Kulturmiljöns roll i planeringen utreds i detta examensarbete där begreppen och dess tillämpningar förklaras och teoretiska och metodiska aspekter presenteras. Analysresultatet används för att åskådliggöra nådda slutsatser som bildar underlag för den avslutade delen av arbetet som utgörs av att pröva resultaten praktiskt. Teori- och metoddelarna visar på hur kulturmiljöer är karaktärsskapande och ger identitet till platsen. Vilket på så sätt gör dem till en resurs för framtiden. Då kulturmiljövärden tas tillvara genom hänsyn i planeringen kan de berika och vara en tillgång för människor och samhälle, de bildar en av de grundläggande utgångspunkterna för olika planerade förändringar.

Resandet mellan länder i världen har ökat vilket även medfört att fler turister från andra länder besöker Sverige. Vilhelmina kommun som är beläget i Lappland anses av utländska turister vara ett exotiskt resmål, men har trots detta erfarit att turismen minskat. Welw AB är ett turistföretag som marknadsför naturturism i Vilhelmina kommun och som med stöd från kommunen vill ändra den negativa turistutvecklingen. Welw AB vill genom att se hur andra liknande turistföretag lyckats locka turister, hur de arbetar med sin marknadsföring och lära och anamma deras tillvägagångssätt.Med denna utgångspunkt valde vi i samråd med Vilhelmina kommun och Welw AB att göra en benchmarking där Welw AB jämförs med två liknande turistföretag i Kärnten, Österrike. I Kärnten, som anses vara ett välkänt turismområde, finns liknande natur och möjlighet till aktiviteter som finns tillgängliga i Vilhelmina kommun.

Jag har gjort en undersökning i form av en textanalys av en lokal skolplan samt en kvalitativ intervju. Bakgrunden till arbetet kommer från tidigare undersökningar som visat att skolorna har svårt att nå upp till det nytänkande som kursplanen i geografi kräver. Syftet med min undersökning är att se om jag genom den kommunala skolplanen kan finna stöd för att man i denna kommun satsar på att stärka skolämnet geografi. Min undersökning visar att den lokala skolplanen 2005 ? 2008 i kommunen inte lägger stor vikt att satsa på geografiämnet som helhet i skolan. Däremot har jag fått fram resultat som visar att skolorna genom den lokala skolplanen får extra stöd i att utveckla undervisningsmetoder för begreppen demokrati och jämställdhet. Positivt är även att jag funnit att kommunen, genom Naturskolan, satsar på just de geografiska begrepp som många elever enligt tidigare forskning anser svåra, nämligen de naturvetenskapliga..

Mot bakgrund av de landvinningar som gjorts inom kommunikations-teknologisyftar denna uppsats till att ge en bild av hur medarbetare i en organisationbeskriver och förhåller sig till sitt intranät. Undersökningen har genomförts medkvalitativ metod och har omfattat sex stycken intervjuer på ett expansivtlivsmedelsföretag. Datat har sedan analyserats med hjälp av begrepp somorganisationskultur, praktikgemenskap samt nätverksgemenskap. Vårtperspektiv på kommunikation och interaktion har präglats av dialogism medkontextuell resurs som ett nyckelbegrepp. Vår tolkning av resultatet visar påförekomsten av multipla praktikgemenskaper och hur dessa positionerar sig irelation till intranätet.

Syftet med undersökningen har varit att undersöka hur instrumentalpedagoger och elever ser på webbaserade instrumentallektioner. Forskningsfrågorna är riktade mot att undersöka vilka skillnader samt vilka för- och nackdelar som finns mellan traditionell och webbaserad instrumentalundervisning. Undersökningen gjordes genom kvalitativa intervjuer med två verksamma instrumentalpedagoger och fyra elever. Resultatet av dessa intervjuer visar att varken pedagoger eller elever ser några större skillnader mellan de olika undervisnings-formaten. Det geografiska oberoendet anses vara den största fördelen med webbaserade lektioner medan den fördröjning av ljudet som uppstår i kommunikation över internet anses vara den största nackdelen.

Abstract:I studien undersöks hur myndighetspersoner upplever att samverkan fungerar, samt vad det finns för likheter samt skillnader på samverkan i Uppsala respektive Östersunds kommun. Dessa aktörer är betydelsefulla i arbetet med våldsutsatta kvinnor, därför är det en viktig förutsättning att ta tillvara varandras kompetenser för en god samverkan. Ämnet våld i nära relationer är fortfarande nytt för socialtjänsten, vilket gör att det finns bristande kunskap i arbetet för våldsutsatta kvinnor. Detta är en kvalitativ studie som är grundad på semistrukturerade intervjuer, respondenterna till undersökningen arbetar på socialtjänsten och kvinnofridsverksamheter. Resultatet i studien kan sammanfattas med att samverkan mellan verksamheterna och organisationerna är nödvändiga och att samarbetet leder till bättre insatser samt förutsättningar i arbetet med våldsutsatta kvinnor.

Examensarbetet behandlar redovisning av klimatpåverkan från indirekta utsläppskällor hos Teracom AB. Fokus ligger på transporter, som innefattar godstransporter, tjänsteresor och personalens pendling till och från jobbet. Metoden som utvecklats är till för att samla in och behandla data som sedan presenteras i ton koldioxidekvivalenter. Varje del av de ingående områdena har beräknats var för sig med hjälp av i mestadels schabloner. Dessa schabloner har baserats på statistik från Teracoms leverantörer för att de ska stämma överens med verksamhetsområdet och de geografiska förutsättningarna.

