Relationsmodellen kom 1970 och är i våra dagar generellt accepterad som ett landmärke. Databasen lagrar sin data i form av tabeller och har ett välbeprövat sätt att lagra information på. Första generationens objektorienterade databaser kom 1986. Det som är kännetecknande för en objektorienterad databas är att data sparas i form av objekt i databasen. Vi vill med vår uppsats testa om användandet av Versant minskar relationsdatabasens nackdelar och därmed är ett bättre val till typ av databas.

Metria håller på att ta fram en vegetationsdatabas över Värmlands län; det finns flera intressenter bakom framtagandet av databasen. Utöver dessa är StoraEnso en eventuellt tillkommande intresent, som undrar över praktiska användningsområden med databasen. De är även intresserade av att veta hur databasen överensstämmer med egna befintliga databaser. I detta arbete har jag samkört Metrias vegetationdatabas med StoraEnsos databaser för att få en bild av hur de överensstämmer och hur ett eventuellt praktiskt användande skulle kunna fungera. Tre olika försök har gjorts: ett användarförsök och två samstämmighetsförsök.

Syftet med denna uppsats är att bidra med empirisk kunskap till den pedagogiska forskningen om vad som påverkar elevers val av idrott. En genomgång av tidigare forskning på området påvisar att faktorerna geografiska förutsättningar, könstillhörighet, idrottslärarens påverkan, föräldrars idrottsutövande och kompisars idrottsutövande är relevanta förklaringar till elevers val av idrott (Se t.ex. Redelius, 2002; Larsson, 2005; Nilsson, 1993; Augustsson, 2007; Svedberg, 2003). Undersökningen vilar på en kvantitativ metod och har sammanställts genom en enkätundersökning. Undersökningen har genomförts på en årskurs 6 till 9-skola med sammanlagt 171 elever i en stad med 18 000 invånare.

Syftet med uppsatsen är att beskriva hur två företag, som agerar på samma geografiska marknad, valt att arbeta mot sina kunder och uppföljning av densammes effekter för att sedan ställa upp riktlinjer för hur ett bostadsföretag bör arbeta i den förändrade marknadssituation som idag råder..

Översvämningsfrågan har flutit upp till ytan och blivit ytterst aktuell i och med debatten om globala klimatförändringar. Även om Sverige är relativt milt drabbat, så kommer också vårt land att påverkas framgent. Det område som vi har koncentrerat oss på ligger i norra delarna av centrala Lidköping, vid Vänerns södra strand. Vänerregionen är ett utpekat område som kommer att drabbas oftare av översvämningar i framtiden. En försmak på detta kom 2000/2001 då Vänerns nivå var 1,37 meter över det normala och delar av Lidköping var översvämmade.

Relationsmodellen kom 1970 och är i våra dagar generellt accepterad som ett landmärke. Databasen lagrar sin data i form av tabeller och har ett välbeprövat sätt att lagra information på. Första generationens objektorienterade databaser kom 1986. Det som är kännetecknande för en objektorienterad databas är att data sparas i form av objekt i databasen. Vi vill med vår uppsats testa om användandet av Versant minskar relationsdatabasens nackdelar och därmed är ett bättre val till typ av databas. I objektorienterade databaser är det möjligt att spara komplexa datatyper, som t.ex.

I den här uppsatsen diskuteras en översättning av ett reportage från the Fens, på den engelska landsbygden. Originaltexten genomsyras av dialektala uttryck, geografiska egennamn och ord relaterade till landsbygdslivet. Översättningsmöjligheterna för dessa uttryck diskuteras i uppsatsen. Diskussionen kring översättningen, som görs med hjälp av exempel från källtexten, utgår från tidigare forskning, men även från personliga preferenser och val.Överföring av dialektala uttryck från ett språk till ett annat utgör den största delen av uppsatsen. Vid sidan av syftet med återgivande av talad dialekt i skrift, diskuteras även bland annat bortfall och kompensation vid översättning av dialekt.

Samhällsgeografiskt miljöcentrum (Spatial Modelling Centre), SMC, bedriver forskning och utveckling av datorbaserade geografiska modeller. Syftet är att stödja uppdragsgivaren, Kulturgeografiska institutionen vid Umeå universitet, och andra med dessa verktyg. Med hjälp av den egenutvecklade modellen SVERIGE kan man göra experiment i full skala med en syntetisk population som motsvarar hela Sveriges befolkning. Detta examensarbetes syfte var att ta fram möjlighet till geografisk presentation för den grafiska klienten till SVERIGE. Detta som ett komplement till de tabeller som genereras vid körningar av modellen.

