Sammanfattning:Forskning har visat att myndigheters beslut och insatser påverkas av klientens könstillhörighet. Frivården har deltagit i ett regeringsprojekt kallat JiM vilket syftar till att säkerställa att myndigheters verksamhet präglas av ett jämställdhetsperspektiv. Denna uppsats har utifrån ett genusperspektiv undersökt hur kön influerar personutredares förslag och motiveringar till påföljd. Genom en kvalitativ vinjettmetod har sex personutredare fått bedöma en vinjett där endast könstillhörigheten på klienten har ändrats. Resultaten analyserades sedan med hjälp av Yvonne Hirdmans Genusteori vilket visade att könsrelaterade mönster framträder i personutredarnas förslag och motiveringar samt att klientens könstillhörighet tycks inverka på förslaget till påföljd.

Syftet med denna uppsats är att studera sektorn obetalt arbete. En stress kan  bildas av att det obetalda arbetet tar tid från andra åtaganden i livet. Lösningar som presenteras för att komma runt denna stress är ofta inriktade på individer. Då det hushållsnära obetalda arbetet oftast utförs av kvinnor och tar tid från det som annars skulle kunnat användas till förvärvsarbete skulle man kunna hävda att det råder en strukturell obalans i samhället. Här granskas om de individinriktade lösningarna för att skapa balans är med och bidrar till den strukturella obalansen.Teorin om work life balance granskas och även de förslag som teorin ger för att skapa en mer balanserad vardag.

In this study I have analysed the national tests in Swedish between the years 2006-2010. These tests are given to all students in the public schools in grade 9 and 10. I wanted to see if I identified an over-representation of a certain category of people in the texts given to the students. I analysed the texts from an intersectional perspective and I used primary Lena Martinsson (2007), Framtidens feminister and her categories and theories and Moria von Wright (1998) Genus & text- när kan man tala om jämställdhet i fysikläromedel?, and her gender categories in my study.

Studiens syfte är att undersöka lärares förståelse av och attityder till fenomenet nätmobbning samt få de intervjuade lärarna att reflektera över deras egna förebyggande arbete för att motverka kränkningar på nätet. För att göra vår undersökning möjlig så var vi tvungna att reda ut skillnaderna och likheterna i begreppen nätmobbning och traditionell mobbning. Vi valde att genomföra sex kvalitativa intervjuer med lärare som arbetar på fyra olika skolor i Sverige, detta eftersom vi var intresserade av lärares upplevelser och tankar. Vi tolkade vår empiriska data med hjälp av socialkonstruktivism och Genusteori. Resultatet av vår undersökning visade att lärarna ansåg att det är av stor vikt att arbeta förebyggande mot kränkningar på nätet men att de samtidigt upplevde en bristande insikt i hur det förebyggande arbetet ska ta sig uttryck. Lärarna upplevde att det var relativt naturligt att samtala med eleverna om nätet eftersom eleverna är infödda i nätanvändandet.

I denna studie undersöker jag Carina Rydbergs skildring av "dålig" sexualitet. Jag gör en närläsning av Rydbergs roman Månaderna utan R. Läsningen utgår från Michel Foucaults och Jacques Derridas dekonstruktionsteorier samt från Judith Butlers Genusteorier. Jag undersöker huruvida romanen kan läsas som gotisk, huruvida Rydberg kan sägas luckra upp gränsen mellan "god" och "dålig" sexualitet, samt huruvida hon skildrar sadomasochistiska kvinnor som subjekt.Jag kommer fram till att Rydberg kan sägas luckra upp gränsen mellan "god" och "dålig" sexualitet och att hon, genom att skildra sadomasochistiska kvinnor som subjekt, stör könade sexualitetsnormer. Häri ligger Rydbergs subversiva potential.

