Genusfrågor och könsnormer i dagens massmedier är ett aktuellt ämne som det forskas mycket kring. Tidigare studier visar att jämställdhet fortfarande har sina brister inom mediebranschen. Män får exempelvis ofta en professionell roll i media och vad gäller kvinnan läggs det istället mycket fokus kring utseendet. I denna studie ligger fokus på ett magasin med mode och kultur som intresseområde. Tidningen som studerats heter Bon och har inte utnämnt en specifik könsmålgrupp, något som ansågs intressant att studera närmre utifrån ett Genusperspektiv.För att få fram resultat har en diskursanalys gjorts och semiotiken har varit ett centralt verktyg i analysen.

Denna observationsstudie har haft som syfte att undersöka beröm respektive tillsägelser i klassrumsinteraktion, vilka situationer dessa handlingar förekommer i, samt hur läraren fördelar dem mellan pojkarna och flickorna i klassrummet ur ett socialkonstruktionistiskt Genusperspektiv. Metoden som använts för att uppnå detta syfte är både ostrukturerade och strukturerade observationer. De strukturerade observationerna har utförts med hjälp av ett observationsschema bestående av fyra förutbestämda kategorier. Observationerna har ägt rum på två olika skolor. Tre av observationerna ägde rum på en högstadieskola i södra Stockholm och två av observationerna ägde rum på en högstadieskola i centrala Uppsala.

Denna studie syftar till att med ett Genusperspektiv undersöka den visuella porträtteringen av pojkar/män och flickor/kvinnor i en läsebokserie bestående av tre läseböcker. Läseboksserien används vid läsinlärning i svenska i grundskolans tidigare år och är utformad efter läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Studien syftar till att belysa hur de föreställningar om manligt och kvinnligt, såsom de förmedlas genom läseböckerna befäster eller bryter mot den rådande genusordningen. Studien har genomförts genom en semiotisk bildanalys med både kvantitativa och kvalitativa inslag, där fokus har varit att undersöka inom vilka kontexter och samhällsområden män och kvinnor avbildas, vilka känslor och egenskaper män och kvinnor tillskrivs, samt vilka yttre attribut som används i porträtteringen av män och kvinnor. Studiens resultat är inte entydigt då de föreställningar om män och kvinnor som synliggörs i läseböckerna både kan ses bryta mot genusordningens könsstereotyper samt befästa dem.

Denna studie avsåg att undersöka framträdande normer och föreställningar i asylärenden som behandlar sexuell läggning som skyddsskäl. Ambitionen var även att undersökningen skulle innefatta ett Genusperspektiv. Sammanlagt har 24 dokument studerats, varav 12 från Migrationsverket och 12 från Migrationsdomstolen. Studien har haft en kvalitativ ansats och grundade sig teoretiskt i kritisk teori samt queerteori. De teoretiska begreppen som har använts vid tolkningen av analysen är ?hegemoni? respektive ?heteronormativitet?.

BakgrundMusikhistorien är på inga sätt opåverkad av den historiska utvecklingen i övriga samhället. Den är en väsentlig del av olika tidsepokernas rådande kulturer. Skolan har en viktig roll i elevernas socialisationsprocess. Kan en manlig musiklärare använda sig av musik skriven av män, framförd av män och skriven ur ett manligt perspektiv, i en undervisningssituation och räkna med att han når fram till alla elever? Lämnar man inte per automatik halva klassen utanför eftersom musiken inte kan anknyta till deras upplevelsevärld, livsåskådning eller värdegrund.

Syftet med denna studie är att undersöka några lågutbildade sfi-­eleveroch ta reda på hur deras identitet påverkas under migrationsprocessen.Hur språk eller att vara utan språk i det nya landet påverkar derassjälvbild och hur detta i sin tur påverkar motivationen att lära sig det nyalandets språk? Huvudfokus i uppsatsen ligger på motivationen. Jag villeförstå vad som händer med motivationen till andraspråksinlärning. Enav mina frågeställningar var: ?Varför skiljer studieresultaten så markant mellan informanterna i min studie med tanke på att alla har en bakgrund som analfabeter från hemlandet??För att utföra denna studie valde jag sex elever från skolan där jagjobbar själv som SFI-­lärare.

I denna uppsats undersöker jag om kvinnorna dominerar inom de så kallade mjuka bevakningsområdena eller om detta mönster endast gäller inom den allmänna nyhetsbevakningen. Mjuka och hårda bevaknings områden uppkom för att beskriva manliga och kvinnliga bevakningsområden. Jag utgår alltså ifrån ett Genusperspektiv och undersöker vad kvinnor respektive män skriver om i krönikor. Tidigare forskning om journalistik och kön har bland annat Monika Djerf-Pierre och Monica Löfgren Nilsson utfört. Deras forskning har visat att det finns en tydlig könsmärkning inom de olika bevakningsområdena.

Syftet med denna studie är att analysera, beskriva och försöka förstå gymnasieelevers motivation i ämnet idrott och hälsa ur ett Genusperspektiv. Våra frågeställningar är: Vad är det som motiverar eleverna att delta i idrott och hälsa? Hur skiljer sig motivationen mellan könen? För att uppnå syftet och frågeställningarna använde vi oss av en kvantitativ enkätmetod samt en litteraturstudie med hermeneutisk teori som tolkningsverktyg. Våra enkäter besvarades av gymnasielever i åk 2 i en mellanstor stad i norra Sverige.Resultatet av vår studie där 118 elever deltog, varav 65 flickor och 53 pojkar, visade att eleverna blev motiverade av olika faktorer. Motivationsfaktorerna skiljde sig dels mellan könen men även mellan motiverade och icke motiverade elever.

