Syftet med denna studie är att göra en jämförelse mellan pojkarnas och flickornas tal- och språksvårigheter/språkstörningar i elva förskoleklasser..

Syftet med vår undersökning har varit att belysa fritidspedagogers bemötande av flickor och pojkar under idrottslektioner ur ett Genusperspektiv. Vi har också velat se hur man inom arbetslaget löser problematiken kring könsbundna aktiviteter och hur manliga och kvinnliga fritidspedagogers uppfattningar skiljer sig om sitt arbete i relation till det motsatta könet. Efter genomförda intervjuer med kvinnliga och manliga pedagoger och observationer under idrottslektioner har vi bearbetat materialet med hjälp av genusteorier och socialteoretiska perspektiv för att urskilja mönster. Resultatet visade att både manliga och kvinnliga pedagoger gör skillnad på barnen beroende på deras kön oavsett vilket kön pedagogen själv har. Vi har även sett att arbetslaget gör val av aktiviteter utifrån pedagogernas intresse och kunskap vilket gör att aktiviteterna ofta blir könsbundna exempelvis att de manliga pedagogerna spelar fotboll och har träslöjd och de kvinnliga syr och pysslar.

Läraren spelar en central roll när det kommer till bemötande av flickor och pojkar genom att bidra till hur de formar sina uppfattningar om vad som är kvinnligt och manligt. Det ingår ilärarens uppdrag att verka för jämställdhet och motverka traditionella könsmönster. Studiens syfte är att ur ett Genusperspektiv undersöka på vilka sätt högstadielärare bedriver sex-och samlevnadsundervisning. Vilka könsmönster ger läraren med ord och handling uttryck för i samspelet med eleverna i klassrummet?Empirin består av fem deltagande observationer under biologilektioner i år 8 med fyra manliga och en kvinnlig lärare samt sju intervjuer med fyra kvinnliga och tre manliga lärare.Resultaten visar att olikheter mellan könen och en ökad ömsesidig förståelse är en av utgångspunkterna för sex- och samlevnadsundervisningen.

I vårt examensarbete har vi undersökt hur barn och pedagoger i förskolan samspelar med varandra under vardagliga situationer. Vi har fått fram att både barn och pedagog intar olika roller i samspelet vilket påverkar deras sätt att interagera med varandra. Vi har valt att observera samspelet utifrån ett Genusperspektiv där vi har fokuserat på om samspelet artar sig annorlunda beroende på barnets kön och om pedagogen intar olika roller beroende på barnets kön.Syftet med undersökningen var att vi ville öka vår kunskap om hur genus används och arbetas med i förskolan. Pedagoger och barn är ständigt i ett genusarbete under en vanlig dag i förskolan och vi ville observera de samspel och bemötanden en vanlig dag ger. Resultatet blev att det gjordes skillnader på könen men inte nödvändigtvis de traditionella skillnader som litteraturen belyser.

Syftet med detta examensarbete är att belysa på vilket sätt Genusperspektivet synliggörs i gymnasiekursen Svenska B. Studien fokuserar på hur lärare upplever sitt urval av författare ur ett Genusperspektiv samt hur Genusperspektivet belyses i den egna undervisningen. Detta sätts i relation till den diskurs läraren befinner sig i, det vill säga det kulturella och pedagogiska kapital läraren har med sig och klimatet på den skola där läraren arbetar. Studien har utgått från en induktiv forskningsstrategi, där det empiriska materialet har legat till grund för teorin, i motsats till ett deduktivt arbetssätt där en teori ska undersökas och om möjligt bekräftas. Den teoretiska utgångspunkten består därför endast av genusteori och genuspedagogik samt teorin gällande diskursanalys.