Syftet med vår undersökning har varit att belysa fritidspedagogers bemötande av flickor och pojkar under idrottslektioner ur ett genusperspektiv. Vi har också velat se hur man inom arbetslaget löser problematiken kring könsbundna aktiviteter och hur manliga och kvinnliga fritidspedagogers uppfattningar skiljer sig om sitt arbete i relation till det motsatta könet. Efter genomförda intervjuer med kvinnliga och manliga pedagoger och observationer under idrottslektioner har vi bearbetat materialet med hjälp av Genusteorier och socialteoretiska perspektiv för att urskilja mönster. Resultatet visade att både manliga och kvinnliga pedagoger gör skillnad på barnen beroende på deras kön oavsett vilket kön pedagogen själv har. Vi har även sett att arbetslaget gör val av aktiviteter utifrån pedagogernas intresse och kunskap vilket gör att aktiviteterna ofta blir könsbundna exempelvis att de manliga pedagogerna spelar fotboll och har träslöjd och de kvinnliga syr och pysslar.

Syftet med denna uppsats är att studera sektorn obetalt arbete. En stress kan  bildas av att det obetalda arbetet tar tid från andra åtaganden i livet. Lösningar som presenteras för att komma runt denna stress är ofta inriktade på individer. Då det hushållsnära obetalda arbetet oftast utförs av kvinnor och tar tid från det som annars skulle kunnat användas till förvärvsarbete skulle man kunna hävda att det råder en strukturell obalans i samhället. Här granskas om de individinriktade lösningarna för att skapa balans är med och bidrar till den strukturella obalansen.Teorin om work life balance granskas och även de förslag som teorin ger för att skapa en mer balanserad vardag.

I denna uppsats har jag försökt belysa vad som legat till grund för att fatta ett beslut om att starta en riktad fritidsgårdsverksamhet bara för tjejer år 2006 i Borås. Jag har också velat studera vad som attraherar flickorna med verksamheten och om traditionell fritidsgårdsverksamhet i närområdet påverkats. För att få svar på dessa frågor har jag intervjuat politiker, tjänstemän och fritidsledare. Flickor som besöker Tjejgården och Göta fritidsgård har fått svara på en enkät och jag har som komplement också studerat en tidigare fritidsgårdsenkät som Borås Stad genomförde hösten 2006. I mitt resultat kommer jag fram till att Borås Stad både behövde tillgodose ett behov av verksamhet för tjejer och att man på detta sätt också ville förebygga eventuella framtida svårigheter hos målgruppen.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur kvinnliga respektive manliga 1900-talsförfattare framställs i läroboken Svenska för dig ? litteraturhistoria. För att uppnå mitt syfte har jag studerat vad lärobokens författarporträtt informerar läsaren om angående författarnas karriärer, framgångar och författarskap samt bakgrunder och privatliv. Därefter har jag genom en kvalitativ textanalys och utifrån Genusteorier, analyserat och tolkat mitt material samt hur kvinnliga respektive manliga 1900-talsförfattare framställs. I uppsatsen kommer jag bland annat fram till att de kvinnliga författarna framställs som författare såväl som privatpersoner.

Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka barns Internetanvändning. Vad sysselsätter sig barnen med när de använder Internet, är det någon skillnad mellan pojkars och flickors användande i cybervärlden, hur ser denna eventuella skillnad ut och hur kan denna eventuella skillnad förklaras? Dessa frågor har vi försökt besvara i vårt arbete med hjälp av olika teorier och undersökningar. Undersökningen grundar sig på 123 enkätsvar och 5 intervjuer från elever i skolår 5-7. I arbetet har vi kommit fram till att det finns en märkbar skillnad mellan pojkar och flickors Internetbruk, men att flera teorier inte går på djupet med orsakerna till förhållandet.

