Hösten 2011 infördes en ny gymnasiereform i Sverige (GY11) och förutsättningarna på gymnasienivå förändrades. Eleverna ska nu välja mot en yrkesförberedande eller studieförberedande examen redan i årskurs nio. De gemensamma kärnämnena har minskat, möjligheter att läsa in högskolebehörighet på yrkesförberedande program har förändrats och det har tillkommit två nya examensformer. Skolan har, i Sverige, under de senaste två seklerna förändrats, både inom organisationen och gentemot samhällsförändringar. Skolan har under åren haft många olika uppdrag, bland annat som kunskapsförmedlare, förvaringsplats och producent av arbetskraft.

Detta examensarbete är en del av ett utbyte mellan skolor i Sverige och skolor i en kåkstad i Sydafrika. Syftet med examensarbetet är att undersöka matematiklärares medvetenhet om sitt matematiska språk och lärarnas uppfattning om betydelsen av det matematiska språket för elevernas lärande. Betydelsen av det matematiska språket är inskrivet i både svenska och syd-afrikanska läroplaner för matematik på gymnasiet. Tolv lärare har blivit intervjuade bland annat om sin medvetenhet och om de tror att det matematiska språket är viktigt för elevernas lärande. Resultaten visar att alla intervjuade lärare är medvetna om sitt matematiska språk men även att lärare väljer att använda sig av det matmatiska språket på olika sätt.

Syftet med detta examensarbete är att tillverka ett matematikspel avsett för matematikavsnittet funktioner och grafer, testa samt utvärdera detta. Spelet fungerar som ett memory. Elever ur årskurs ett på gymnasiet observerades då de fick testspela spelet och löpande anteckningar fördes. Eleverna fick även besvara en elevenkät. Tre huvudkategorier av elevkommunikation under spelandet kunde urskiljas.

Denna uppsats behandlar ett isolerat mål i kursplanen för Svenska A i gymnasiet; ?känna till några vanliga myter och motiv i litteraturen, vilka speglar frågor som sysselsatt människor i olika tider? (Kursplan för SV1201 ? Svenska A). Syftet är att beskriva och analysera sex olika svensklärares planeringar till detta mål samt att diskutera likvärdigheten i planeringarna och examinationssätten. Metoden som använts för att samla in materialet är kvalitativa e-postintervjuer. Analysen visar att innehållet i planeringarna skiljer sig mycket åt lärarna emellan.

Sammanfattning I vår undersökning är ambitionen att få en bild av ungdomars uppfattning om litteraturläsning i svenskundervisningen på gymnasiet. Vilken attityd har eleverna till skönlitteratur och läsning? Inför mötet med våra framtida elever vill vi som blivande svensklärare öka vår medvetenhet om eleverna som läsare. Metoderna vi har valt är en inledande enkätundersökning där 78 elever från två olika skolor medverkade samt en fördjupad undersökning med åtta kvalitativa intervjuer. Vi kom fram till att eleverna har mycket olika inställningar till att läsa.

Detta arbete handlar om fem lärares bedömning av andraspråktexter och lärarnasuppfattningar om språkbehärskning, nivå och betyg. Syftet är att undersöka lärarnas uppfattningar om hur man definierar och mäter språkbehärskning hos andraspråkselever. Teoribakgrunden består av hypotesen om en kritisk period och varianter av den, bedömningsteorier, teorier om språkbehärskning och Skolverkets kursplaner för svenska som andraspråk på grundläggande nivå, gymnasiet och SFI samt publikationer om bedömningproducerade av Skolverket . Undersökningen består av en enkät där lärarna bedömer och anger nivå, Informanterna har sedan intervjuats om vad de bedömer, vilka verktyg de använder och vilken typ av bedömning de anser att de använder. Resultatet visar att informanterna bedömer och definierar språkbehärskning på olika sätt samt att de uttrycker sig om bedömning och nivåmed bedömningsspråk som inte är lika.

Arbetets utgångspunkter belyser empiriskt hur naturkunskapslärare arbetar på gymnasielaborationer med regler och procedurer samt vad som utmärker den gode läraren. Arbetets undersökning skedde på ett kvalitativt sätt med hjälp av observation och intervju. Fyra naturkunskapslärare medverkade i undersökningen varav tre kvinnor och en man. Några intressanta resultat som undersökningen visade var att samtliga lärare i undersökningen poängterade variationen vid tillsägningar när regelbrott uppstod. Lärarna i studien menade bland annat att om lärarna använde samma tillsägelse t.ex.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur man som musiklärare kan arbeta och agera för att stärka enskilda elevers lärande och självförtroende inom ramen för gruppundervisning och utifrån detta syfte formulerades följande forskningsfrågor, hur kan arbetet i klassrummet se ut för att främja lärandet och stärka elevers självförtroende och på vilket sätt kan bedömning vara till hjälp för elevens fortsatta lärande samt hur påverkar musikämnets konstnärliga och vetenskapliga karaktärsdrag lärandet? Som vetenskaplig forskningsmetod valde vi kvalitativa intervjuer och i studien deltog lärare som är eller har varit musiklärare på det estetiska programmet på gymnasiet. Resultatet visar på många olika faktorer som påverkar enskilda elevers lärande och självförtroende, bl.a. lärarens syn på bedömning och valet av arbetsmaterial, grupprocesser och klimatet i klassrummet..

