De flesta företag har visioner. En visions syfte är att fungera som en kompass som vägleder individer och grupper så att de lättare kan fokusera på företagens mål. Visioner har en förmåga att inge hopp om en bättre framtid, en framtid som är tillräckligt attraktiv att den anses vara värd hårt arbete för att en dag nå dit. Visioner ska fungera som en bas i företaget för att påminna om vad som är viktigt i organisationen, hur den bör relatera till omgivningen och hur intressenter ska bemötas. Tidigare studier visar att nästan alla anställda vid företag har svårt att förstå eller är helt omedvetna om företagets vision.

Uppsatsens syfte är att argumentera för ett verklighetsbaserat lärande inom geografiämnet för årskurs 5. Som ett pedagogiskt verktyg för detta ändamål prövar och diskuterar jag sökmotorn Google Earth (GE) och visar genom 4 exempel hur man kan använda detta verktyg. Jag prövar också GE:s lämplighet i förhållande till de tre ämnesfälten kartografi, fördelning och hållbar utveckling genom att formulera tre lektionsförslag. Jag gör också en kritisk granskning av aktuell forskning kring läromedel och ställer detta mot texter hämtade från kursplanen i Geografi. I min analys når jag fram till att fördelarna med att använda sig av GE i förhållande till traditionella läromedel är främst att eleverna på ett naturligt sätt kommer i kontakt med autentiska och aktuella problemfält som rör vår jord.

Cycling is one of the most sustainable transport modes available and it is widely promoted inmany urban areas. The health benefits from cycling has shown to be substantial, includingdecreased risks of diseases related to overweight and enhancing brain capacity. However, inurban areas cyclists can temporaly be exposed to high levels of air pollution, resulting inhealth risks as opposed to health benefits.The objective of this thesis is to develop a rasterbased test model in GIS that estimates theinhaled dose of air pollution for cyclists based on relative particle concentration in differenttransportation micro-environments. The method used is a least-cost path approach,calculating three different routes; shortest, fastest and least dose for four different trips withinSödermalm, Stockholm.The results show that the inhaled particle dose can be greatly reduced, 39% - 58% for three ofthe routes, by choosing the least dose route. One of the most interesting findings is thesubstantial increase of dose when high levels of particles are combined with uphill cycling.The conclusion for the thesis is that a raster-GIS model can be very useful for estimating doseof different air pollution particles and chemicals along cycling routes.

Examensarbetet ägnas hur historien förmedlas i tre utgåvor av läroboken Levande historia. Jag frågar mig på vilket sätt en lärobok i ämnet historia kan upplevas tendentiös/partisk/vinklad etc och vad som möjligen skulle kunna stå för motsatsen. Vilka skillnader i formuleringar, disponeringar och urval kan motiveras av gällande kurs- och läroplan och vilka kan det inte? Ämnet kan försvaras mot bakgrund av den kunskapssyn som kommer till uttryck i skolans läroplan. Här balanseras kravet på lärobokens objektivitet mot ett krav på elevens kritiska tänkande.

Föreliggande uppsats utgår från en egen översättning av en fransk pjäs: La viedevant soi av Xavier Jaillard. Syftet har varit att undersöka vad som händer med ordoch uttryck från en kulturspecifik miljö, när de översätts till en annan.Min tes har varit att översättning av kulturspecifika drag alltid involverar någonform av kulturell anpassning, inte minst därför att det teatrala polysystemet och konventioneri målspråkskulturen kräver det för att acceptera översättningen.Teoretisk grund för analysen har utgjorts av dels Ittamar Even-Zohars ochGideon Tourys systemteorier, dels av André Lefeveres teorier om manipulation, omskrivningoch kulturell anpassning som suddar ut gränsen mellan det främmande ochdet bekanta. Polysystemteorier, normer och konventioner, kulturella och socioekonomiskafaktorer, inte lingvistiska överväganden avgör valet av pjäs som skall översättasliksom hur denna översättning skall värderas, uppskattas och belönas.Jag har undersökt ett drygt åttiotal ord och uttryck från skilda områden som representerardet kulturspecifika: språk ? geografi ? kultur ? religion ? historia ochsamhälle, och kan konstatera att ganska precis 1/3 av dessa har på ett eller annat sättvarit föremål för kulturell anpassning till målspråkskonventionerna..

Ordet spel och dess betydelse är svårt att beskriva. Spel har många definitioner och studien kommer därför att använda ordet spel för att beskriva applikationer, datorspel, hemsidor och geografiska verktyg. Jag är uppmärksammad på att det finns stora skillnader mellan datorspel och exempelvis Google Earth och har inte som avsikt att klassificera dessa som samma. Dock kommer samtliga att beskrivas som spel eller teknologi, främst för att det underlättar läsningen. Idag använder allt fler personer dator och Internet.

The term socken ? comparable to the English term parish ? refers to a historical geographical entity found in rural areas of Scandinavia. This entity presents a multi-layered understanding of the local rural area and is in this essay conceptualized as a place. The concept of place is central to geographic work but it is also a contested term ? discourses within the field of geography present different perspectives on place as a geographical concept and our understanding of it.The history of parishes goes centuries back.

Detta examensarbete handlar om hur läroböcker för de samhällsorienterandeämnena historia, religion, geografi och samhällskunskap för grundskolanssenare år 7-9 framställer en av Sveriges minoritetskulturer, samerna. Syftet medstudien var att undersöka hur samernas kultur beskrivs i de samhällsorienteradeläroböckerna i fyra utvalda skolor. Vidare att få en förståelse för hur lärarevalde ut läroböcker i de samhällsorienterande ämnena för grundskolans senareår 7-9. Metoder som användes i studien var intervjuer, läroboksgranskning ochtextanalys. Intervjuerna var halvstrukturerade och genomfördes med fyra lärare,två kvinnor och två män.

