Internet är det mest populära och kraftfulla nätverksbaserade informationssystem, som erbjuder stora mängder data liggande på servrar runt om på olika platser i världen. Det ständiga uppväxandet av Internet, som framför allt var märkvärdig under de senaste åren, har lett till en informationsrevolution som förmodligen kommer att fortsätta ett antal år framåt i tiden. Databaser som sedan flera år tillbaka varit en grund för lagrings- och sökningsfält är tydligen inte mindre efterfrågat, för dess användning på så väl små som stora företag. Sammanslagning av dessa två världar (Internet och databaser) kommer att ge nya möjligheter för skapandet av avancerade informationshanteringsapplikationer. Sammankopplingen av databaser på Internet utförs med hjälp av olika tillvägagångssätt som kallas för gateway, och två av dessa är CGI och ASP som studeras i denna rapport med avseende på deras säkerhet och effektivitet.

Uppsatsen behandlar användandet av geografiska informationssystem (GIS) i två kommuner. Jag har valt att studera Stenungsunds och Trollhättans kommun, på grund av att de använder GIS olika mycket och har kommit olika lång i utvecklingen av GIS-användandet i kommunen. Studien genomförs som en flerfallsstudie och informationskällorna är intervjuer, observationer och olikaformer av dokument. Mycket av den information som hanteras av kommuner kan skötas med stöd av GIS och jag vill med denna uppsats visa vilken användning två olika kommuner har av GIS. GIS började användas i större utsträckning under 1980- och 1990-talen och med hjälp av GIS kan olika sorters information kopplas samman och ge resultat och beslutsunderlag som annars hade varit svåra att ta fram.

Denna forskningsöversikt handlar om effektiviteten av platsbaserat polisiärt arbete, som fokuserar på små geografiska områden med hög kriminalitet. Har platsbaserat polisiärt arbete en brottsminskande effekt? Minskar bara en viss typ av kriminalitet? Flyttar brottsligheten bara på sig? - Genom lämpliga sökord och välkända databaser valdes de studier ut som hade bra utvärderingsdesigner. Resultatet blev 14 studier varav 9 randomiserade experiment, 4 kvasiexperimentella studier och 1 metaanalys. Översikten visar på en delad bild när det kommer till signifikant effekt vid brottsminskning.

I detta arbete undersöks det hur en NoSQL-databas presterar jämfört med en relationsdatabas när kommunikation sker med en webbapplikation. Testning sker med hjälp av en PHP-applikation och Ajax för att simulera användningen av en webbapplikation. Den data som kommer lagras i databaserna kommer vara strukturerad och databaserna kommer vara på ett odistribuerat system. Metoden är teknikorienterade experiment men för framtida arbeten kan dessa tester utföras som en fallstudie för att ytterligare simulera en skarp användning av en webbapplikation.I detta arbete förklaras anledningen till framtagningen av NoSQL-databaser. Saker som diskussionen om att NoSQL kommer ta över platsen som de mest använda databaserna från relationsdatabaser tas också upp.

NoSQL är ett omtalat ämne just nu. Det finns mycket som talar för att det ska lösa de problem relationsdatabaser lider av. Exempelvis onödigt resurskräavande system eller svårt att konvertera mellan olika format på data. Att lösa dessa problem är något Ida Infront är intresserade av för lagringen i deras ärendehanteringsplattform iipax. Uppgiften är att ta reda på vad NoSQL-begreppet faktiskt innebär och utvärdera utvalda databaser mot Ida Infront och iipax krav.

Denna rapport beskriver framtagande av ett koncept för ett geografiskt informationssystem som är anpassat för att köra på moderna mobila enheter ute i fält. Detta sätter krav på systemet vad gäller beräkningskraft, lagringsutrymme samt möjligheten att klara av intermittent datakommunikation. För att ta fram systemet utfördes först en förstudie med databaser och sökmotorer användes för att hitta relevant information och relevanta artiklar som kunde hjälpa till vid framtagningen av systemet. Denna fakta tillsammans med utförda tester och ?trial-and-error?-programmering ledde i slutändan till ett koncept som klarade av de krav som ställdes på systemet.

Detta PM är resultatet av ett arbete som är utfört vid Banverket Telenät i Borlänge. Målet var att leverera en kravspecifikation över en integration mellan systemen Ärling och DNA. Syftet med examensarbetet var att belysa de bakomliggande orsakerna som skapar behovet av en integration.Banverket Telenät har idag kund och beställareinformation i flera databaser. Uppdatering och underhåll av dessa databaser är ett problem för verksamheten. För att upprätthålla konsistent information så önskas en integration av kund- beställareinformationen.Vi fick som uppdrag att framställa en kravspecifikation över hur en integration av kund och beställareinformation kunde möjliggöras.

