Denna studie är en undersökning av hur elever i år 6 uppfattade det geografiska rummet, vilka omvärldsbilder elever i skolan innehade, hur de påverkades av olika intryck från omgivningen samt om elevernas omvärldsbilder förändrades under en termin. Att inneha en omvärldsbild innebär att ha en föreställning om hur den rumsliga världen ser ut och förhåller sig. Undersökningen var av empirisk art och bestod av en namngeografisk undersökning av geografiska objket i Sverige, elevernas ritade bilder av världen, intervjufrågor samt en kartförståelseuppgift. Studien genomfördes vid två olika tillfällen för att se på eventuella förändringar i elevernas omvärldsbilder. Studien visade på att elevernas omvärldsbilder påverkades, utvecklades och innehöll all den information individen mötte och hade med sig sedan tidigare om den rumsliga världen.

Databaser och databassystem är grunden för en stor del av de verksamheter som företag och organisationer sysslar med idag. Att utnyttja moderna databasteknologier kan medföra ett säkrare och smidigare system vilket i sin tur kan leda till konkurrens-fördelar för de som använder dem.I detta arbete undersöks i vilken omfattning ett antal olika moderna databasteknologier används inom företag och organisationer i Sverige och huruvida kostnaden är det största hindret för vidareutvecklingar av befintliga system.Inledningsvis beskrivs ett antal moderna databasteknologier för att ge en uppfattning om vilka möjligheter som finns på databasområdet. Därefter redovisas den under-sökning som gjorts med hjälp av telefonintervju som metod för att samla in material.Resultatet visar att vissa teknologier, som exempelvis databaser kopplade mot Internet, utnyttjas och i stor utsträckning kommer att användas i ännu högre grad i framtiden. Av undersökningen framkom ett flertal olika hinder för utveckling av databassystem där kostnaden endast är ett av dessa..

Detta examensarbete är framtaget för att utforma moduler till programmet BioSpider som utvecklats vid ADIT avdelningen vid IDA institutionen Linköping Universitet med syfte att förenkla för biologer när de söker information om andra forskares resultat.Det finns ett stort antal databaser som innehåller forskningsdata kring proteiner, reaktioner, signalvägar etc. Exempel på databaser är UniProt, Reactome, IntAct, BioModels och KEGG. Det uppstår problem med att dessa databaser är uppbyggda på olika sätt och ej kan användas på ett universellt sätt, utan kräver individuellt utformning och anpassning för att kunna användas tillsammans med andra databaser.  Det är där BioSpider kommer in, BioSpider är ett program som försöker bygga upp ett träd utifrån olika databaser. Varje databas hanteras individuellt av BioSpider men presenteras på ett universellt sätt i form av ett träd för användaren. Examensarbetets del i BioSpider är att utforma moduler som behandlar ytterligare databaser utöver BioModels som redan stöds i BioSpider.Behovet av att tillgängliggöra stöd för fler databaser var nödvändigt för att kunna visa upp en användbar version av BioSpider med mer än en databas.

Moment Marketing är ett litet företag som arbetar med webbutveckling. För dem är det viktigt med versionshantering och de använder ett fåtal program som underlättar detta arbete. Idag saknar de dock möjligheten att kontrollera olika versioner av databaser. Tillsammans med Moment Marketing och de program som redan används av dem skapas i detta projekt ytterligare applikationer med mål att lösa detta problem. Först görs en undersökning över programmen Subversion, TortoiseSVN, Trac och MySQL för att se de möjligheter som finns att använda dem till att uppnå målet.

Rapporten handlar om databaser och olika problem som kan uppstå under arbetet i den. Transaktionshantering är en viktig del av databashantering. Vad händer när två transaktioner försöker att komma åt samma dataobjekt? Vad händer när det uppstår deadlocks och hur hanteras dessa?Vilka metoder finns det för att få arbetet i en databas att flyta utan att det uppstår några kollisioner mellan transaktioner. Vilka av dessa metoder passar bäst i vilka databaser.

Enligt grundregeln i 1:5 2 st. 1 p. varumärkeslagen (2010:1877) (VML) är varukännetecken som endast består av tecken eller benämningar som visar en varas eller tjänsts geografiska ursprung inte särskiljande och uppfyller därmed inte kraven för att kunna varumärkesregistreras. Ett varumärke får heller inte registreras om det är ägnat att vilseleda allmänheten i fråga om varans eller tjänstens geografiska ursprung, 2:7 1 st. VML.