Olivia Simson, KGGC01, Karlstads universitet, Institutionen för Samhälls- och livsvetenskaper avd. för Geografi och Turism. Att sätta Sverige på kartan - En jämförelse av två Sverigerepresenterande hemsidor.Syftet med uppsatsen är att undersöka hemsidorna för Svenska Institutet och Svensk Turism AB för att se vilka gemensamma nämnare dessa har och om någon av dem redogör för geografiska regioner och på vilket sätt om så är fallet. Tonvikt har i litteraturstudierna lagts på hur Sverige och svenskar beskrivs, vilken bild man försöker ge omvärlden av sig själva samt hur de geografiska regioner som finns i Sverige skiljer sig från varandra. Skillnaderna mellan dessa regioner och orsaken till detta berörs också. Empirin består av den information som ges på nämnda hemsidor och hur dessa beskriver Sverige geografiskt. Svenska Institutet skildrar Sverige på ett återhållsamt sätt geografiskt.

Klimatförändringen är en aktuell fråga och ett förändrat klimat kommer att inverka på  utbredningen av vektor-burna sjukdomar såsom malaria. Malaria är en sjukdom som är extremt klimatkänslig och det dör miljontals människor i sjukdomen varje år. Syftet med studien är att se vilka samband som finns mellan malaria och klimatförändringen i Sverige. Finns någon risk för malariaspridning i Sverige år 2100 på grund av den pågående klimatförändringen. Studien baseras på fem intervjuer med forskare som är insatta i malaria och klimatförändringen.

Här utreds Sveriges fyra största banker, Handelsbanken, Nordea, SEB och Swedbank och dess kreditriskhantering baserat på de allmänna råd utgivna av Finansinspektionen 2004 samt övrig litteratur kring ämnet. Hanteringen jämförs både mellan bankerna samt över de senaste konjunktursvängningar inom tidsintervallet år 2004-2008. Fokus ligger på den ansvarsfördelning, kreditpolitik, kreditriskklassificering samt diversifiering som bankerna uppvisat under denna tidsperiod. Närmare studeras även koncentrationsrisker och dess förändring i samband med den senaste tidens låg- och högkonjunktur.Kreditriskhanteringen har under de senaste åren fått ökat betydelse för bankerna. De fyra svenska storbankerna har hanterat den här utvecklingen på olika sätt men samtliga har i stora drag följt Finansinspektionens allmänna råd.

Syftet med denna undersökning var att genom aktionsforskning undersöka hur elever i en geografiklass lärde sig om hållbar utveckling genom att arbeta med projektet "Hållbar stad". Jag använde mig av sociokulturell teori då jag planerade projektet och analyserade resultaten. Jag ville undersöka och analysera hur effektiva artefakterna och arbetssätten var. Genom självreflektion och samtal med min lokala lärarutbildare, LLU, kunde jag även analysera min egen insats och skapa en förståelse som kan hjälpa mig som lärare. Metoden jag använde mig av var aktionsforskning som realiserades med följande faser: planering, aktion, observation och reflektion som följde varandra. Aktionsfasen bestod av sex lektionstillfällen som genomfördes i en gymnasieklass i ämnet geografi.

Syftet med vårt arbete är att undersöka vilka tankar lärare och elever har för att varje individ på bästa sätt ska utveckla sina kunskaper i geografiämnet. Vi har pratat med olika lärare i avseende om hur de arbetar för att eleverna ska få möjlighet att utveckla sina kunskaper i geografiämnet, samt hur elever arbetar för att utveckla sina kunskaper i geografiämnet. Vi har använt oss av en kvalitativ metod, där vi har intervjuat 4 lärare och 11 elever i år 5 och 9. Resultatet visar att eleverna i år 5 tycker sig se sin egen utveckling i geografiämnet, oavsett lärarstil. Däremot tycker inte eleverna i år 9 sig se sin egen utveckling lika tydligt.

Kartor har använts inom en lång rad olika områden och för olika syften, allt från antikens vetenskapliga och filosofiska användning till militära syften under historiens krigstider. Det är just syftet med en karta som utgör grunden till hur den utformas. Vilken information som ska återges bestäms efter antingen ett spontant eller noggrant och specifikt urval. På detta sätt kan också kartframställaren påverka läsaren i en viss riktning. Men det måste på grund av detta därför alltid finnas en viss mening med kartan.

Uppsatsens syfte är att undersöka vilken vikt de geografiska traditionerna ges i den nuvarande och i tidigare kursplaner för ämnet geografi samt hur dessa traditioner visar sig hos aktiva SOlärare i grundskolans senare del i deras syn på geografiämnets beståndsdelar.Uppsatsen tar avstamp i en redogörelse för Pattisons fyra geografiska traditioner (den rumsliga, den regionala, den naturgeografiska och människa-natur traditionen) med tillägg av den kritiska traditionen som Graves benämner den. Dessa traditioner ligger till grund för granskningen av nuvarande kursplan och för kursplaner för geografämnet under 1900-talets senare del. De olika traditionernas vikt i förhållande till varandra redovisas genom en tabell som sammanfattar kursplansanalysen. Exempel på resultatet är att Människa-natur traditionen har fått en dominerande del i senare kursplaner samt att den kritiska traditionen tillkommit sedan Lgr 80.Genom intervjuer undersöktes aktiva SO-lärares syn på geografiämnets beståndsdelar. Det empiriska materialet har tolkats utifrån en hermeneutisk ansats.