Syftet med studien är att komplettera den forskning som gjorts inom landskapsvetenskap och kulturgeografi utifrån ett utmarksperspektiv. Studien ska bidra till förståelse för utmarkernas placering och förändring under de senaste 200 åren. Detta görs genom att jämföra två områden med olika naturgeografiska förutsättningar, ett på Linderödsåsen och ett på Kristianstadslätten, utifrån faktorerna jordarter, utmarkers storlek, markanvändning och djurhållning.Utmarkerna var de områden som byns bönder i huvudsak använde till bete. I denna studie kommer det som lantmätaren klassat som utmark, hagmark eller fäladsmark i kartornas protokoll att räknassom utmark. Kartmaterialet av utmarker och inägor sammanställdes till två områden som det gjordes olika analyser inom och för att utföra detta användes Geografiska informationssystem.

Det här arbetet vill belysa vilka förväntningar användare (inom vården) har inför ett nytt informationssystem (IS) som ska implementeras och vilka faktorer som kan påverka och förändra dessa. För att lyckas med arbetets föresats genomfördes en semistrukturerad intervju av fyra aktiva sjuksköterskor inom Tibro kommuns hemsjukvård, där i december 2004 ett nytt datorbaserat IS (patientjournal) implementerats.Materialet från intervjuerna spelades in med bandspelare, transkriberades och tolkades med kvalitativ innehållsanalys. En granskning av resultatet gav bland annat följande slutsatser:Användare inom vården saknar ofta en formell datautbildning, men besitter ändå kunskap om det datorbaserade informationssystemet, kunskap som de förvärvat genom att ha arbetat med datorbaserade IS under många år. Kunskap och erfarenhet som användarna ofta får förlita sig på när ett nytt IS ska implementeras då tid och resurser saknas för en genomgripande utbildning.Användarnas förväntningar på ett nytt IS påverkas av faktorer, såsom erfarenheter från ett tidigare datorbaserat IS, saklig information och utbildning. Med saklig information menas information som både visar på för- och nackdelar..

Uppsatsens syfte är att klarlägga hur fyra geografiska läroböcker mellan 1925 och 2000 skildrar befolkningen i de afrikanska länderna. Läroböcker är det viktigaste hjälpmedlet för läraren och eleven när det gäller innehållsval i klassrummet. Att kritiskt granska läroböcker är därför av stor betydelse.Edward W. Said och Frantz Fanons postkoloniala teorier är centrala i analysen av läroböckerna. Med hjälp av dessa teorier synliggörs dolda maktkonstruktioner som delar in västvärlden mot övriga.I analysen användes en kvalitativ metod för att på bästa sätt undersöka materialet och komma med egna tolkningar.

Ett införande av ett informationsystem i en organisation lederofta till förändringar både på ett organisatoriskt och individuelltplan. Exempelvis kan individer få andra arbetsuppgifter eller blirutan arbete till följd av informationssystemet.Informationssystem kan också användas inom säkerhetskritiskaområden som exemplevis inom sjukvården, flygplansindustrinoch inom det militära. Vem bär ansvaret vid felaktigheter isystemet då olyckan är framme? Vid en överblick över erkändasystemutvecklingsmetoder återfinns ingen vägledning hur deetiska aspekterna ska beaktas i samband med systemutveckling.Syftet med uppsatsen var att svara på frågan hur det tas hänsyntill de etiska dilemman som kan uppstå i samband medsystemutveckling. För att besvara frågan utfördes femkvalitativa semistrukturerade intervjuer med systemutvecklaremed olika arbetserfarenheter.

Att läsa och tolka olika former av information om omvärlden har länge varit en stor del av våra liv och att framställa kartor är inget nytt fenomen. I dagens samhälle sker en ständig ökning av informationsflödet och det blir allt viktigare att finna metoder för att kunna utnyttja det på ett bra sätt. Geografiska informationssystem (GIS) är datoriserade verktyg som används för att hantera geografisk information, det vill säga information som är knuten till ett geografiskt läge. Traditionellt har man använt papperskartor för hantering av geografiska data men GIS erbjuder enklare metoder och ger möjlighet att arbeta mer effektivt och utbrett med geografisk informationsbehandling.Geografisk informationsteknik har utvecklats ur flera ämnesområden och forskning inom området har en lång historia i Sverige som även haft betydelse internationellt. GIS har därmed en bred användarkrets och återfinns inom ett flertal tillämpningsområden.