Syftet med vårt examensarbete var att studera elevers uppfattning om hur lärarens uppmärksamhet i form av samtal, tillsägelser och hjälp fördelas mellan flickor och pojkar i klassrummet. Vid den empiriska undersökningen har vi använt oss av enkät, intervjuer och observationer. Undersökningen genomfördes i två skolklasser, en klass med elever i årskurs 3 och en ålderblandad klass med elever årskurs 1-3, vid två skolor i Luleå kommun. Enkäten genomfördes med sammanlagt 30 elever, varav 15 flickor och 15 var pojkar. Intervjuerna har genomförts med två klasslärare.

Syftet med denna studie är att belysa rollekar i den fria leken på fritidshemmet ur ett Genusperspektiv. För att uppnå syftet ställde vi fyra frågor: Hur undersöker barn könsroller genom rollek i den fria leken? Hur stor påverkan har miljön och material på barnens rollskapande? Hur förmedlar barnen rollerna till varandra i den fria leken? Hur visar sig rollekar i andra situationer än vid fri lek? Fokus i denna uppsats handlade om att se hur skapandet av genus går till och vilka faktorer som påverkar barnen. Den teoretiska utgångspunkt som vi valt att arbeta efter är feministisk poststrukturalism. Ur ett Genusperspektiv har vi observerat barn i fritidshemsverksamheten.

Syftet med uppsatsen är att studera och analysera en medborgardialog ur ett Genusperspektiv och undersöka om, och i så fall hur olika genusmönster kommer fram och fångas upp i dialogen. Detta för att se om och hur medborgardialog är ett sätt att bedriva jämställdhetsarbete i fysisk planering. Bakgrunden till uppsatsen är att fysisk planering inte är objektiv och inte heller kan vara det. Den tidsanda som råder och de uttalade och outtalade normer som finns i vårt samhälle påverkar planeringens innehåll och riktning. Planeringen är inte neutral till kön.

Barnlitteraturen är en av barnets första massmediala kontakter. Den tillsammans med annan media påverkar individen i samhället stor som liten. Syftet med denna studie var att undersöka hur barn och vuxna gestaltas i bilderboken, sett ur ett Genusperspektiv. Vår ambition var att se hur flickor och pojkar, kvinnor och män presenteras, både med egenskaper och till utseende i bilderboken, då det i resterande samhälle och kultur existerar en könsmaktsordning som bland annat polariserar könen genom att tillskriva dem olika egenskaper, beteenden och utseenden.Vi har gjort en kvalitativ studie och använt oss utav bibliotekets topplistor, under augusti och september månad 2012 i Umeå regionen. Dessa böcker granskades för att sen sammanställas med hjälp utav tematisk analys.Ur empirin gick det att utläsa att i majoriteten av böckerna finns ett tydligt isärhållande av kön och de traditionella könsrollerna lever på så sätt kvar.

Syftet med vårt examensarbete är att undersöka barnens rollekar, vilket lekmaterial barnen använder, vilken funktion det får och vilka roller barnen kliver in i, ur ett Genusperspektiv. Vi ville se vilka roller flickor respektive pojkar antar rollekarna samt se vilken form av lekmaterial de använder och vilken funktion det får. Vår studie är av kvalitativ karaktär där vi använt oss av två olika metoder: observationer samt intervjuer. Vår undersökningsgrupp bestod av barnen från två olika avdelningar i åldrarna 3-6 år. Resultatet av vår studie visade att flickor antar flickroller och pojkar pojkroller, till största delen.

Från tidig ålder lär vi oss vad som anses "tjejig" och "pojkaktigt". Det omfattar allt från färger och kläder till beteende och även yrken, och det är allmänt känt att det finns branscher som är mans- och kvinnodominerande. Byggindustrin och vård och omsorg hör till dessa typer av yrken.Syftet med denna studie är att få anställda som arbetar inom bygg och vård och omsorg sektorn att beskriva sin bransch genom ett Genusperspektiv. De använda teorierna är Yvonne Hirdmans genussystem gällande maskulina och feminina normer, regler och uppfattningar, Vertikala och horisontella segregation och ekonomiska teorier om den yttre påverkan på en persons yrkesval och arbetsgivarens värdering av manliga och kvinnliga arbetstagare.Resultaten visar att informanterna i båda sektorerna upplever en lite jämnare könsfördelning på grund av en pågående förändringar av båda branscherna och samhället i allmänhet, men det kommer att tatid att jämna ut könsfördelningen ytterligare. Både män och kvinnor är lika lämpade för båda branscherna och alla informanter har intrycket att en jämn könsfördelning är bra för alla som arbetar i branschen..