Syftet med vårt examensarbete är att undersöka vilken geografisk omvärldsbild elever har, dvs. vilken inre karta de har av världen, och hur den formas. Vi har använt oss av en metod bestående av en enkät med både allmänna frågor om elevens erfarenheter samt tre kunskapsbaserade uppgifter om kartan. Den första av dessa tre är en öppen uppgift där eleven ombeds rita världskartan på ett blankt papper. Det görs sedan kopplingar mellan elevernas erfarenheter, kunskaper och den mentala kartan.

För att effektivisera användningen av GIS (Geografiska Informationssystem) kan distribuerade geografiska informationssystem nyttjas. En sådan distribution åstadkoms ofta genom att en GIS-applikation med enkel funktionalitet publiceras åtkomlig för användare anslutna till ett nätverk, intranät eller Internet. Då fler och fler får tillgång till GIS ökar behovet av att kunna konvertera mellan olika format och mellan olika koordinatsystem. Även här finns krav på effektiviserad och förenklad användning. För att bibehålla datakvaliteten krävs att de verktyg som används, genomför korrekta transformationer och konverteringar samt att de är användarvänliga.

Uppsatsens syfte är att klarlägga hur fyra geografiska läroböcker mellan 1925 och 2000 skildrar befolkningen i de afrikanska länderna. Läroböcker är det viktigaste hjälpmedlet för läraren och eleven när det gäller innehållsval i klassrummet. Att kritiskt granska läroböcker är därför av stor betydelse.Edward W. Said och Frantz Fanons postkoloniala teorier är centrala i analysen av läroböckerna. Med hjälp av dessa teorier synliggörs dolda maktkonstruktioner som delar in västvärlden mot övriga.I analysen användes en kvalitativ metod för att på bästa sätt undersöka materialet och komma med egna tolkningar.

Energimyndigheten har drivit ett projekt kallat ?Förbättrad energistatistik i bebyggelsen? för att få mer kunskap om energianvändningen i byggnader.  Denna rapport fokuserar på ?Mätning av hushållsel på apparatnivå? som var ett delprojekt.Diverse regressionsmodeller används i denna rapport för att undersöka sambandet mellan elanvändningen och de olika förklarande variablerna, som exempelvis hushållens bakgrundsvariabler, hushållstyp och geografiska läge, elförbrukningen av olika elapparater samt antalet elapparater.Datamaterialet innefattar 389 hushåll där de flesta är spridda runt om i Mälardalen. Ett fåtal mätningar gjordes på hushåll i Kiruna och Malmö.Slutsatsen vi kan dra från denna uppsats är att hushållens bakgrund, hustyp, geografiska läge och antal elapparater samt dessa apparaters typ har relevans för elförbrukningen i ett hushåll..

Syftet med denna uppsats har varit att göra en komparativ studie av Sandöbron och Bergnäsbron samt att göra en brohistorisk översikt. Jämförelsen av broarna har skett främst genom granskandet av deras förhistoria fram till den slutgiltiga utformingen av dessa. Även det geografiska lägets betydelse för brokonstruktionerna har varit en del av syftet. Första delen av uppsatsen tar upp en allmän historisk utveckling inom brobyggandet med utvalda broexempel utifrån historisk epok, brokonstruktion och material. En tyngdpunkt inom denna historiska bakgrund ligger på byggandet efter Ironbridge i England 1779, då järnet introduceras som ett brobyggnadsmaterial.

Projekt är en etablerad arbetsform på bland annat kunskapsföretag inom många olikaaffärsområden. Ett projekt har ett mål, en budget, en given tidsram och ger en möjlighetatt tillfälligt samla expertkompetens från många olika områden. Projektledaren har enstor roll inom projektet och ansvarar för upplägget av arbetet och resultatet. För attkunna analysera och bedöma projektets kvalitet är således projektledarens kompetens avstort värde.Projektledare kan lära av varandra genom att utbyta kunskap och erfarenheter. Det ärviktigt att behålla kunskap inom organisationen då kunskapsföretag är beroende avkunniga anställda och företagets affärsidé bygger på att sälja kunskap.Denna uppsats redovisar hur överföring av kunskap och erfarenheter sker mellanprojektledare.

Hårdvara kan bli gammal, program kan sluta utvecklas, filer som skapats från sådan hårdvara respektive mjukvara kan bli oanvändbara med tiden. Samt att hålla ordning på många individuella filer kan i längden bli jobbigt för användare. Med en databasorienterad lagrinsgslösning kan olika API:er användas för att göra data kompatibel med flera olika verktyg och program, samt att det kan användas för att skapa en centraliserad lösning för att enkelt hålla ordning på information. Bland databaser finns det två primära grupperingar: SQL och NoSQL. Detta arbete ämnar undersöka vilken typ som passar för att hantera motion capture data.