Energimyndigheten har drivit ett projekt kallat ?Förbättrad energistatistik i bebyggelsen? för att få mer kunskap om energianvändningen i byggnader.  Denna rapport fokuserar på ?Mätning av hushållsel på apparatnivå? som var ett delprojekt.Diverse regressionsmodeller används i denna rapport för att undersöka sambandet mellan elanvändningen och de olika förklarande variablerna, som exempelvis hushållens bakgrundsvariabler, hushållstyp och geografiska läge, elförbrukningen av olika elapparater samt antalet elapparater.Datamaterialet innefattar 389 hushåll där de flesta är spridda runt om i Mälardalen. Ett fåtal mätningar gjordes på hushåll i Kiruna och Malmö.Slutsatsen vi kan dra från denna uppsats är att hushållens bakgrund, hustyp, geografiska läge och antal elapparater samt dessa apparaters typ har relevans för elförbrukningen i ett hushåll..

Syftet med examensarbetet har varit att undersöka möjligheterna för ett system till Skogsvårdsstyrelsen Värmland/Örebro, där uppgifter ska registreras i handdator vid fältbesök och därefter verifieras och slutlagras i Skogsvårdsstyrelsens databaser. Under arbetets gång har olika skogsorganisationer och företag intervjuats för att ta reda på om de har någon lösning som skulle kunna passa för Skogsvårdsstyrelsen. De lösningar som används av andra organisationer/företag har analyserats för att få fram för- och nackdelar med de olika varianterna. Slutprodukten innefattar inte någon prototyp på hur uppgiften skulle lösas utan föreslår olika verktyg som skulle kunna användas. Arbetet har grundats på litteraturstudier om införande av GIS i organisationer samt intervjuer och brevkontakt med personer och företag som arbetar med eller har kunskaper om fältGIS.

Magisterexamen i Industriell design avslutas med ett 20 poängs examensarbete. Rapporten behandlar examensarbetet ?Formgivning av en vattentät kapsling?, som utförts vid Institutionen för arbetsvetenskap vid Luleå tekniska universitet. Uppdragsgivare var elektronikföretaget Followit AB i Skellefteå, som är ett modernt teknikbolag och arbetar med positioneringstjänster, mobil datakommunikation och datapresentation genom Geografiska informationssystem. Produkten som utgör examensarbetet skall kunna gömmas i ett objekt t.ex.

Syftet med denna uppsats har varit att göra en komparativ studie av Sandöbron och Bergnäsbron samt att göra en brohistorisk översikt. Jämförelsen av broarna har skett främst genom granskandet av deras förhistoria fram till den slutgiltiga utformingen av dessa. Även det geografiska lägets betydelse för brokonstruktionerna har varit en del av syftet. Första delen av uppsatsen tar upp en allmän historisk utveckling inom brobyggandet med utvalda broexempel utifrån historisk epok, brokonstruktion och material. En tyngdpunkt inom denna historiska bakgrund ligger på byggandet efter Ironbridge i England 1779, då järnet introduceras som ett brobyggnadsmaterial.

Det talas om att utbrändhet är något som idag drabbar många i vårt land och att psykisk ohälsa är en vanlig orsak till långtidssjukskrivningar. Av denna anledning har vi funnit det intressant att undersöka vilka stressfaktorer som kan finnas i en modern organisation och, i egenskap av systemvetare, vilken roll informationssystem kan spela för uppkomsten av stress och utbrändhet.Den så kallade FP-gruppen är en avdelning vid Försäkringskassan i Linköping som i huvudsak arbetar med utredning och handläggning av försäkringsärenden som rör föräldrapenning, tillfällig föräldrapenning och aktivitetsstöd. Sedan några år tillbaka handläggs de flesta av dessa ärenden med hjälp av ett informationssystem, Ärendehanteringssystemet (ÄHS).Syftet med denna uppsats är att utreda hur medarbetarna vid FP-gruppen upplever sin arbetssituation, och med utgångspunkt från detta göra en utvärdering av denna arbetsplats med hjälp av tre olika teorier om uthållighet och arbetsrelaterad stress. Med stöd av dessa stressteorier och andra teorier om informationsteknikens påverkan på arbete och arbetskvalitet har vi också undersökt på vilket sätt ÄHS påverkar FP-gruppens arbetssituation.De stressteorier vi valt att utgå från ? krav/kontroll-modellen, mismatch-modellen och arbetsstress-/balansmodellen ? har det gemensamt att de har som utgångspunkt att stress uppstår då det råder obalans mellan en individ och dennes arbete eller arbetsmiljö.