The gender theory of Judith Butler is based on both philosophical and psychoanalytic notions of the self. Although greatly inspired by both early and contemporary psychoanalytic thinking, Butler has also questioned some of its core notions such as the meaning of gender complementarity and conceptions of desire. In a dialogue in Studies in Gender and Sexuality she discusses these and other theoretical and ethical issues with the influential psychoanalyst and gender theorist Jessica Benjamin. The exchange is a unique example of an attempt at dialogue and theoretical reflection between a prominent contemporary gender theorist and psychoanalyst. It reveals disagreements and theoretical difficulties I will show to be directly attributable to radical differences between Butler's and Benjamin's conceptions of the self.

Jag har studerat grunden till Föreningen Svenska Konstnärinnors bildande för att undersöka ifall antagandet att föreningen instiftades som en reaktion mot den manliga konstnärsgruppen De unga och deras första utställning på Hallins konsthandel 1909 stämmer. Jag har vidare undersökt ifall det finns något samband mellan grundandet av föreningen och de kvinnliga Matisseelevernas uteslutande ur De unga. Genom en historiografisk undersökning samt Griselda Pollocks Genusteori har jag med kvantitativa studier kommit fram till att Föreningen Svenska Konstnärinnor grundades då enskilda kvinnor inte hade rätten att ställa ut sin konst. Föreningens bildande grundar sig i de kvinnliga konstnärernas önskan om förbättrade juridiska rättigheter. Genom den statistik jag fört fram i detta arbete kan jag också konstatera att det inte finns något samband mellan föreningens bildande och de kvinnliga Matisseelevernas uteslutande ur De unga, detta då de kvinnliga Matisseelevernas deltagande i Föreningen Svenska Konstnärinnors utställningar är allt för lågt för att kunna ha haft någon påverkan. .

Syftet med föreliggande uppsats är att undersöka om det finns några könsrelaterade orättvisor i dagens betygsystem. Som blivande lärare i ämnet bild var vi intresserade av frågor kring bedömning och betygssättning. Målet på sikt är att vårt arbete ska bidra till att det tas fram ett, om möjligt, mer rättvist betygssystem. Vi har arbetat fram specificerade frågor: ?Upplever elever att deras estetiska kunskaper och utveckling i ämnet bild bedöms olika beroende på kön?? och ?Har någon kön biologisk fördel framför det andra att nå högre resultat i ämnet bild?? Undersökningen består av en aktionsforskning, som följs upp av gruppintervjuer.

Syftet med denna uppsats var att underso?ka om det finns skillnader och i sa?dana fall vilka skillnader pa? reklamannonser fo?r hudva?rdsprodukter i livsstilstidningar som sa?ljs i Sverige, fo?r kvinnor respektive ma?n. Jag har gjort en retorisk inneha?llsanalys av totalt tolv annonsbilder. De teorier jag utga?tt ifra?n a?r genus, retorik och media- marknadskommunikation.

Titel: Lantisen som blev partiledare och näringsminister ? en analys av hur Maud Olofsson gestaltas i mediernaFörfattare: Anna AnderssonSyfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur kvinnliga politiker gestaltas i medierna. Detta med Maud Olofsson som exempel.Metod: Hermeneutisk metod samt kritisk diskursanalys.Teori: Gestaltningsteori samt teori kring politisk kommunikation och Genusteori.Material: 31 nyhetsartiklar i dagstidningar som ges ut i de tre storstäderna, Stockholm, Göteborg och Malmö från åren 2001, 2004-2006 samt 2009-2011.Huvudslutsatser: Mediernas gestaltning av Maud Olofsson utgår ifrån stereotypa bilder av hur hon som kvinna inom politiken förväntas vara. Maud Olofsson gestaltas i medierna utifrån tre olika stereotyper; bondmora, husmoder och järnlady. Då medierna är en viktig arena för politisk kommunikation är det av vikt att även titta på den politiska kommunikationens system utifrån ett genusperspektiv.Universitet: Medie- och kommunikationsvetenskap, LinnéuniversitetetNyckelord: Gestaltning, Politisk kommunikation, Medier, Genusperspektiv, Maud Olofsson.