Uppsatsens syfte är att undersöka vilken vikt de geografiska traditionerna ges i den nuvarande och i tidigare kursplaner för ämnet geografi samt hur dessa traditioner visar sig hos aktiva SOlärare i grundskolans senare del i deras syn på geografiämnets beståndsdelar.Uppsatsen tar avstamp i en redogörelse för Pattisons fyra geografiska traditioner (den rumsliga, den regionala, den naturgeografiska och människa-natur traditionen) med tillägg av den kritiska traditionen som Graves benämner den. Dessa traditioner ligger till grund för granskningen av nuvarande kursplan och för kursplaner för geografämnet under 1900-talets senare del. De olika traditionernas vikt i förhållande till varandra redovisas genom en tabell som sammanfattar kursplansanalysen. Exempel på resultatet är att Människa-natur traditionen har fått en dominerande del i senare kursplaner samt att den kritiska traditionen tillkommit sedan Lgr 80.Genom intervjuer undersöktes aktiva SO-lärares syn på geografiämnets beståndsdelar. Det empiriska materialet har tolkats utifrån en hermeneutisk ansats.

I undersökningen behandlades officersrekryteringen vid Kalmar regemente mellan åren 1721-1809, utifrån dess geografiska och sociala aspekter. Frågeställningen formulerades i syfte att dels lyfta fram andelan regionalt rekryterade officerare och till vilken grad även deras social bakgrund var militär, och dels hur denna sammansättning inom Kalmar regement ter sig i förhållande till forskningsläget i stort. .

Innehållet i denna rapport beskriver ett examensarbete som har utförts våren 1998 åt Kiruna Softcenter AB. Arbetets syfte är att ge exempel på hur datanätverk kan presenteras lägesriktigt m h a GIS (Geografiska Informations System) och vilka fördelar detta medför. Arbetet genomfördes i två faser. Den första fasen innehöll en förundersökning om vad det finns för tidigare erfarenheter inom området vad gäller nyttan att redovisa ledningsinformation m h a GIS. Den andra fasen, målet med arbetet, var att utveckla en GIS-applikation som visar hur olika datornätverk sträcker sig i olika byggnader eller städer.

Den geografiska rörligheten i nedre Tornedalen under den senare undersökningsperioden avtog. Vilket står i kontrast till den tidigare periodens resultat, där relationer utanför regionen var den medst förekommande äktenskapsvarianten. I övre Tornedalen är den geografiska rörliheten inte liga hämmad, här sker det lika många äktenskap inom regionen som det gör utanför regionen. De bägge regionerna har däremot en gemensam faktor, och det är att äktenskapen inom den egna regionen var stadig både före och efter gränsdragningen..

Den allmänna kunskapen om NoSQL-databaser är begränsad. Den här uppsatsen koncentrerar sig på att sammanställa egenskaper och information om för- och nackdelar som rör dessa databastyper samt relationsdatabaser i en undersökning. Uppsatsen belyser även användningsområden för de olika databastyperna och i en fallstudie testas en grafdatabas förmåga att representera och utföra sökningar av data från ett järnvägsspårnät. Problemområdena undersöktes genom att samla information om olika typer av databaser från artiklar och böcker. Tillämpningsfallet i fallstudien implementerades och testades i en grafdatabas.

Examensarbetet består i en utbyggnad av sökaplikationen för RON som Miljö och byggnadskontoret i Piteå kommun utvecklat. RON är en förkortining för Rekreations- och Naturdatabas, databasen används bl.a. som besluts underlag vid tillståndsprövning. Även länsstyrelsen och skogsvårdsstyrelsen samlar naturinformation i egna databaser som kommunen är intresserad av. För utsökning ur RON används en Visual Basic applikation med MapObjects som kartfönster.

Metadata är en viktig del i arbetet med geografiska data. Med bra metadata kan användaren på ett enklare och effektivare sätt hitta de data som är intressant för just honom eller henne. Länsstyrelsen i Västmanland har stora mängder geografiska data och beslutsdokument som rör geografiska områden. Dessa geografiska data och dokument lagras på servrar och är tillgängliga för handläggarna (användarna). GIS-gruppen har tidigare lagrat metadata för dessa geografiska data i en databas uppbyggd i Microsoft Access men en nyutvecklad metadatabas, GisMeta, ska börja användas.

Behovet av att analysera och lagra extrema mängder data har lett flera stora företag att utveckla nya former av datalagringssystem med egenskaper som skapar nya möjligheter inom världen av datalagring men samtidigt ställer krav på utvecklaren med de okonventionella lagringsmodellerna. Denna rapport tittar närmare på moderna tillämpningar inom icke-relationella databaser i samband med applikationsutveckling. Med kännedom om dess egenskaper vill denna rapport belysa hur man skulle kunna tillämpa de nya teknologierna på ett passande sätt..

Resultat visar påtagliga samband mellan kön, åldersintervall och geografiskt avstånd och konsumtion av finkulturella verksamheter. Kvinnor besöker finkulturella verksamheter i betydligt större utsträckning än män och uppvisar därutöver större intresse av att besöka dessa bland de respondenter som uppger att de under det gångna året avstått besök. Det finns ett tydligt samband mellan hög besöksfrekvens och hög ålder både bland de kvinnliga och manliga respondenterna, där besöksfrekvensen för samtliga fem verksamheter är som störst i den högsta åldersintervallen, dvs. 60-69 år. Intressefrekvensen börjar märkbart tillta i åldersintervall 2, dvs.