I dagens samhälle spelar informationssystem en viktig roll i de flesta företag och organisationer. Informationssystemets uppgift är att tillgodose och hjälpa användarna med information och informationshantering samt att leda till en effektivisering.Arbetet med att utveckla databaserade informationssystem är problematiskt och systemutvecklingsprojekt överstiger ofta budget både vad gäller tid och pengar. Återkommande problem är att systemen inte gör vad användaren vill samt att systemen inte utnyttjas till full kapacitet. Svårigheten med kravhanteringen är något som anses vara en orsak till misslyckandena.Den viktigaste informationskällan för systemutvecklarna då det gäller att ta reda på systemkraven är användarna. Då användarna spelar en viktig roll i kravhanteringen, vilken i sin tur spelar en viktig roll i systemutvecklingsprocessen, är detta ett intressant problemområde.Denna rapports fokus ligger på hur användarna ser på kravhanteringsprocessen.

De flesta organisationer och privatpersoner använder någon form av informationssystem(IS). Målet med att implementera ett IS brukar ofta vara att förenkla och effektivisera enmänniskors arbetsuppgifter i en organisation. Det finns flertalet artiklar, böcker etc. somhävdar att användare och användarmedverkan är viktiga att integrera i implementationoch systemutvecklingsprojekt. Användarna är de som känner verksamheten och kanavgöra vilka funktioner i ett system som de verkligen har nytta av.

 Fortum Distribution som ingår i Fortumkoncernen ansvarar för elförsörjning till kund. Uppgiften med detta examensarbete är att skapa en applikation i syfte att visa hur man kan använda GIS (Geografiska informationssystem) för att korta ned inställelsetiden vid strömavbrott. Den 1/1 2006 infördes en lagreglering (Ellagen, kap 10, § 9-16) om avbrottsersättning, därför vill energibolagen minska avbrottstiden så mycket som möjligt, bland annat genom att korta ned inställelsetiden. Analyser som baseras på NVDB-data, ska göras för att påvisa nyttan med GIS hos Fortum Distribution. Examensarbetet avgränsas geografiskt till Fortums Distributions koncessionsområde i Värmlands län, den del av Västra Götalands län som tidigare var Skaraborgs län samt Bergslagen. Genom att skapa en databas innehållande attribut och domäner, vägdata från NVDB samt Fortum Distributions data, läggs grunden som inställelsetiden ska beräknas från.

Den här uppsatsen behandlar Nordiska projektexportfondens strategiska arbete och hur det har förändrats över tiden. Nordiska projektexportfonden har arbetat med satsningsområden som en del i sitt strategiska arbete. Det är dessa satsningsområden vi valt att analysera, med fokus på miljö och geografi. Syftet med uppsatsen var att identifiera förändringar i satsningsområdena från institutionens start fram tills idag. Som teori har vi använt Whittingtons strategiska perspektiv, som består av det klassiska, processuella, evolutionistiska och det systemteoretiska perspektivet.

Hotellbranschen har utvecklats till att fokuserar mer på att locka externa besökare utifrån, vilket förändrar dynamiken kring hur hotell ser på sig själva och dess omgivning. Denna uppsats syftar till att studerar hur hotellen använder sina publika utrymmen såsom lobby, bar och restaurang till att locka mer människor utifrån och vilka typer av rum som skapas. Uppsatsens empiriska material bygger på intervjuer med anställda på olika hotellkedjor i Stockholms län. Det teoretiska ramverket bygger främst på Ray Oldenburgs teori om den tredje platsen men även kring teorier om hotellens påverkan på städer, tjänstesamhällets utbredning och teorin om buzz. Resultatet av studien visar att hotellen har förutsättningar och möjligheter att fungera som mötesplatser som liknar den tredje platsen genom att de fått nya möjligheter genom att kombinera deras tillgång till ytor och ny teknik.