SammanfattningDenna C-uppsats i arbetsvetenskap är en kvalitativ studie och baserad på teorier om ledarskap. Syftet med uppsatsen är att undersöka likheter och olikheter mellan personalchefer och andra typer av chefers ledarskap.Inledningsvis presenteras en historisk bakgrund av ledarskapets förändring. Sedan följer grundläggande ledarskapsteorier samt teorier om kommunikation, makt, motivation och Genusperspektiv. Dessa teorier är en viktig grund för analys- och resultatavsnittet i uppsatsen. Utifrån dessa teorier utformas en intervjuguide.

Förlust av livskamrat beskrivs i forskning vara den svåraste livshändelse en människa kan råka ut för, och kan för äldre efterlevande leda till fysiska, psykiska och/eller sociala konsekvenser (Grimby, 2000). I föreliggande studie har 6 personer, 3 kvinnor samt 3 män i åldrarna 62-76 år, intervjuats om sin livssituation efter förlust av livskamrat genom svår sjukdom. Syftet var att erhålla fördjupad kunskap om de konsekvenser livshändelsen medför, relaterat till ålder och genus, samt vilka salutogena resurser, relaterat till detsamma, som underlättar sorgeprocessen. Teorier som använts vid analys av insamlad empiri är livsloppsperspektiv, Genusperspektiv samt salutogenes. Resultatet påvisar fysiska, psykiska samt sociala konsekvenser så som Grimby (2000) ovan beskriver gällande äldre efterlevande, samt att dessa konsekvenser kan skilja sig åt ur ett Genusperspektiv.

I detta examensarbete har 5-åringars lek och utnyttjande av förskolegården studerats. Undersökningens syfte har varit att studera den fria uteleken och detta ur ett Genusperspektiv.Den svenska förskolan har en tradition att ha utevistelse minst en gång per dag, och eftersom barnen ute rör sig över en större yta har oftast pedagogerna en sämre överblick över barnens lekar på förskolegården.Förskolegårdens utformning påverkar barnens grupperingar och lekar och den är också viktig ur ett Genusperspektiv eftersom barnen förhåller sig till utemiljön på olika sätt utifrån kön. Även flickor och pojkars lekar skiljer sig åt utifrån kön, i studien kan ses se att flickorna hade omvårdande teman i leken såsom matlagning, styvmoder och storasyster. I pojkarnas lekar förekom styrka och utmaningar som teman.När barnen erfar att de är pojke eller flicka börjar sökandet efter hur ens eget kön förväntas vara och uppträda. Detta sker också i leken.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur lärare och elever värderar ämnet hem- och konsumentkunskap (HK) jämfört med idrott och hälsa (IDH) i grundskolan. Undersök-ningen görs ur ett Genusperspektiv och resultatet kommer även att jämföras med politikers värdering av ämnet. De frågeställningar jag utgått ifrån är följande:? Hur värderarlärare och elever HK i förhållande till IDH?? Finns det några skillnader mellan kvinnliga och manliga lärares syn på HK och IDH, och vilka är dessa i sådana fall?? Finns det några skillnader mellan flickors och pojkars syn på HK och IDH, och vilka är dessa i sådana fall?För att få fram elevers och lärares värderingar kring skolämnena har en kvantitativ under-sökningsmetod använts. Resultatet visar att HK varken har hög eller låg status bland lärare och elever då ämnet i genomsnitt placerar sig i mitten bland alla ämnen.