditionell och webbaserad instrumentalundervisning. Undersökningen gjordes genom kvalitativa intervjuer med två verksamma instrumentalpedagoger och fyra elever. Resultatet av dessa intervjuer visar att varken pedagoger eller elever ser några större skillnader mellan de olika undervisnings-formaten. Det geografiska oberoendet anses vara den största fördelen med webbaserade lektioner medan den fördröjning av ljudet som uppstår i kommunikation över internet anses vara den största nackdelen.

Abstract:I studien undersöks hur myndighetspersoner upplever att samverkan fungerar, samt vad det finns för likheter samt skillnader på samverkan i Uppsala respektive Östersunds kommun. Dessa aktörer är betydelsefulla i arbetet med våldsutsatta kvinnor, därför är det en viktig förutsättning att ta tillvara varandras kompetenser för en god samverkan. Ämnet våld i nära relationer är fortfarande nytt för socialtjänsten, vilket gör att det finns bristande kunskap i arbetet för våldsutsatta kvinnor. Detta är en kvalitativ studie som är grundad på semistrukturerade intervjuer, respondenterna till undersökningen arbetar på socialtjänsten och kvinnofridsverksamheter. Resultatet i studien kan sammanfattas med att samverkan mellan verksamheterna och organisationerna är nödvändiga och att samarbetet leder till bättre insatser samt förutsättningar i arbetet med våldsutsatta kvinnor.

Examensarbetet behandlar redovisning av klimatpåverkan från indirekta utsläppskällor hos Teracom AB. Fokus ligger på transporter, som innefattar godstransporter, tjänsteresor och personalens pendling till och från jobbet. Metoden som utvecklats är till för att samla in och behandla data som sedan presenteras i ton koldioxidekvivalenter. Varje del av de ingående områdena har beräknats var för sig med hjälp av i mestadels schabloner. Dessa schabloner har baserats på statistik från Teracoms leverantörer för att de ska stämma överens med verksamhetsområdet och de geografiska förutsättningarna.

Sammanfattning:Globalisering har möjliggjort för verksamheter att verka över stora geografiska områden. Detta har lett till ökad potential för lönsamhet men ställer samtidigt höga krav på verksamheten. Konkurrensen på marknaden ökar ständigt och ställer krav på organisationer att rationalisera och effektivisera sin verksamhet. En effekt av detta är uppkomsten av fenomenet distansledarskap. Denna kandidatuppsats behandlar ämnet distansledarskap, hur man kommunicerar samt hur man kontrollerar och mäter arbetsprestation på distans.

Denna rapport beskriver framtagande av ett koncept för ett geografiskt informationssystem som är anpassat för att köra på moderna mobila enheter ute i fält. Detta sätter krav på systemet vad gäller beräkningskraft, lagringsutrymme samt möjligheten att klara av intermittent datakommunikation. För att ta fram systemet utfördes först en förstudie med databaser och sökmotorer användes för att hitta relevant information och relevanta artiklar som kunde hjälpa till vid framtagningen av systemet. Denna fakta tillsammans med utförda tester och ?trial-and-error?-programmering ledde i slutändan till ett koncept som klarade av de krav som ställdes på systemet.

Denna magisteruppsats ämnar beskriva och identifiera studenters behov i och krav på studiependling så väl som resmönster i Mälardalsregionen i Sverige. Detta görs genom användandet av en kvalitativ metod i form av fokusgruppsintervjuer baserade på en intervjuguidesmetod samt kartor genererade från statistisk data av inpendling. Den geografiska avgränsningen är satt till studenter som reser till någon högre utbildning vid, Mälardalens högskola (MDH), Uppsala (UU) eller Örebro universitet (ÖU). Teorier som magisteruppsatsen baseras på är studier och offentliga rapporter om regionförstoring, regionalpolitik och pendling. Resultaten visar att MDH är mer lokal till sin karaktär, UU är närmar knuten till Stockholms pendlingsomland och ÖU har den mest regionala karaktären.