Sammanfattning:Globalisering har möjliggjort för verksamheter att verka över stora geografiska områden. Detta har lett till ökad potential för lönsamhet men ställer samtidigt höga krav på verksamheten. Konkurrensen på marknaden ökar ständigt och ställer krav på organisationer att rationalisera och effektivisera sin verksamhet. En effekt av detta är uppkomsten av fenomenet distansledarskap. Denna kandidatuppsats behandlar ämnet distansledarskap, hur man kommunicerar samt hur man kontrollerar och mäter arbetsprestation på distans.

Denna rapport beskriver framtagande av ett koncept för ett geografiskt informationssystem som är anpassat för att köra på moderna mobila enheter ute i fält. Detta sätter krav på systemet vad gäller beräkningskraft, lagringsutrymme samt möjligheten att klara av intermittent datakommunikation. För att ta fram systemet utfördes först en förstudie med databaser och sökmotorer användes för att hitta relevant information och relevanta artiklar som kunde hjälpa till vid framtagningen av systemet. Denna fakta tillsammans med utförda tester och ?trial-and-error?-programmering ledde i slutändan till ett koncept som klarade av de krav som ställdes på systemet.

Denna magisteruppsats ämnar beskriva och identifiera studenters behov i och krav på studiependling så väl som resmönster i Mälardalsregionen i Sverige. Detta görs genom användandet av en kvalitativ metod i form av fokusgruppsintervjuer baserade på en intervjuguidesmetod samt kartor genererade från statistisk data av inpendling. Den geografiska avgränsningen är satt till studenter som reser till någon högre utbildning vid, Mälardalens högskola (MDH), Uppsala (UU) eller Örebro universitet (ÖU). Teorier som magisteruppsatsen baseras på är studier och offentliga rapporter om regionförstoring, regionalpolitik och pendling. Resultaten visar att MDH är mer lokal till sin karaktär, UU är närmar knuten till Stockholms pendlingsomland och ÖU har den mest regionala karaktären.

Sedan 1997 har sjukfrånvaron i Sverige fördubblats och kostnaden uppgick år 2003 till närmare 40 miljarder kronor. De demografiska förändringarna och minskade skatteintäkter i kombination med ökade offentliga utgifter är stora utmaningar för framtidens välfärdsfinansiering. Med hjälp av regressionsanalys vill vi undersöka om de kommunala skillnaderna i sjukskrivningar kan förklaras av den kommunala arbetslösheten år 2003. Vi vill även ta reda på om det finns förklaringar till varför en del kommuner har högre sjukfrånvaro än andra. Resultaten analyseras utifrån teorier om nyttomaximering och Moral Hazard.

Mot bakgrund av de landvinningar som gjorts inom kommunikations-teknologisyftar denna uppsats till att ge en bild av hur medarbetare i en organisationbeskriver och förhåller sig till sitt intranät. Undersökningen har genomförts medkvalitativ metod och har omfattat sex stycken intervjuer på ett expansivtlivsmedelsföretag. Datat har sedan analyserats med hjälp av begrepp somorganisationskultur, praktikgemenskap samt nätverksgemenskap. Vårtperspektiv på kommunikation och interaktion har präglats av dialogism medkontextuell resurs som ett nyckelbegrepp. Vår tolkning av resultatet visar påförekomsten av multipla praktikgemenskaper och hur dessa positionerar sig irelation till intranätet.

E-­?learning har de senaste åren blivit ett populärt sätt att bedriva utbildning.Geno me-­?learning ges möjlighet till flexibelt lärande vilket innebär att studenter kan studera oberoende av geografiska och tidsmässiga aspekter, genom så kallade lärplattformar. Dock har vissa problem med formen på utbildningen upptäcks där brist på kommunikation och samarbete lyfts fram som viktiga faktorer. Studiens syfte var att undersöka hur lärplattformar används av lärare för att stödja kommunikation och samarbete inom e-­?learningkurser.

Denna rapport behandlar ett examensarbete som har genomförts på Banverket. När Banverket utför banarbeten kan det bli störningar i tågtrafiken och de som trafikerar järnvägen måste informeras. Idag finns denna information i tabellform i en databas och tabellerna kan vara svåra att förstå. Examensarbetets syfte var att visa hur man med hjälp av GIS (Geografiska Informationssystem) kan presentera banarbetena på ett tydligt sätt. En interaktiv karta på Banverkets intranät har gjorts med hjälp av programvaran ArcIMS (Arc Internet MapServer).

Det ordineras/rekommenderas många ortoser till övre extremiteterna för personer iarbetslivet. Syftet med studien är att undersöka personers användning av ordinerade/rekommenderade ortoser för tumbas-artros, arpaltunnelsyndrom och epikondylit samt vilka för- respektive nack-delar ortosen anses ha. Respondenterna i undersökningen fanns inte i vår geografiska närhet så gjordes en enkätundersökning. Tjugofyra personer av 53 besvarade en enkät och sammanställningen visade att majoriteten var nöjda med sina ortoser. Tjugotvå följde sina ordinationer/rekommendationer och de två övriga angav att ortosen var för varm eller rädd att tappa styrka.