Den här uppsatsen behandlar och jämför användandet av geografiska informationssystem (GIS) i några utvalda förvaltningar i Borlänge kommun. Anledningen till detta ämnesval är att uppsatsförfattaren och Stadsbyggnadskontoret i Borlänge kommun delar samma uppfattning om intresset för att undersöka vilka skillnader det råder inom de utvalda förvaltningarna. Studien som gjorts är en pilotstudie då det inte gjorts någon liknande studie tidigare i kommunen. Grunden för undersökningen har baserats av en enkätundersökning, med kompletterande intervjuer samt en stor samling litteratur. Det den här undersökningen syftar till att visa är att utvecklingen av ny teknik, däribland GIS, har medfört att allt fler organisationer formas om av införandet av den nya tekniken.

NoSQL är en samling icke-relationsdatabaser med oftast öppen källkod som är enkla att distribuera och inte kräver fasta scheman, undviker vanligen JOIN-operationer och tillhandahåller horisontell skalning. I denna rapport presenteras konceptet NoSQL inklusive fyra olika typer av dessa system: nyckelvärde-, dokumentorienterade, kolumnorienterade och grafdatabaser. Beskrivningar av deras funktionalitet, datamodell, fördelar och nackdelar med varje typ har gjorts. Jämförelser mellan NoSQL-databaser och traditionella databaser har genomförts. Vi svarade på ett antal frågeställningar inom problemområdet, summerade vårt arbete och gav till slut förslag på hur fortsatt arbete kan se ut.

Höstterminen 2006.

Syftet med uppsatsen är att undersöka om det har skett en förändring av den geografiska koncentrationen av textil- och klädesindustrin och dess olika sektorer i EU mellan 1992 och 2001 och om produktionen är fragmenterad, d.v.s. om de olika sektorerna inom textil- och klädesindustrin är koncentrerade till skilda länder. Många studier har gjorts för att undersöka den geografiska koncentrationen av textil- och klädesindustrin som helhet, men denna uppsats gör undersökningen på en mer disaggregerad nivå. Industribaserad gini, (koncentrations-graden) och Balassa-index, (specialiseringskvoten), har beräknats för industrigrenarna inom textil- och klädesindustrin och som mått på internationell produktionsfragmentering har intra-produkthandel tagits fram för länderna i undersökningen. Slutsatsen är att den geografiska koncentrationen för de olika sektorerna och textil- och klädesindustrin som helhet har ökat endast obetydligt, men att det finns relativt stora skillnader mellan de olika industrisektorerna.

I studien har gymnasielärares didaktiska val för implementering av geografiska informationssystem (GIS) i geografiundervisningen undersökts. Resultatet baseras på intervjuer med sex stycken respondenter, vilka har framhållit sina erfarenheter, tillämpnings- och förhållningssätt till GIS.De slutsatser som framkommer är att respondenterna enbart använder webbaserade och kostnadsfria GIS-program i undervisningen. I dessa tillämpas GIS som ett verktyg för att behandla olika frågor i undervisningen, och därmed är det undervisning, med hjälp av GIS, som karakteriserar respondenternas användning. De didaktiska valen behandlar naturgeografiska förhållanden, såsom landformer. Vissa respondenter använder också GIS till att behandla frågor med utgångspunkt i kulturgeografiska förhållanden, till exempel olika typer av befolkningsfrågor.

NoSQL är ett omtalat ämne just nu. Det finns mycket som talar för att det ska lösa de problem relationsdatabaser lider av. Exempelvis onödigt resurskräavande system eller svårt att konvertera mellan olika format på data. Att lösa dessa problem är något Ida Infront är intresserade av för lagringen i deras ärendehanteringsplattform iipax. Uppgiften är att ta reda på vad NoSQL-begreppet faktiskt innebär och utvärdera utvalda databaser mot Ida Infront och iipax krav.

This thesis aims to answer the following questions: What type of vocabulary is used in the humanities? What does this implicate when it comes to indexing in the humanities? How do humanities scholars seek information and what type of information do they need? What consequences does this have when it comes to the development of humanities databases? How is the MLA International Bibliography organized? How does its indexing system ? CIFT ? work? How does the MLA International Bibliography correspond with the needs of the humanities scholar? The study shows that the type of vocabulary used in the humanities differs significantly from that used in the sciences. Therefore, information retrieval is often said to be problematic in the humanities when compared to the sciences. This is, however, not completely true. If consideration is taken to the different type of vocabulary used in the humanities, subject access proves to be more straightforward than has been generally recognized.