Title: Experiential learning in the upper secondary school ? a study of film as a method in music education. Today the school competes foremost with TV and the computer regarding the spreading of knowledge. I believe that it is of great importance for the school to move with the developments of society in order to, to a greater extent, reach and motivate pupils. My degree thesis is about how you, as a teacher, can use experiential learning in music teaching in the upper secondary school.

I vår studie har vi undersökt samhällslärares attityder och deras tankar kring ämnet inom de teoretiska och de praktiska programmen på gymnasiet. Syftet med undersökningen är att se hur lärares attityder till samhällskunskapen som ett kärnämne påverkar deras undervisning och likvärdigheten i kursen på de olika programmen. Det är en fenomenografisk studie av lärares attityder. Vi har grundat vår analys på intervjuer, transkriberingen av dessa och kategorisering av lärarnas attityder. Vi kan konstatera att lärarnas attityder gentemot programmen påverkar likvärdigheten i Samhällskunskap A, bland annat för att eleverna på de teoretiska programmen ses som norm.

I min uppsats undersöker jag hur svensklärare på gymnasiet menar att de arbetar med jämställdhet och förebyggande arbete mot mäns våld mot kvinnor i praktiken. Jag har utfört kvalitativa intervjuer. Med hjälp av begrepp gällande skolans dubbla uppdrag, flerstämmighet och ämneskonceptioner har jag analyserat mitt material. Min undersökning visar att elever främst möterfrågor som rör normer kring kön och mäns våld mot kvinnor via olika texttyper, så som skönlitteratur och film i svenskämnet. Jag undersöker hur lärarnas undervisningspraktik står i relation till vilken ämnessyn de har på svenskämnet och vilka kunskaper de anser sig ha om jämställdhet och mäns våld mot kvinnor.

Studien undersöker om och i så fall hur elevens fråga i grupp används inom gymnasieskolan. Syftet var också att undersöka om det är så att lärare tror att elever låter bli att ställa frågor av rädsla för att verka dumma. Två metoder användes i undersökningen: observation och intervju. Observationerna gjordes vid sammanlagt fem tillfällen med fem grupper i undervisningssituationer. Djupintervju genomfördes med de tre lärare i vars klasser observationerna gjordes.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka och beskriva vilka faktorer som främjarelevernas motivation för matematikstudier. Med fenomenografi som metodologiskutgångspunkt genomförde jag enskilda intervjuer med åtta elever och två lärare på enhögstadieskola. Resultaten presenteras i form av fem skilda kategorier som uppfattas sombidragande faktorer för elevernas motivation för matematikstudier:A) Betyg och urval för att komma in på gymnasietB) Yttre motivation från föräldrar eller någon annanC) Förståelse som motivationD) Självförtroende som motivationE) Logisk tänkande och praktisk matematik som motivationUtifrån undersökningen kom jag fram till att betyg är en av faktorerna för elevernasmotivation för matematikstudier. Vidare framkom det att lärarna uppfattar att elevernasmotivation höjs genom verklighetsanknytning. Likheter mellan elevers och läraresuppfattningar är att förståelse och föräldrarnas påverkan har stor betydelse för elevernasmotivation..

Ett problem som lärarna ställs inför idag är de ska kunna hantera förväntningar på ett starkt, demokratiskt ledarskap och samtidigt vara lyhörda för elevernas behov. Denna uppsats visar vilka kompetenser det ställs på en lärare i rollen som arbetsledare. Uppsatsens litteratur utgår ifrån att elevernas skolmiljö kan jämföras med en arbetsplats. Syfte är att belysa förväntningar som elever i gymnasiet har på sina lärare. Som vägledning har teorier om kommunikations och relationskompetens, grupprocesser och motivation använts.

Målet med denna uppsats är att försöka få fram vilka som är de avgörande faktorerna som påverkar ungdomar med utländsk härkomst i segregerade områden att studera vidare efter gymnasiet. Metoden som används i uppsatsen är en kvalitativ metod i form av en s.k. livshistorieintervju. Genom att använda sig av livshistorieintervju ges möjligheter för respondenterna att berätta sin historia från uppväxten i hemlandet till Sverige och de nuvarande studierna. Uppsatserna utnyttjar teorier som berör invandrarungdomars skolgång, attityder gentemot det svenska samhället, social habitus, rationellt tänkande samt om de kom frivilligt eller ofrivilligt till Sverige.