I Sverige betraktas stroke som en folksjukdom och är den tredje vanligaste orsaken till funktionshinder och för tidig död efter cancer och hjärtinfarkt. Personer som insjuknar i stroke har goda chanser att tillfriskna om de kommer in till sjukhus, dock är tidsfördröjningen den största faktorn för att få en adekvat behandling. Studiens syfte var att ur ett Genusperspektiv beskriva symtom och upplevelser som leder till att patienten söka vård vid misstanke om stroke. Det är en kvantitativ studie som redovisar en patientenkät med fasta svarsalternativ. Patienterna ingick i det övergripande projektet Hjärnvägen 2.

Forskning visar att flertalet lokala kursplaner är formulerade på så vis att elever blir bedömda efter beteende. Det har visat sig att en viss beteendenorm ska främjas inom ämnet Idrott och hälsa (Larsson, 2004:212). I denna studie undersöks i vilken grad betyget i ämnet påverkas av elevernas beteende under lektionerna i Idrott och hälsa ur ett Genusperspektiv. Studien utgår från tre frågeställningar: Skiljer det sig mellan könen på eleverna när det kommer till lärares toleransnivå för oönskat beteende? Vad säger det lokala betygskriterierna i fråga om kunskap kontra beteende inom ämnet Idrott och hälsa? Hur upplever lärarna i Idrott och hälsa sitt hanterande av att skilja på beteende och kunskap? Studien har en kvalitativ forskningsansats där fem lärare i ämnet Idrott och hälsa har intervjuats.

Enligt World Health Organization beräknas depression vara den andra största sjukdomsorsaken i västvärlden år 2020. Män och kvinnor har olika upplevelser och uttryckssätt vid depression. Kvinnor visar sina känslor tydligare än män, vilket kan leda till att mäns upplevelser av depression kan förbises. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva män respektive kvinnors upplevelser av depression för att sjuksköterskan ska få en djupare förståelse för depression ur ett Genusperspektiv. Metod: En allmän litteraturstudie genomfördes baserad på tio vetenskapliga artiklar.

BAKGRUND:Bakgrundskapitlet är uppbyggt i två delar, en del om genus som fokuserar på könsmönster i skolan, samt en del som inriktar sig mot konfliktsituationer och konflikthantering. Delen som handlar om genus bygger på tidigare forskning som inriktar sig mot skolan. Vidare redogör även avsnittet för vad styrdokumenten säger om människors lika värde samt vilka villkor som bör gälla för flickor och pojkar. I den avslutande delen görs en närmre beskrivning av begreppet konfliktsituationer och hur det kan ta sig uttryck i skolan. Avsnittet tar även upp olika konflikttyper, en kort redogörelse om konflikthantering samt en beskrivning av tidigare forskning kring pojkars och flickors konflikter.SYFTE:Syftet är att belysa några lärares uppfattningar om konflikter och genus, samt att utifrån ett Genusperspektiv studera lärarnas bemötande av eleverna vid konfliktsituationer i klassrummet.METOD:Denna studie har en kvalitativ karaktär.

SAMMANFATTNINGFöräldraskap, moderskap och faderskap kan ses som sociala konstruktioner skapade med utgångspunkt i det aktuella samhälle och kultur en individ lever i. I skrivna utredningar inom socialtjänsten bedöms mödrar och fäders förmåga olika. Relationen mellan socialarbetare och klient kan betraktas som mycket ojämlik avseende makt. I samhället överlag finns en norm som förordar det jämställda levnadssättet och föräldraskapet. Syftet med denna studie är att ur ett Genusperspektiv undersöka familjebehandlares upplevelser gällande föräldraskapet i behandling inom socialtjänsten och hur maktaspekter i behandlingssituationen med föräldrar kan påverka detta.

SyfteSyftet med denna studie var att undersöka motivationen till ämnet idrott och hälsa ur ett motivations- och Genusperspektiv hos årkurs 9:e elever.Vad är det som motiverar elever i år 9 att delta på idrott och hälsa lektionerna?Vad är det som gör att en del elever är omotiverade till idrotten?Skiljer sig flickor och pojkars svar åt vad gäller motivation till att delta på idrottslektionerna?MetodStudien bygger på en kvalitativ metod. Åtta elever i år 9 på en skola som ligger en bit utanför Katrineholm intervjuades.ResultatBearbetningen och analysen av intervjuerna visade att de motiverade eleverna i årskurs nio blir motiverade genom att de tycker att aktiviteten är rolig och att de kände glädje i det de gjorde. Resultatet visar också att lite mer elevinflytande skulle kunna få de omotiverade eleverna att bli mer motiverade. Resultatet visade på att det fanns skillnader i pojkars och flickors svar gällande motivation.

Brist på beröring kan leda till ohälsa. Fysisk beröring mellan personal och patient kan vara en förutsättning för en professionell och optimal vård. En fördjupning i ämnet ur ett sjuksköterske- och Genusperspektiv kan bidra till en bättre omvårdnad av patienten. Beröring kan många gånger vara kulturellt betingat genom regler. Dessa regler kan skilja sig avsevärt i olika grupper med människor.